SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “södra muren”
Södra muren
21420000050843http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050843Bebyggelse - byggnadVAXHOLM RINDÖ 2:263 - husnr 9006Södra murenLän: Stockholm, Kommun: Vaxholm, Landskap: Uppland, Socken: Vaxholm , Stift: Stockholms stift, Församling: Vaxholms församling18.36666552980223,59.405752007249795http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050843http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050843http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050843RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET MUREN - Kvarteret Muren utgör ett långsmalt område på norra Klinten som sträcker sig längs ringmuren från Rackarplatsen i norr till Dalmanstornet i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, vilken tidigare benämndes Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 145-160. Kvarteret Muren började planläggas och bebyggas under 1750-60-talen, med relativt jämnstora och ofta rektangulära tomter. Den första bebyggelsen utgjordes av enkel trähusbebyggelse. De flesta husen placerades… Tidsprofil: 145–160. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET MUREN - Kvarteret Muren utgör ett långsmalt område på norra Klinten som sträcker sig längs ringmuren från Rackarplatsen i norr till Dalmanstornet i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, vilken tidigare benämndes Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 145-160. Kvarteret Muren började planläggas och bebyggas under 1750-60-talen, med relativt jämnstora och ofta rektangulära tomter. Den första bebyggelsen utgjordes av enkel trähusbebyggelse. De flesta husen placerades… Tidsprofil: 145–160. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET MUREN - Kvarteret Muren utgör ett långsmalt område på norra Klinten som sträcker sig längs ringmuren från Rackarplatsen i norr till Dalmanstornet i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, vilken tidigare benämndes Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 145-160. Kvarteret Muren började planläggas och bebyggas under 1750-60-talen, med relativt jämnstora och ofta rektangulära tomter. Den första bebyggelsen utgjordes av enkel trähusbebyggelse. De flesta husen placerades… Tidsprofil: 145–160. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stiglucka
ExteriörbeskrivningHÖGSTENA kyrkogård omges av en kallmurad, i vissa delar hög och bred, stenmur. På norra sidan, in mot kyrkogården, är muren mycket låg men fungerar utåt som en terrassmur. Strax innanför muren finns spidda lövträd (lindar och alm) och i det nordöstra hörnet pelaraspar. I nordost gränsar muren till landsvägen. Ingångar till kyrkogården sker genom stigluckor i den nordvästra delen av muren och mitt på den södra delen av muren. Stigluckorna har vitputsade sidopelare och sadeltak belagda med enkupigt lertegel. Ingången sker genom smidesgrindar. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRÖDINGE KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan har ett rektangulärt långhus med rak avslutning i öster i höjd med koret, ett kvadratiskt torn i väster, sakristia i norr i vinkel med koret, samt vapenhus i söder i vinkel med tornet. Tornet är förskjutet mot söder i förhållande till långhusets längdaxel. Orsaken är att tornet är äldre än nuvarande långhus som är resultatet av en ombyggnad på 1300-talet. Då behölls södra muren medan långhuset utvidgades mot norr. Byggnaden har en grund av natursten som är överputsad med spritputs och avfärgad i svart, med trappstegsindelning som följer marknivåerna. Murarna är uppförda av naturstenar med inslag av tegel i omfattnin… Tidsprofil: Cirka 1700. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTEÅ KYRKA
ExteriörbeskrivningMedeltida salkyrka av gråsten, putsad och avfärgad i gult. Den har grundsockelstenar i dagen framspringande i nordväst och sydväst, runt vapenhus/kapell, kordel, svart bemålning. Högt brant sadeltak med tjärad rakspån. Synliga remstycken på muren. I södra korväggen en tjärad trälucka över fönster till vind. Vapenhus/kapelltaket gemensamt och sammanlänkat med södra sidans takfall. Vid okänd tidpunkt under medeltiden, kanske först under senmedeltiden, flyttades korets norra och södra murar ut så att kyrkan blev salformad. I söder byggdes ett avlångt kapell, sammanbyggt med vapenhuset, möjligen så sent som 1804-08, och i norr… Tidsprofil: 1804–1808. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖRKENEDS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Den västra porten leder in till en entréhall, vapenhuset i tornets bottenvåning. Invändigt ramar en vid, korgbågig murnisch in entrén. Golvet är lagt med sten-plattor av granit och väggarna är putsade och vitmålade. Bjälklaget till andra vå-ningen och dess brädgolv utgör vapenhusets innertak och är högt beläget över nedre plan. Innertaket är omålat så när som en vitmålad dekor från 1952 i form av kors och stjärnor. En trätrappa med vitmålat, täckt räcke leder längs norra muren och därefter längs östra muren upp till tornets övre våningar. På västra väggen intill trappuppgången finns en inskription i rödkrita med i… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BIRGITTAKYRKAN
InteriörbeskrivningKyrkorummet har två rektangulära, stående fönsterband mot söder, tre lufter, löper från takfoten och ner mot den lägre byggnaden i söder. Karmen står inne i tegelmuren varför endast glaset syns i fasad. Strax nedanför den norra fasadens takfot finns smala fönstergluggar. Under varannan taktass takbalkar i limträ vilka tränger genom muren, under varannan taktass glaspartier med samma proportioner. I den lägre byggnaden mot norr, en smal väggnisch vilken markerar mötet mellan den östra och norra muren, här finns en fönsterslits där glaset löper utmed den östra väggen. Karmen står bakom tegelmuren varför endast glaset syns i… Tidsprofil: Cirka 1000. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HALLTORPS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans exteriör illustrerar flera av dess byggnadsetapper och ombyggnadsfaser och de till dessa hörande idealen och behoven. De mittersta och västra delarna av den höga bottenvåningen härstammar från kyrkans första byggnadsperiod under tidigt 1200-tal. Kyrkvåningens mittersta och västra parti, delar av källarvåningens murar, den södra portalen, liksom utkiksgluggen i den södra muren härstammar från den andra byggnadsetappen, även den under tidigt 1200-tal. Båda dessa byggnadsetapper representerar med sina slutna, kraftiga murverk och smala öppningar den fortifikatoriska funktion som kyrkan hade. Samtidigt representerar de… Tidsprofil: 1951–1954. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SUNDSJÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan gråstensmurar är putsade med en grov puts med vit avfärgning. Sockeln är gråbeige. Fönsteröppningarna är stora och rundvälda och fönstren är indragna i fasaden med solbänkar av trä belagda med kopparplåt. Under solbänkarna sitter ventilationsgaller i muren. Fönstren, med rundbågig avslutning, har sex lufter med mycket smal spröjs. På långhusets södra och norra del finns två sidoentréer vilka flankeras av två fönster på var sida. Den norra entrén liksom den södra ligger i en hög djup nisch med ett lunettfönster ovanför porten med putsad omfattning. Portarna är klädda med kopparplåt och på norra porten är texten Koppa… Tidsprofil: 1910–1911. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FURINGSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN: Kyrkan har en komplicerad medeltida byggnadshistoria. Den uppfördes under 1100-talet av gråsten sannolikt med ett rektangulärt långhus, ett smalare kor samt torn i väster. Korets ursprungliga utformning är inte klarlagd. Det är rakslutet med en ovanligt långsmal form. Under 1400-talet valvslogs kyrkorummet och försågs med kalkmålningar, som visar scener ur Marias liv och himmelsfärd. Figurstilen på kalkmålningarna i korvalvet tyder på en tillkomst under 1400-talets första hälft. Över valven finns synliga spår från den romanska kyrkan. Kyrkorummet har ursprungligen haft e… Tidsprofil: 1746–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LYNGSJÖ KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Kyrkorummet består av långhus och kor och huvudingången är via vapenhuset i väster. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning och har ett golv, inlagt 1968, av rött murtegel som ligger lägre än porten samt med två stora hällar framför ingången i väster. På norra sidan är väggarna putsade och avfärgade i vitt och mot väggarna är tre äldre gravhällar uppsatta. Den södra väggen utgörs av breda trärena brädor med en högt placerad dörr till tornets övre våningar och en dörr till elcentral m.m. under trappan. Mot öster är den bevarade tornbågen försatt med en gråmålad träpanel av breda brädor samt med en gråmålad dör… Tidsprofil: 1150-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NÄS KYRKA
InteriörbeskrivningVapenhuset har vita slätputsade väggar samt ett kalkstensgolv med en grå, låg, profilerad golvlist. Väggarna målades om 1996. Det är ett ljust utrymme. Åt norr och söder sitter fönster i djupa rundvälvda nischer. Den stickbågformade ytterporten sitter i en rakt avslutad nisch. Dörrbladen är av stående brädor med tvärslår och målade i en ljus grå kulör. Längs med väggen i norr går en brant trappa upp till läktarvåningen. Under trappan finns förråd. Fönstren går upp på var sida om denna och ger ljus till det ovanliggande utrymmet. Pardörrarna in till vindfånget är lika de till läktaren och förankrade i muren. Vapenhuset är s… Tidsprofil: 1951–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VITABY KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset är traditionellt utformad invändigt med putsade och vitkalkade väggar och golv av kvadratiska, gula tegelplattor. Utmed väggarna finns murade sittbänkar vilka är putsade och kalkmålade med sittbrädor av mörk ek. I ena hörnet av vapenhuset är bänken betydligt djupare. Denna del har fungerat som kalkbänk där man blandade kalk och lera för kyrkans behov. Ovanför vapenhuset finns ett loft med ingång via en brädlucka i innertaket av vitmålade brädor. På väggarna hänger två tavlor. Den ena är redogör för präster som tjänstgjort i kyrkan under den katolska tiden och den andra är en series pastorum som listar k… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLODA KYRKA
ExteriörbeskrivningFloda kyrka är en treskeppig basilika med sakristia i norr, gravkor i öster, samt hörntorn i väster och mindre hörntorn i söder. TAK - Mittskepp, östra valvtravén i södra och norra sidoskeppet och sakristian täcks av sadeltak. Takfallen över norra och södra sidoskeppet är pulpettak. Norra sidoskeppet är försett med spetsiga takkupor. De båda tornen har tornhuvar. Samtliga tak är täckta med skiffer i litet format, på tornen mönsterlagt. Tornet i väster har horisontella dekorationer av koppar. Västra tornet kröns av en spira med ett kors och en vakande tupp. Södra hörntornet kröns av en spira med sirligt utformat kors och en… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖVERSELÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningÖVERSIKT Överselö kyrka har en planform av ett grekiskt kors med smala korsarmar i väster och öster och breda i norr och söder. Till korset sluter sig ett torn i väster och en sakristia i vinkeln mellan norra och östra korsarmen. FASADER Bevarat medeltida murverk i tornet, sakristian samt i långhusets östra och västra delar är till stora delar uppfört av natursten., liksom den södra tillbyggnaden från 1400-/1600-talet. Tornets översta del och gavelpartierna på långhuset och södra korsarmen är påbyggda med tegel. Den norra tillbyggnaden från 1880-talet är uppförd av tegel. Västtornet har i sin översta tegelmurade del parstä… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BANKEKINDS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Kyrkans medeltida byggnadshistoria är inte helt klarlagd, men sannolikt uppfördes kyrkan i sin helhet i slutet av 1100-talet eller omkring år 1200 med ett rektangulärt långhus med smalare absidkor och torn i väster. Det medeltida långhuset revs i mitten av 1700-talet och ersattes av ett nytt år 1758. När putsen knackades ner vid renoveringsarbeten 1962 upptäcktes att en hel del material från den gamla kyrkan använts vid uppförandet av det nya långhuset. Flera kalkstenar med en enkel skråkant påträffades. Dessa har likheter med tornets sockel och har sannolikt haft en mots… Tidsprofil: 1774–1776. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JÄMJÖ KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Från huvudentrén i öster nås ett mindre vindfång varifrån en gråmålad spegelindelad pardörr med lunettformat och spröjsat överljus leder vidare till vapenhuset. Golvet är belagt med röda kvadratiska kalkstensplattor i förskjutna skift. En sockel i samma material som golvet markerar övergången till de putsade vita väggarna. Brädtaket är täckmålat i samma grå nyans som pardörren, med en profilerad taklist i något mörkare grå kulör. Vapenhusets södra del domineras av en svängd trätrappa som utöver de klarlackade planstegen är täckmålad i grått. En enkeldörr med tre rektangulära speglar leder till wc under trappan. En… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄ KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
ExteriörbeskrivningKyrkans äldsta delar har en tydlig romansk karaktär med fasader av oputsad natursten medan klocktornet och nykyrkan är putsade och vitmålade. Det romanska murverket består av skalmurar uppbyggda av kvaderhuggen hård sandsten med inslag av granit. Kvaderstenen är mycket noggrant tillhuggen med minimala fogar. Under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal var stenmurarna kvadermålade med vita fogar. Rest av denna fasadbehandling syns på enstaka platser i fasaderna framför allt där skador i murverket täckts med ytputs. En del putslagning samt överputsning av sentida tegelinslag finns också i naturstensfasaderna. Murverket på långhu… Tidsprofil: 1110–1140. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVENNEVADS KYRKA
ExteriörbeskrivningSvennevads kyrka har rektangulärt långhus med rundat fullbrett korparti i öster, smalare, indraget torn i väster, sakristia samt tillbyggda ekonomiutrymmen och dyligt i norr. TAK Långhuset har ett mansardtak med valmad spets klätt med skiffer. På östra nockspetsen finns ett förgyllt kors. Långhusets takfall är försedda med häng- och stuprännor av målad plåt. Sakristian och tillbyggnaden på norra sidan har valmade sadeltak belagda med målad plåt. Tornets kopparklädda huv är försedd med urtavlor i samtliga väderstreck och kröns av ett förgyllt kulkors med hane. FASAD Kyrkans fasader är spritputsade med slätputsade listverk o… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EVERÖDS KYRKA
HistorikEveröds kyrka uppfördes av tuktad gråsten sannolikt under 1100-talets senare del med långhus, smalare kor och absid samt med ett jämnbrett västtorn. Långhuset hade ursprungligen syd- och nordingångar. Triumfbågen, kor och absid försågs med kalkmålningar 12001250. Under senmedeltiden valvslogs kyrkorummet, koret och tornets bottenvåning och muren mellan torn och långhus revs. Enligt Barbro Sundnérs dokumentation i projektet Medeltida kyrkor i Skåne valvslogs koret tidigare än långhuset. En strävpelare innehållande trapptorn uppfördes på tornets sydvästra sida och ett vapenhus uppfördes vid sydportalen och den norra porten murades igen… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stenkyrka kyrka
InteriörbeskrivningInvändigt i kyrkorummet är väggar och valv putsade med kalkbruk och vitkalkade. Medeltida muralmålningar finns rikligt i koret, långhuset och - inte minst - i tornrummet. Långhuset, koret och tornrummet täcks av kryssvalv av kalkstensflis, varav långhusets fyra valv, vilka vilar på en kraftig mittkolonn, och korets valv är av typen tältliknande medan tornrummets valv är kupolartat. Den i östra korväggen ursparade absiden täcks av ett hjälmvalv, sakristian av ett tunnvalv. Murverk Murverken är inte förstärkta med några stödmurar, dragstag el. dyl. Golv, bjälklag, trappor Kalkstensgolv i hela kyrkorummet med undantag för i b… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DALBY KUNGSGÅRD
HistorikBostadshus av putsat och vitkalkat tegel under tegeltäckt valmtak och med en lite utbyggd förstuga i väster. Byggnaden utgör det forna klostrets västlänga. Den torde vara uppförd efter en eldsvåda 1388, möjligen omkring 1400. KÄLLA: Angående förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1991-11-28. Beteckning 5584/92, Huvudbyggnaden uppfördes som den fyrlängade klosteranläggningens västra länga. Den två våningar höga byggnaden murades i gråsten och tegel. Byggnadsarkeologiska undersökningar visar att huvudbyggnaden uppfördes etappvis. Troligen påbörjades byggnationen så tidigt som under mitten av 1200-talet och pågick till… Tidsprofil: 1991–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GREBO KYRKA
InteriörbeskrivningLånghusets golv är lagt med kalkstensplattor, sannolikt från omkring år 1800, medan golvet i bänkkvarteren består av breda obehandlade brädor. Väggarna är vitputsade och taket täcks av ett vitmålat trätunnvalv som avslutas nedåt med en kraftigt profilerad och marmoreringsmålad taklist. Fönsteröppningarna är sedan renoveringen 1925 försedda med gråmålade öppningsbara innanfönster. I väster finns en rundbågig pardörr till vapenhuset. Den har en trären plankstomme med äldre smidesbeslag. I muren finns uttag för en bom. Den slutna bänkinredningen är indelad i två kvarter. De två bakre bänkraderna är sedan 1993 borttagna. Bänkl… Tidsprofil: 1779–1780. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HOTAGENS KYRKA
InteriörbeskrivningPorten med tre fyllningar i varje dörrblad är på utsidan klädd med koppar och invändigt mycket enkel. Gångjärnen vilka invändigt är fästade i murverket är vackert men enkelt utformade. Två äldre lås sitter invändigt på porten. Genom porten träder man in i vapenhuset med två trappor av trä på var sida upp till läktare och tornet. Dessa finns med på ett foto från 1916. Trappstegen är enkla och obehandlade med enkla, profilerade och vitmålade handledare. Trappräcket mot söder har fyrkantigt snedställda vitmålade ribbor. Under varje trappa finns ett förråd, varav det i den ena finns ett elskåp. Utsidan av utrymmena är klädda m… Tidsprofil: 1951–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norrala kyrka
InteriörbeskrivningNorrala kyrka är en fullt genomförd empirekyrka med sträng symmetri och ett kyrkorum som karaktäriseras av ljus och rymd. I plan är det en salkyrka, rektangulär med lika bredd på långhuset och det rakt avslutade koret. I öster är sakristian centralt placerad med ingång bakom altaret. Entréer finns i tornet och i söder, mitt på långhusväggen. Gångar till bänkkvarteren leder längs murarna och i mitten, med en korsgång mitt för södra entrén, vilket gör att de öppna bänkarna bildar fyra kvarter. Bänkinredningen är återhållsam med raka gavlar endast dekorerade med skurna speglar och överliggare i en klart blå färg. Kyrkorummets… Tidsprofil: 1902. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rö kyrka
InteriörbeskrivningI vapenhuset finns kyrkans enda ingång, yttre portalen är tvåsprångig och har ett dörrblad som troligen är från 1744. Dörren mellan vapenhus och långhus är kyrkans ursprungliga ytterdörr. Portalen är utåt tvåsprångig med en vulst mellan sprången. Dörrbladet är det ursprungliga med vackert smide från 1200-talet och monterades tillbaka på sin plats vid 1950 års restaurering. Fönstren är korgbågiga med putsade omfattningar, fönstersnickerierna har fyra lufter, de övre med glas i solfjädersmönster. Fönsterbågarna är kopplade och ska enligt uppgift vara från 1900-talets början men senare kompletterade. Fönstren i den södra mure… Tidsprofil: 1950–1951. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JÄRFÄLLA KYRKA
ExteriörbeskrivningJärfälla kyrka är orienterad i öst-västlig riktning. Kyrkans äldsta murar, förhöjda under medeltiden, är uppförda av obearbetad gråsten. Murtegel har använts i sakristian, vapenhuset, övre partiet på långhusets västgavel samt i portal- och fönsteromfattningar. Egentlig sockel saknas i enlighet med uppländsk tradition. Av funktionella skäl har gråstensmuren nedtill lämnats oputsad vid restaureringen på 1960-talet. Från den tiden är fasadens kvastade kalkputs som följer murens ojämnheter. Avfärgningen från år 2003 är utförd i brutet vitt. Långhuset och korets västra del har gemensam nockhöjd samt tak täckta av skiffer och ga… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅSEDA KYRKA
ExteriörbeskrivningÅseda kyrka ligger på en liten höjd mitt i samhället, delvis omgärdad av Badebodaån. Stommen är genomgående av sten, som täckts med sprit- och slätputs. Kyrkobyggnaden består av ett långskepp, med torn i väster och en halvrund korabsid i öster. Mot norr ligger sakristian, sammanbyggd med långhuset och till det yttre likt ett tvärskepp. Tornet är kvadratiskt, högrest och ganska bastant i utformningen. Det avslutas uppåt av en kvadratisk huv med rundad form och en smal, kvadratisk lanternin. Denna kröns av ett förgyllt kors. I alla fyra väderstreck sitter nertill på huven en stor rund urtavla, svart med vita visare och romer… Tidsprofil: 1744–1835. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.