SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “södra vi kyrka”
SÖDRA VI KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet är rektangulärt med ett fullbrett kor. Det är ljust och luftigt. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. Taket är ett trätunnvalv målat i ljust grått. Runt hela kyrkorummet finns en taklist med dekormåleri i rött, svart och vitt. Fönsteröppningarna är stickbågiga och stora. Färgsättningen domineras av olika gråa nyanser. Bänkinredningen är sluten och uppdelad i två kvarter. Långhuset har ett trägolv som strukits med vittonad lasyr och klarlackats. I bänkkvarteren är golvet något högre än i gångarna. Gångarna har mattor av grön textil. Över bänkraderna hänger fyra ljuskronor och över mittgången en. På långhuse… Tidsprofil: 1706–1709. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA NY KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: Södra Ny kyrka är Värmlandsnäs största kyrkobyggnad med plats för cirka 400 besökare. Anledningen till att denna kyrka byggdes så stor kan bero på att de intilliggande storgårdarna Sjönnebol och Ramstad hade många anställda och att det till kyrkan dessutom kom tillresta båtfolk som lade till vid Staviken. Åtminstone en kyrka har funnits före den nuvarande. Det var en träkyrka, timrad med spåntak, med fristående klockstapel som var belägen något om väster från dagens kyrkobyggnad. Den lär enligt uppgift ha sålts i delar på auktion 1774 efter det att den nya kyrkan stod klar. Enligt kyrkans arkiv sta… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BURLÖVS GAMLA KYRKA
HistorikBurlövs gamla kyrka tillhör stiftets äldre kyrkor och är uppförd under slutet av 1100-talet. Ursprungligen var den utformad som en traditionell romansk kyrka med långhus, kor och absid. Av denna kyrka kvarstår långhuset och delar av korets murar. Det nuvarande koret tillkom i samband med att kyrkan utvidgades mot öster på 1400-talet. Tornet i väster tillbyggdes under 1200-talet och påbyggdes på 1400-talet. På södra långsidan vid den ursprungliga södra ingången finns ett medeltida vapenhus, idag använt till sakristia. Det tillbyggdes på 1300-talet. En rundbågsfris och ett strömskift på södra vapenhusväggen visar att delar av tillbyggn… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA RÖRUMS KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Södra Rörums medeltida kyrka uppfördes sannolikt på 1100- eller 1200-talet och bestod av långhus, rakavslutat kor i öster samt vapenhus i söder. Nordöst om kyrkan stod en fristående klockstapel av trä med två klockor. Kyrkan som invändigt hade vitkalkade valv och läktare i väst rymde på 1800-talet 325 personer. Församlingen hade vid samma tid omkring 1200 medlemmar, varför det beslutades att en ny kyrka skulle uppföras på samma plats. Informationen om den äldre kyrkan och dess rivning är begränsad, men sannolikt har byggnadsmaterial återanvänts vid bygget av den nuvarande kyrkan, möjligen finns även bevarade medeltida… Tidsprofil: 1986–1991. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅLANDA KYRKA
HistorikHÅLANDA KYRKA är ursprungligen en medeltida kyrka, sannolikt uppförd under 1100- eller 1200-talet. Medeltida murverk ingår i långhusets västra del. Kyrkan genomgick en stor omdaning vid 1700-talets mitt. Det tresidiga korpartiet tillkom då och ett torn restes vid långhusets västra gavel genom att vapenhuset fick en påbyggnad av trä. En sakristia tillbyggdes 1767. På södra sidan av koret har funnits en tillbyggnad av trä, troligen ett vindfång. Koringången är nu igensatt och tillbyggnaden borttagen. Under 1700-talets andra hälft uppfördes en läktare i kyrkorummets södra del. Upphovsmannen till denna var C G Reutercrona på Livereds går… Tidsprofil: 1941–1942. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA BJÖRKE KYRKA
ExteriörbeskrivningSödra Björke kyrka är en liten kyrka med nyklassicistisk uppbyggnad med centrerad sydport i långhuset, något smalare och rundat kor i öster, vapenhus i väster och sakristia i nordöst med port åt norr. Fasaden restaurerades med omputsning från grunden 2004. FASAD - Slätputs som med sin ballast utdriven i den kvastade ytan ger intryck av kc-puts. På nordsidan markerar en rits den medeltida nordporten som till hälften naggas av det östra fönstret. I öster finns också en låg rundbågig rits som visar på en cirka 140 centimeter hög öppning med okänd funktion. Den sitter inte centrerad på den rundade väggen. Längs sydfasaden finn… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÖRRINGE KYRKA
Historiknull, Törringe kyrka tillhör stiftets äldre kyrkor och är uppförd under 1100-talet. Den är utformad som en traditionell romansk kyrka med långhus, kor och absid. I väster finns ett kvadratiskt torn. Tornet kan ha inrymt en herrskapsvåning, en s.k. emporvåning och haft ingång från söder. Spår av denna syns i en dörromfattning i kritsten på tornets södra sida. På långhusets sydsida, vid den ursprungliga södra ingången, finns ett vapenhus, tillbyggt på 1300-talet. Grundmurar efter ett vapenhus i norr har påträffats. Kyrkan försågs med valv och kalkmålningar på 1400-talet. En restaurering gjordes 1873 då bl.a. ingången i väster togs upp.… Tidsprofil: 2007–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTEÅ KYRKA
ExteriörbeskrivningMedeltida salkyrka av gråsten, putsad och avfärgad i gult. Den har grundsockelstenar i dagen framspringande i nordväst och sydväst, runt vapenhus/kapell, kordel, svart bemålning. Högt brant sadeltak med tjärad rakspån. Synliga remstycken på muren. I södra korväggen en tjärad trälucka över fönster till vind. Vapenhus/kapelltaket gemensamt och sammanlänkat med södra sidans takfall. Vid okänd tidpunkt under medeltiden, kanske först under senmedeltiden, flyttades korets norra och södra murar ut så att kyrkan blev salformad. I söder byggdes ett avlångt kapell, sammanbyggt med vapenhuset, möjligen så sent som 1804-08, och i norr… Tidsprofil: 1804–1808. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Södra Sallerups kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden har formen av en korskyrka. I väster finns ett medeltida torn och långhus, i öster ett femsidigt avslutat kor och korsarmar i norr och söder. Koret och korsarmarna kommer från Brunius ombyggnad av kyrkan. Kyrkan ligger tätt inpå kyrkomuren, intill den lilla byvägen. Först möter betraktaren det kraftfulla, vitkalkade tornet, uppfört med skalmurar av tegel med inslag av gråsten. De svartmålade ankarjärnen vittnar om hur murarna förstärkts vid olika tillfällen. Till tornet ansluter tre påbyggnader i putsad gråsten. Den norra stöttan fungerar som ett trapptorn till tornets övre våningar, den södra som en entrépo… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fjärestads kyrka
HistorikFjärestads kyrka byggdes troligtvis på 1100/1200-talet och bestod då av långhus och smalare kor. Förmodligen byggdes kyrkan av gråsten och sandsten. Senare under medeltiden, möjligen 1400-tal, byggdes ett torn i väster. Kyrkan valvslogs antagligen likt många kyrkor under 1400-talet. Vapenhus har funnits både på norra och södra sidan. Vid grävningar 2011 hittades grunder till båda utbyggnaderna. På en karta från slutet av 1700-talet har kyrkan en korsplan vilket också visar att det funnits utbyggnader på norr- och södersidan. På grund av befolkningsökningen och nya liturgiska krav önskade man en större kyrka. 1863 byggdes en ny kyrka… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FORSERUMS KYRKA
ExteriörbeskrivningForserums kyrka är en av gråsten murad salkyrka. Det romanska långhuset övergår i ett fullbrett kor från 1781 med rundade hörn. Norr om koret är en tvåvånings sakristia från 1935 med pannrumskällare. Väster om långhuset reser sig ett torn från 1902 som till sin nedre våning har samma bredd som långhuset. Långhus och kor saknar egentlig sockel utan vilar på en oregelbunden klack av obearbetad gråsten. Långhusets södra sida har dock en putsad bänk, avtäckt med sandstenshällar. Dess ålder är okänd. Tornets sockel av kanthuggen granit har råa ytor och skråkant. Kyrkans fasader är slätputsade och vitkalkade. På södra långsidan… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRÄSTORPS KYRKA
ExteriörbeskrivningGRÄSTORPS KYRKA - Salkyrkan är uppförd i sin helhet 1915 och har hämtat sin inspiration från nordeuropeisk tegelgotik. Den består av långhus med ett smalare och lägre rakt kor som är riktat mot sydost. I den norra vinkeln mellan kor och långhus är en vidbyggd sakristia. I den södra vinkeln är en inbyggd källartrappa. Mitt på den norra långsidan är ett vindfång. I väster är ett torn med på södra sidan ett fyrsidigt trapphus i vinkeln mot långhuset. Om inget annat anges nedan så är dateringen samtida med kyrkan. FASAD - Väggarna visar den oputsade tegelstommen som utvändigt är murad i munkförband med röda och bruna tegelsten… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAKARPS KYRKA
ExteriörbeskrivningHakarps kyrka är uppförd 1694. Kyrkan har en grekisk korsplan med jämnstora armar åt norr, väster, söder och öster. Koret utgör den östra korsarmen och har i vinkeln mot den norra en sakristia. I väster står ett vapenhus från 1994. Ingångarna är genom vapenhuset och södra korsarmen. Egentlig sockel saknas, men murverkets nedre del av oregelbunden marksten är blottat. Fasaderna bär en slätputs med svagt rosabruten kalkfärg. Gavelröstena i väster och öster är klädda med kluven och tjärad spån. På södra korsarmen sitter en inmurad kalksten med byggnadsåret ovanför porten. I korsarmarnas hörn märks ankarslutar. Vapenhuset vila… Tidsprofil: 1694. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HYLLETOFTA KYRKA
HistorikHylletofta kyrka hör till de så kallade Njudungskyrkorna som uppfördes under 1100-talets andra hälft. Någon närmre datering av kyrkan har inte gjorts, men Njudungskyrkorna brukar tillskrivas byggnadshantverkare som lämnade Lund och bygget av domkyrkan när den stod färdig 1145. Om den äldsta tiden finns lite uppgifter, den ursprungliga kyrkan förmodas ha bestått av kor, korabsid och långhus, men ett kortare långhus än idag, ca sex-sju meter kortare. Den ovanliga placeringen av sakristian på södra sidan antas bero på att den uppförts där som stöd åt koret, vars södra vägg skulle ha varit instabil. Vid en omputsning av kyrkan 1995 upptä… Tidsprofil: 1100-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JÄRNA KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan utgörs av ett rektangulärt långhus med kvadratiskt västtorn, delvis infällt i långhusets gavel, samt av en vidbyggd sakristia i norr. Till sin typ är byggnaden en enskeppig salkyrka med rak korvägg. Huvudingången är förlagd till tornets vapenhus med portal i väster. Ytterligare en ingång finns i södra långväggen, denna saknar dock vapenhus. Byggnadens stomme är uppförd av gråsten och väggarna liksom grunden är putsade. Utvändigt präglas kyrkan av nyklassicismen strama formspråk, med släta väggar och enstaka listverk som utsmyckning. Södra portalen har dock en mer påkostad omfattning. Järna kyrka utmärker sig genom s… Tidsprofil: 1822. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRÅKSHULTS KYRKA
ExteriörbeskrivningKråkshults kyrka är en enskeppig nyklassicistisk salskyrka med raktslutet kor i öster, sakristia i utbyggnad mot öster och lanterninprytt torn i väster. Kyrkan ligger i sydväst-nordostlig riktning och har huvudingång i västra delen av tornet samt på södra långsidan. Kyrkan har ett sengustavianskt typiskt utseende med slätputsade fasader och oartikulerade rundbågiga fönsteröppningar. Fönstren har ett rundbågigt spröjsverk av gjutjärn som sattes in 1903. Portalen på södra långsidan inramas av enkla pilastrar och en enkelt profilerad arkitrav under ett rundbågigt överljusfönster. Fasaderna är slätputsade och vitkalkade, vilar… Tidsprofil: 1860-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NÄSUMS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Kyrkans huvudingång går via tornet i öster. Entréhallens, eller vapenhusets, väggar är slätputsade och vitmålade, golv och sockel är av kalkstensplattor. Taket är av brädor och vitmålat, dekorerat med siluetten av en oregelbunden rektangel i grått. Längs norra och södra väggarna leder gråmålade trätrappor vidare upp i tornet. I nordvästra hörnet är två gravhällar av kalksten monterade. Mot södra väggen är invigningstavlan för 1793-års kyrka monterad. Tavlan är av kalksten med förgylld text. I anslutning till denna finns även ett par stenar från föregående kyrkobyggnader och en äldre gravvård i trä. Ytterporten är… Tidsprofil: 1850-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA KEDUMS KYRKA
ExteriörbeskrivningSÖDRA KEDUMS KYRKA - Den materialrealistiska salkyrkan uppfördes i sin helhet 1889 efter ritningar av I G Clason och består av brett långhus med smalare rakt kor i nordost. Över detta är ett torn med halvrunt trapphus samt rakt vindfång i vinkeln mot långhuset på sydöstra sidan. På den nordvästra sidan är i vinkeln mot långhuset en sakristia. Här nedan anges väderstrecken som om koret låg rakt i öster. FASAD - Den rikt dekorerade fasaden präglas av materialrealismens krav på äkthet och uppvisar flera drag av såväl mellansvensk tegelgotik som Richardsons amerikanska granitarkitektur. Sockeln består av grovt tuktad granit me… Tidsprofil: 1889. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA ÅSARPS KYRKA
HistorikSÖDRA ÅSARPS KYRKA uppfördes av sten under senare delen av 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Kyrkans planform utgörs av ett rektangulärt långhus med ett lägre och smalare rakslutet kor i öster. Långhuset och koret utgör kyrkans äldsta delar och mursträckningarna är sannolikt i huvudsak intakta sedan medeltiden. Vapenhuset i väster uppfördes i trä under förra hälften av 1800-talet och sakristian vidbyggdes i norr 1928 efter ritningar av Stockholmsarkitekten Anders Roland. Interiören bär tydliga spår av skilda tidsepoker. Korets stentunnvalv är sannolikt samtida med det medeltida murverket. Träinnertaket i långhuset har formen av tunnv… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA ÅSUMS GAMLA KYRKA
HistorikSödra Åsums gamla kyrka uppfördes på 1100-talet med långhus, lägre och smalare kor samt halvrund absid i öster. Absidens romanska kalkmålningar har stilhistoriskt daterats till tiden 112550 vilket gör det sannolikt att valvslagningen är samtida med uppförandet. På 1300-talet förses triumfbågen med kalkmålningar av Snårestadsgruppen och samtidigt målas absidens äldre målerier om. Någon gång under medeltiden tillkommer ett vapenhus i söder, möjligen sker det under detta århundrade som är en vanligt förekommande tid för vapenhusbygge på romanska kyrkor i Skåne. På 1400-talet uppförs västtornet och koret valvslås. Valvet har en bildframs… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖVERSELÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningÖVERSIKT Överselö kyrka har en planform av ett grekiskt kors med smala korsarmar i väster och öster och breda i norr och söder. Till korset sluter sig ett torn i väster och en sakristia i vinkeln mellan norra och östra korsarmen. FASADER Bevarat medeltida murverk i tornet, sakristian samt i långhusets östra och västra delar är till stora delar uppfört av natursten., liksom den södra tillbyggnaden från 1400-/1600-talet. Tornets översta del och gavelpartierna på långhuset och södra korsarmen är påbyggda med tegel. Den norra tillbyggnaden från 1880-talet är uppförd av tegel. Västtornet har i sin översta tegelmurade del parstä… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÖRLUNDA KYRKA
ExteriörbeskrivningMörlunda kyrka är byggd i nyklassicistisk stil. Murarna är uppförda av natursten, spritputsade och avfärgade i gulrosa. Omfattningar runt fönster, dörrar och luckor slätputsade och avfärgade i vitt. Takmaterialet är genomgående kopparplåt. Långhuset har valmat tak. Fönstren är rundbågiga. Ingångar i väster i tornet samt mitt på långhusets södra sida. Lunett fönster över södra ingången. Sakristian på långhusets norra sida har valmat tak och egen entré. På långhusets norra sida finns också en trappa till pannrummet under kyrkan. Absiden är halvrund till formen och har ett valmat tak. Handikappanpassad entré i väster. Tornet… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KISA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004. Kyrkans medeltida byggnadshistoria är inte helt klarlagd. Vid en omfattande renovering 1959 knackades putsen ner och på södra långhusväggen upptäcktes en igenmurad sydportal av romansk karaktär. Denna skulle kunna datera den första kyrkan till tidig medeltid, d v s före 1200-talets mitt. Vidare kunde man konstatera att det befintliga långhusets västra del med större delen av såväl norra som södra väggen hade medeltida murverk. Kyrkan måste därigenom haft en, för medeltida kyrkor, betydande bredd och storlek. Den medeltida kyrkan är uppförd av sten och har varit försedd med ett smalare r… Tidsprofil: 1772–1774. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RYSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2006: Kyrkobyggnaden Den äldsta kända kyrkan på platsen var uppförd av sten sannolikt under 1100-talet. Dess ursprungliga utformning är inte känd. Huruvida kyrkan från början uppfördes med torn eller om tornet tillbyggdes i efterhand är även oklart. Vid omputsningar av fasaden 1936 och 1961 kunde man konstatera att det fanns medeltida murar bevarade på södra och norra sidan. På södra sidan fann man även en igenmurad sydportal. Om de medeltida murarna kvarstår från den ursprungliga kyrkan är oklart och skulle även innebära att den var ovanligt bred. Det finns uppgifter som antyder att kyrkan u… Tidsprofil: 1745–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA VINGS KYRKA
TakformHuv, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CAROLI KYRKA
HistorikTorpa kyrkby runt nuvarande Caroli kyrka blev 1621 Borås stad. Första kyrkan på platsen antas ha varit en stavkyrka, vilken ersattes med en romansk stenkyrka kring 1200-talets början. Detta antagande bygger på fynd i Caroli kyrka av en dopfunt av sandsten, utförd med största sannolikhet av mäster Anders/Andreas, verksam vid denna tid. En grov dörrpost (anslagssten) i sandsten, ett hugget överstycke till ett litet romanskt fönster, samt grundmurar och en väggmur i Caroli kyrkas södra vägg är andra fynd som styrker dateringen. Storlek och plan är känd. Marken runt kyrkan var begravningsplats och på gravarna lades stenhällar för Borås k… Tidsprofil: 1912–1914. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DREVS GAMLA KYRKA
HistorikDrevs socken är belägen nordost om Växjö, sydväst om sjön Örken. Norra och södra delarna av socknen är starkt kuperade, åker- och ängsmarken upptar bara en obetydlig del av områdets areal. Talrika fornlämningar visar att den på vattendrag rika bygden redan tidigt var bebodd. Drevs kyrka uppfördes i centrum av en gammal bygd. Den lilla romanska stenkyrkan är belägen på en höjd ovanför Drevsjön, vars strandlinje tidigare sträckte sig betydligt närmare 2 kyrkan. Drevs gamla kyrka är sannolikt uppförd under senare delen av 1100-talet eller första hälften av 1200-talet, viket gör den till den äldsta bevarade kyrkan i Kronobergs län. Under… Tidsprofil: 1624–1626. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ELINGS KYRKA
HistorikEnligt sägnen skall Elings kyrka ha uppförts av en kvinna vid namn Eli på den närbelägna herrgården Bol. Nuvarande kyrka torde med tanke på sin karaktär och dopfuntens ålder ha uppförts under början av 1200-talet. Långhuset restes av gråsten med hörn- och portomfattningar av sandstenskvadrar. I öster hade kyrkan ett smalare kor. Under 1500-talet var kyrkan i mycket dåligt skick och saknade tak "påå thenn ena sidhann". Sannolikt under 1600-talets andra hälft tillkom en läktare. 1722 målades interiören. 1762-63 utvidgades kyrkan med ett fullbrett och tresidigt avslutat kor. Samtidigt reparerades södra långväggen och fick sina fönster f… Tidsprofil: 1762–1763. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLÄMSLÄTTS KYRKA
ExteriörbeskrivningFLÄMSLÄTTS KYRKA - Flämslätts kyrka är en närmast rektangulär byggnad med utvinklade gavlar, öst - västlig placering, i väster sammanbyggd med andra byggnader tillhörande stiftsgården. Den i övrigt rektangulära byggnaden har tresidigt vinklade gavlar. FASAD - Fasaderna är grå och spritputsade med grov, synlig ballast. Den södra fasaden indelas genom fem stycken konande strävpelare av ljusgrå betong. Den har en hög, gråmålad, slät cementsockel/källarvägg. I varje gavelröst är överst en vit, rektangulär ventil. På varje sida av västporten sitter en lykta på fasaden. PORT - Kyrkans huvudentré är belägen i västra gaveln. Den g… Tidsprofil: Cirka 1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Färingtofta kyrka (Josephina kyrka)
InteriörbeskrivningKyrkan har i stort den planlösning den fick vid ombyggnaderna i slutet av 1700-talet och 1828. Kyrkorummet består av korsarmar i norr och söder, båda med läktare. Altarpredikstolen står i öster och därbakom finns sakristian i koret. I väster finns en läktare i tornet. Den södra läktaren underbyggdes 1987 och innehåller samlingsrum, städförråd och toalett. I söder kommer man in under läktaren i samlingsrummet som är avskiljt från kyrkorummet med en målad gipsvägg. Golvet är av gråmålade brädor, ytterväggarna putsade och kalkade, taket av gråmålade brädor är läktarens undersida. Moderna spegeldörrar leder till toalett och fö… Tidsprofil: 1500–1600. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.