SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “prästgården”
PRÄSTGÅRDEN
HistorikEnligt syneprotokoll från 1866 är huset uppfört 1860. Vid synen 1866 inrymde byggnaden förstuga, två kamrar i söder, sal, kökskammare, handkammare, kök och förstukvist vid nordvästra gaveln. Huset har genomgått omfattande ombyggnader sedan 1860-talet. Entrén med verandan mot baksidan tillkom i mitten av 1940-talet, förstukvisten på gaveln har rivits och ersatts av en bro under skärmtak. Taket har fått ny täckning av röd tegelimiterande plåt och dörrarna ut mot gården har bytts ut. Fasaden har den för Tornedalen så karaktäristiska, kraftfulla takfoten med en grov profilering som följer med kring gavelröstets trekantsform. Den liggande… Tidsprofil: 2010–2103. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PRÄSTGÅRDEN
HistorikPrästgården i fonden av bruksgatan var bostad åt kapellpredikanten. Den är uppförd av timmer och klädd med rödmålad locklistpanel under sadeltak av bräder. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PRÄSTGÅRDEN
ExteriörbeskrivningTimmerbyggnad i två våningar, klädd med faluröd locklistpanel. Huset har en murad grund av granit och sadeltak täckt med skiffer. Relativt moderna kopplade tvåluftsfönster med sex rutor i varje båge och korspostimiterande bred spröjs upptill. Parspegeldörr med överljus innanför en öppen veranda med smala stående spjälor i räcken och under verandataket. Fönster, dörrar och verandan är vitmålade. Sverker Larsson, länsstyrelsen i Västra Götalands län. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PRÄSTGÅRDEN
21000000985704http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000985704Bebyggelse - byggnadSÖDERHAMN VARGEN 1 - husnr 1PRÄSTGÅRDENLän: Gävleborg, Kommun: Söderhamn, Landskap: Hälsingland, Socken: Söderhamn , Stift: Uppsala stift, Församling: Söderhamn-Sandarne församlingNybyggnadsår: 1879 - 187917.05100477444298,61.30265029164551http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000985704http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000985704http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000985704RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PRÄSTGÅRDEN
HistorikByggnaden är flyttad från annan tomt i staden KÄLLA: Länsstyrelsen i Östergötland Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PRÄSTGÅRDEN
TakformMansardtak - Med valmad spets Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Prästgården
TakformLanternin, Huv, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PRÄSTGÅRDEN
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Prästgården
TakformEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikByggnadsår 1871-72, arkitekt byggmästare Wallenius, byggherre Sköfde stads- och landsförsamling. I slutet av 1860-talet aktualiserades frågan om anläggande av en stadspark öster om kyrkan. Det dåvarande kyrkoherdebostället med huvudbyggnad och uthus upptog då en stor del av detta område. Man beslutade därför år 1869 att flytta prästgården och samtidigt uppföra ett nytt boställshus av sten på den nuvarande tomten. Beslutet om anläggande av en stadspark togs då den nya prästgården stod färdig år 1872. Händelsen är utmärkande för de ambitioner för utbyggnad och förskönande av staden som tog fart på 1860-talet, efter järnvägens tillkomst… Tidsprofil: 1871–1872. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA VRAMS PRÄSTGÅRD
HistorikPå 1690-talet begärde ägaren till Vrams Gunnarstorp att få patronatsrätt till Norra Vrams kyrka, detta avslogs emellertid. År 1726 ansökte C. J. Berck om patronatsrätt till Norra Vram. Han anförde bl.a. att "kyrkan var belägen i Norra Vrams by som helt tillhörde Vrams Gunnarstorp och att prästgården och klockaregården hörde till sätesgården och att dessa när så erfordrades av sätesgårdens ägare uppbyggts och fått timmer från sätesgårdens skog". Kammarkollegium framhöll bl.a. att "den sökande ej gjorde anspråk på kyrko- eller kronotionde utan enbart önskade vård och inseende i kyrkans angelägenheter" och biföll Bercks ansökan. Norra V… Tidsprofil: 1995–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DÄDESJÖ NYA KYRKA
HistorikDädesjö är länets fornlämningsrikaste socken. Ungefär 500 meter väster om kyrkan ligger ett stort järnålders gravfält. Intill detta ligger även en marknadsplats, vilket gör det tänkbart att Dädesjö utgjort en mötesplats även innan kyrkan byggdes och socknen bildades på 1100-talet. Dädesjö socken ligger mitt emellan Växjö och Vetlanda inne i de småländska skogarna. Sockencentrum består av kyrka, prästgård, sockenstuga, skolhus, sockenmagasin och kyrkstallar. Sockencentrumet har två kyrkobyggnader och två kyrkoherdeboställen. På ena sidan landsvägen ligger den gamla kyrkan och den gamla prästgården med sina nyare motsvarigheter på andr… Tidsprofil: 1741–1753. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd prästgård
HistorikFlistads Prästbol 11:3, F.d prästgård Den f.d. prästgården ligger i byns nordvästra del. Manbyggnaden uppfördes år 1870 som kyrkoherdeboställe, och hade denna funktion fram till år 1929 då den nya prästgården byggdes i Götlunda. Det stora bostadshuset bevarar mycket av sin ursprungliga karaktär, dock har den tidigare ljust oljefärgsmålade panelen under senare år ersatts med en röd kulör. Till den f.d. prästgården hör en stor trädgård med grusgångar, rundel och stora lövträd. Dessutom ligger några mindre faluröda ekonomibyggnader på fastigheten, varav ett magasin och en drängstuga hör till de äldre, tyvärr något förfallna. Gårdens sto… Tidsprofil: 1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
prästgård
HistorikGötlunda 4:15, Prästgård Götlunda prästgård byggdes år 1929 ett par hundra meter nordost om kyrkbyn efter ritningar av arkitektfirman FA Neuendorf & Son i Skövde. På platsen stod dessförinnan tre backstugor. Den nya prästgården ersatte komministerbostället vid Götlunda kyrka (på fastigheten Götlunda 4:2), då komministertjänsten drogs in och kyrkoherden flyttade från Flistad till Götlunda. Prästgården är byggd i en villastil med klassicerande drag, mycket typiskt för 1920-talet. Fasaderna är spritputsade, medan hörnpilastrar, taklist och fönsteromfattningar är utförda i slätputs. Byggnadens båda långsidor är försedda med frontespiser.… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikDen äldsta kända prästgården i Västervik byggdes antagligen efter 1621 års stadsbrand och låg sannolikt på den nuvarandes plats. Den förstördes vid nästa stadsbrand 1677 och dess efterträdare fick vid 1750-talets mitt ge vika för den nuvarande. Denna är timrad i en och en halv våning under högt tegeltäckt sadeltak samt har sexdelad plan, utökad med två kamrar vid södra gaveln. Fasaderna har gulmålad locklistpanel. Prästgården bevarar utvändigt en ålderdomlig karaktär medan interiören har ombyggts flera gånger. Västerviks prästgård vittnar tydligt om den status som under 1700-talet tillmättes prästen och hans hushåll samt även om den… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Häggum sockenmaasin och gamla prästgården
HistorikHäggum 16:8 Häggums sockenmagasin och Gamla Prästgården Infogat i södra sidan av kyrkogårdens bogårdsmur står Häggums sockenmagasin uppfört 1789-1790. Bottenvåningen är uppförd av sten som putsats och övervåningen är timrad under ett sadeltak täckt med flacktegel. Bottenvåningen användes som redskapsbod för kyrkans ändamål. I övervåningen var spannmålsmagasinet inrymt, där en viss del spannmål lagrades för att kunna användas till nödhjälp till sockenborna om det blev missväxt eller annan svår samhällskris. Idag är Häggum, Berg och Forsby de tre sockenmagasin som finns bevarade inom Skövde kommun. Tidsprofil: 1789–1790. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PRÄSTGÅRDENS HUVUDBYGGNAD
HistorikHuvudbyggnadens medeltida stenhus påbyggdes 1705 med en överbyggnad i skiftesverkskonstruktion med festsal. Trädelarna revs redan 1738 för att ersättas med en övre våning i sten. Byggnaden kvarstod orörd fram till 1800-talets mitt. Vid sockenstämma 1862 beslutades att en ny manbyggnad skulle uppföras på gammal grundval. Större delen av huset revs till höjden av den medeltida byggnadens bottenvåning som idag, i hela dess längd, utgör den nya prästgårdsbyggnadens källare. Renoveringar genomfördes på 1890-talet. 1947 indrogs VVS och el. Prästgårdens exteriör präglas av fasader i senempir och med snickeridetaljer typiska för Gotlands prä… Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PRÄSTGÅRDSFLYGELN
HistorikDen norra präsgårdsflygeln tjänstgjorde som prästbostad fram till 1791 då den nya invigdes. Arkeologiska undersökningar visar att den byggdes någon gång under 1500- eller 1600-talet, andra källor anger slutet av 1600-talet som nybyggnadstid. Det är den fjärde byggnaden som stått på platsen där de tidigare brunnit ned. På platsen hittade man också tre stensatta hål för stolpar som förknippas med grundpelare i medeltida och vikingatida byggnadsteknik. När den nya prästgården byggts blev den gamla en överloppsbyggnad som fortsatte att ägas av den tjänstgörande prästen. 1965 köptes huset tillbaka av pastoratet som genomförde en omfattand… Tidsprofil: 1974–1975. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Avträde
HistorikDet f d avträdet rymmer prästgårdens oljetank. Tälttaket täcks av tvåkupigt tegel. Byggnaden är i relativt gott skick. Byggnaden finns med på Häradskartan från år 1866 men inte på storskifteskartan från 1811 Tidsprofil: 1866. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BINNEBERGS KYRKA
ExteriörbeskrivningTornet kröns av en karnisformad och spånklädd huv. Under 1700-talet byggdes även kor och sakristia om. Kyrkobyggnaden ligger på en liten kyrkogård, som kringgärdas av en vällagd stenmur och en trädkrans. På fastigheten norr om kyrkan (Binneberg 5:1) ligger den f.d. prästgården. Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikByggnadsår trol. ca 1825, arkitekt okänd, byggherre Skövde församling. Åldern på Skövdes "kapellansgård" eller komministerboställe är inte klarlagd, men en dendrokronologisk undersökning utförd år 1986 antyder en sannolik byggnadstid till omkring år 1825. Prästgården är därigenom en av stadens äldsta byggnader vid sidan av kyrkan, rådhuset och Helénstugan. Byggnadens nuvarande utseende med gulmålad fasspåntpanel och fönster med hela glas härrör emellertid från en större ombyggnad 1923. Arkitekt var FA Neuendorf. Den alltjämt bevarade s.k. sexdelade planen och vissa inredningsdetaljer röjer dock husets betydligt högre ålder. Huset var… Tidsprofil: Cirka 1825. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikByggnadsår för Götlunda f.d. kyrkoherdebostad kan inte med säkerhet fastställas, men 1600-talets senare del är ett allmänt antagande som uppgivits i Länsmuseets prästgårdsinventering från 1976. När den yngre prästgården hade uppförts och tagits i bruk år 1847 kom den äldre kyrkoherdebostaden att användas som ekonomibyggnad och enklare bostad. I salen inreddes bagarstuga, köket mot nordost blev tvättstuga och kamrarna mot västra gaveln blev bostad om ett rum och kök. Idag har byggnaden renoverats, under antikvarisk kontroll, för att kunna användas till församlingshem. Dagens exteriör är i hög grad resultatet av förändringar under 1800… Tidsprofil: 2003–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUSET (PRÄSTGÅRDEN)
HistorikBostadshuset är byggt i kalksten under ett tak med enkupigt tegel. Husets äldsta delar är från tidigt 1700-tal. Byggnaden fick nuvarande volym och proportioner vid slutet av 1700-talet. Det bär spår från exteriöra och interiöra renoveringar under 1960-90-talen. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2001-08-31. Dnr 221-2146-01 Tidsprofil: 1960–1990. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRÖNNESTADS KYRKA (MARIAKYRKAN)
HistorikBrönnestads kyrka uppfördes troligen under senare delen av 1100-talet enligt traditionellt romanskt byggnadsmönster med långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. Enligt den lokala traditionen bekostades kyrkbygget av Segud eller Segut, en adelsman som i senmedeltida källor också uppges ha gett donationer till prästgården. Möjligen rör sig detta om ett tidigt patronatsförhållande, vilket i övrigt inte känt även om en starkt koppling åtminstone tidvis funnits till ägarfamiljerna på Hovdala slott som bland annat kom att anlägga gravkammare under kyrkan under 1500-, 1600- och 1700-tal (se nedan). Kyrkan är helgad åt jun… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EFTRA KYRKA
HistorikDe äldsta dokumentärt bevarade uppgifterna om kyrkan är från 1662. Uppgifter som berör tiden före 1662 är hämtade från pastoratets kyrkoherde Severinus Jacobi Ströms anteckningar. Han var kyrkoherde 1768-1788. I Petterssons och Litzéns herdaminne omtalas att i samband med kriget mot Danmark 1564 blev den danske generalen Rantzow slagen vid Eftra högar och många av de flyende drunknade i Eftra å. Vid de svenskes antågande från Dahlasidan hade de danske satt eld på prästgården. Dåvarande kyrkoherden, Herr Hans, flyttade därför sin bostad till stomhemmanet i Slöinge, som därefter kom att bebos av pastoratets senare kyrkoherdar. I samban… Tidsprofil: 1768–1788. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikF.d tiondelada vid fastighetens södra gräns, uppförd 1806. Har efter prästgårdens försäljning använts för tillverkning av charkuterier. Numera ombyggd till bostad. Tidsprofil: 1806. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FD Bergs norra skola
HistorikBergs Prästbol 5:5 Bergs norra skola f.d. 1926 byggdes nya skolhus för folkskolan både i Berg och Kampavall. Norra skolan byggdes nära Prästgården och inrymde lärosal, gymnastiksal samt lärarbostad för folkskolläraren med fyra rum och kök. Skolfunktionen upphörde 1965, därefter användes byggnaden som lampfabrik fram till att den blev bostadshus 1970. Exteriören är fortfarande välbevarad sedan 1920-talet med locklistpanel, karaktäristiska fönstertyper och tegeltäckt avvalmat brutet tak. Den faluröda fasaden har senare ommålats i ljusgult. Den faluröda uthuslängan med brygghus, bod och en rad av torrdass är också välbevarad sedan 1920-… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd bergs prästgård
HistorikFrån medeltiden fram till 2007 var Berg centrum i Bergs pastorat. Några hundra meter N om sockenkyrkan i Berg ligger Prästgården, som var kyrkoherdeboställe, med sitt löneboställe. Själva kyrkoherdebostället är ett stor faluröd panelat timrat bostadshus från 1882. Det har senare genomgått flera exteriöra förändringar. Från 1880-talet är även en liten köttbod. Löneboställena tillkom sedan jordbruksnäringen frikopplats från prästgårdarna i början av 1900-talet och arrenderades ut. Bergs löneboställe omfattar en stor mängd byggnader flertalet från 1900-talets början samt från 1930- och 1940-talen. Den stora tidstypiska ladugården i tege… Tidsprofil: Cirka 1920. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
församlingshem fd prästgård
HistorikGötlunda 4:2, Församlingshem, f.d. prästgård Den f.d. prästgården ligger alldeles öster om Götlunda kyrka, och uppfördes som komministerboställe år 1869. Byggnaden är långsträckt och timrad i en våning med fasader av faluröd panel och tegeltäckt sadeltak. Huset fungerade som prästgård fram till år 1928, då tjänsten drogs och en ny prästbostad därefter uppfördes strax nordost om kyrkbyn (se fastighet Götlunda 4:15). Några år efter att byggnaden slutat att fungera som prästgård byggdes huset om till församlingshem. Vid ombyggnaden tillkom troligen det klassicerande entrépartiet, men huset bevarar mycket av sin ursprungliga karaktär. St… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA PRÄSTGÅRDEN
HistorikDen gamla manbyggnaden, även den troligen uppförd på 1790-talet, är en rödfärgad timrad envåningsbyggnad med valmat tak. Fasaden är beklädd med en gammal locklistpanel samt med en likadeles gammal och i kanterna avfasad locpanel. Planen är sexdelad. Interiören är inte moderniserad. Byggnaden är uppförd i karolinsk byggnadstradition men har samtidigt för sekelskiftet 1700-1800 typiska klassicerande stildrag, såsom trekantsgavlar ovanför fönstren. KÄLLOR: Prästgårdsinventeringen Södermanlands län 1974-75 bilaga till Södermanlands museums svar på förfrågan om byggnadsminnesförklaring av Björnlunda prästgård 1992-06-16 Tidsprofil: 1700–1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.