SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “orsta”
Orsta
Orsta är nature_reserve i Köping i Västmanlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Borstahusen, hamnen
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Borstahusen, Strandbyn
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASARUMS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan har korsformad plan med rakslutet korparti samt en utbyggd femsidig sakristia i öster. Murverket är i huvudsakligen i natursten. Fasaderna är vitputsade och det valmade korstaket har koppartäckning. Fönsteröppningarna är rundbågiga med smäckra bågar i gjutjärn från 1883 och blyspröjsade glas. Korsarmarna pryds av enkla tempelgavlar med runda fönster. Den västra har årtalet 1799 i järnsiffror. Utmed takfoten löper en profilerad list. Porten i västra fasaden är huvudingång. Ingång finns även i korsarmarna. Portarna är utformade som pardörrar med fyllningar och målade i gråsvart. Tidsprofil: 1883. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Borstahusens kapell
ExteriörbeskrivningBorstahusens kapell består av två byggnadsvolymer, församlingshemmet och kyrksals-byggnaden. De binds samman av en spalt med genomgående entréer mot gatan och trädgården. Spalten är indragen från gatulivet, placerad under det utkragande taket, belagt med svartlackerad plåt. Takets undersida är täckt med träpanel. Dörren mot gatan, huvudentrén, är en panelklädd enkeldörr, som nås genom en klinkertrappa i två steg. Mot trädgården finns ett glasparti i trä med sidoljus på ömse sidor om dörren. Kapellet (byggnaden från 1979) Kapellet är grundlagt på en betongsula med synlig sockel i samma material. Fasaderna är uppförda i ett… Tidsprofil: 1979. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningTilläggsisolerat lamellhus från 1940-talet. Huset har två byggnadskroppar, lätt förskjutna i höjd- och sidled. SOCKEL: Borstad puts, grå. FASAD: Korrugerad lackad aluminiumpanel utanpå tilläggsisolering. ENTRÉ/DÖRRAR: Granitsteg, fribärande skärmtak, omfattning av granit med rundade kanter, glasad lackad ekport med sidoljus. FÖNSTER: 1- och 2-luftsfönster av brunmålat trä. Stora fönster med sidoställd mittpost och en lågt placerad tvärspröjs på stora rutan. Fasade övre hörn på trapphusfönstren. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL: BALKONGER: Utskjutande med aluminiumräcken och smalsinuskorrugerade benvita aluminiumplåtsfronter. GARAGE i so… Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÄCKABY KYRKA
HistorikSom härvarande gamla kyrka allt mer förfaller, beslöts att påbörja ny kyrkas byggande fem år härefter står det i ett kyrkostämmoprotokoll från 1892. En ritning utarbetades av arkitekt Carl Möller vid Överintendentsämbetet och godtogs av församlingen. Byggmästarna Joh. Lilienberg, Hörby, och Anders Sjunesson, Tjörnarp, anlitades för byggandet. Kyrkan uppfördes på ny plats 1897-98. Arkitekturen tycks ha influerats av de tunga naturstensbyggnader som väckte uppmärksamhet vid världsutställningen i Chicago 1893. 1913 ommålades kyrkan. Predikstolen fl yttades från sin plats vid triumfbågen till den nuvarande och försågs med en trappa i enl… Tidsprofil: 1897–1898. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DIMBO-OTTRAVADS KYRKA
ExteriörbeskrivningDIMBO KYRKA - Den nyklassicistiska kyrkan från 1817 består av ett långhus med fullbrett, rakslutet kor i öster och bred korsarm i söder. Som pendang till sistnämnda står ett centralt placerat torn i norr, vilket ger kyrkan antydan till korsplan. I vinkeln mellan kor och korsarm är en nedgång av betong till pannrum från 1936, täckt med svart plåtlucka. FASAD - Kyrkan vilar på en utkragande slätputsad sockel, avtäckt med kopparplåt. Fasaden är spritputsad och vitkalkad med slätputsade hörn-, fönster- och portalomfattningar. Väst- och sydportalerna utgörs av rundbågade smygar i tre språng med överljus. Ovan sydportalen är en… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EDSVÄRA KYRKA
ExteriörbeskrivningEDSVÄRA KYRKA - Den nyklassicistiska salkyrkan från 1859 består av ett långhus med fullbrett rakt kor i öster. Bakom detta är en smalare och lägre sakristia, likaså rak. I väster är ett torn som rider på långhusgaveln. FASAD - Kyrkan vilar på en något utkragande sockel av granit och gnejs med inslag av huggen sand- och kalksten från den gamla kyrkan. I väster syns delvis grundstenarna. Fasaden har något ojämna murytor, vilka bär en borstad puts med vitkalkning. Läktaren är förankrad med ankarjärn. Kring mittportalen är en utkragning med vimperg. I denna är en enkel korsblindering över porten. Över västporten är en rektangu… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
F.d. Hasselblads
HistorikUppfört 1875 för F W Hasselblad & Co enligt ritningar av arkitekt A C Peterson. I de nedre våningarna var då varuhus och kontor och på de övre fanns bostadslägenheter. De största hade cirka 10 rum. Ursprungligen fanns en hörnbalkong utanför den förnämsta bostadsvåningen. Det Hasselbladska huset var vid tillkomsten mycket uppskattat och omtalas som ett merkantilt palats i storstadsstil präglat av modern renässans. På 1910-talet byggdes gården över, nya kontor inreddes i första våningen och en dörr på hörnet sattes igen. Källarlokalen iordningställdes delvis till kontor. Hörnbalkongen togs ned 1923. På 1940-talet överbyggdes gården ytt… Tidsprofil: 1978–1983. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLO KYRKA
ExteriörbeskrivningFLO KYRKA - Den nyromanska salkyrkan uppfördes i sin helhet år 1890 efter stockholmsarkitekten Fredrik Liljekvists ritningar. Den består av ett brett långhus som i öster har ett fullbrett kor med tresidig avslutning. Öster härom är en sakristia. I väster är ett torn och i söder en mittportal med vindfång. FASAD - Sockeln är av tuktad kalksten i ett par skift och följer den gamla kyrkans grund. Väggarna av gråsten är spritputsade och vitkalkade. Hörn och omfattningar är slätputsade. Alla öppningars överstycken är omfattade av oputsat tegel. Klockkammarens bjälklag är på tornet markerat med en oputsad tegellist, täckt av kop… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÖTENE KYRKA
ExteriörbeskrivningGÖTENE KYRKA - Kyrkan består av ett högt, rektangulärt långhus, smalare och lägre rakt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret samt ett vapenhus av trä i söder. Förutom vapenhus och sakristia, som uppfördes på 1960-talet, är kyrkans medeltida planform bevarad. FASAD -Kyrkans långhus och kor är murade av tuktad sandsten. De ojämna murarna är här putsade, borstade och vitkalkade. De har en låg "sockel" av oputsad sandsten. Sakristian är putsad, vitmålad och har en putsad, gråmålad sockel. Vapenhuset är klätt med bruntjärad lockpanel. I sydfasaden kan iakttagas en högt placerad rundbågig, äldre omfattning. Utmed korets… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAKARPS KYRKA
ExteriörbeskrivningHakarps kyrka är uppförd 1694. Kyrkan har en grekisk korsplan med jämnstora armar åt norr, väster, söder och öster. Koret utgör den östra korsarmen och har i vinkeln mot den norra en sakristia. I väster står ett vapenhus från 1994. Ingångarna är genom vapenhuset och södra korsarmen. Egentlig sockel saknas, men murverkets nedre del av oregelbunden marksten är blottat. Fasaderna bär en slätputs med svagt rosabruten kalkfärg. Gavelröstena i väster och öster är klädda med kluven och tjärad spån. På södra korsarmen sitter en inmurad kalksten med byggnadsåret ovanför porten. I korsarmarnas hörn märks ankarslutar. Vapenhuset vila… Tidsprofil: 1694. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
ExteriörbeskrivningKLOCKSTAPEL - Klockstapeln vilar på en kallmurad sockel och har en stomme av tre hjärtstolpar och åtta strävor. Dessa är klädda med sentida, rödfärgad träpanel och vilar på syllar med rödfärgad, kluven spån. Mellan den mellersta och östra av de södra strävorna är en inbyggd brant trätrappa från 1702, utvändigt klädd med rödfärgad, sentida lockpanel. I denna är en rak, sentida pardörr med samma beklädnad. Stapeln kröns av ett korstak med spåntäckta röda rösten och taktäckning av tjärad, kluven spån. Från korsmitten reser sig en rund, likaså spåntäckt spira med smidesflöjel som bär årtalet 1686. De tjärade vindskivorna har s… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KOLBÄCKS KYRKA
HistorikTillkomsten av Kolbäcks kyrka har daterats till 1100-talets slut. Den antas från början ha omfattat långhus med absid, samt västtorn. Över kyrkorummet fanns ett innertak av trä, förmodligen plant. Vid en utvidgning omkring 1300 förlängdes långhuset. Möjligen tillkom det tresidiga koret och sakristian vid samma tid, men det är osäkert. Motstridiga uppgifter råder även om när stjärnvalven slogs över kyrkorummet. En mer generell bedömning gör gällande att så skedde under senare hälften av 1400-talet, men räkenskapsuppgifter från 1543 antyder att valvslagningen ägde rum först då. I detta sammanhang byggdes troligen ett tidigare befintlig… Tidsprofil: Cirka 1300. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MOCKFJÄRDS KAPELL
ExteriörbeskrivningLånghuset som stod klart år 1700 har rektangulär plan med rak korvägg i öster. Det fick sam-tidigt en mindre sakristia; uppförd i vinkel mot norra långsidan, i höjd med koret. Sakristian ombyggdes och utvidgades till sin nuvarande form och storlek på 1790-talet. Tornet med kvadratisk plan uppfördes 1827 mot långhusets västra gavel. På 1890-talet insattes nuvarande fönster, i samband med detta förstorades fönsteröppningarna. Samtidigt igensattes dörren i södra långväggen. Byggnaden är uppförd av knuttimmer på gråstensgrund; grunden är delvis omgjord på 1950-talet. Stockarnas sammanfogning i långhuset förstärks av in- och ut… Tidsprofil: 1790-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Morsta mangårdsbyggnad
ExteriörbeskrivningNuvarande manbyggnad uppfördes omkring 1880 och var mycket modern och påkostad vid tiden då den byggdes. En mycket lång allé kantade södra uppfarten till gården tidigare. Byggnaden är knuttimrad och ljust putsad, uppförd i två våningar med vindsvåning och källare. Byggnaden har klassicistiska formelement. Till exempel har fasaderna mittrisaliter med gavelfronton och fasaden mot gården har även sidorisaliter. Vindskuporna har barockdekor och takfoten är dekorerad med en kraftig tandstavslist. Taket är ett valmat säteritak täckt med svart plåt och har fyra plåtklädda skorstenar på nocken. Vid södra uppfarten till gården ligg… Tidsprofil: Cirka 1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA MASKIN
HistorikRitning till ett nytt ångverk för Norra gruvfältet - Norra maskin - utfördes av Wilhelm Stienholz och är daterad 22 september 1888. Byggnaden uppfördes i trä med en mindre del i slaggsten. I slaggstensdelen var sannolikt ångpannorna inrymda. I huset installerades tre spel med utväxling för uppfodring i schakten i den norra delen av gruvområdet. År 1905 skedde en utbyggnad åt norr, där ett nytt ångpannehus i slaggsten uppfördes. Den gamla och nya delen av byggnaden förbands med en mindre byggnad i slaggsten. De gamla ångpannorna revs ut och den delen av byggnaden användes som borrsmedja. Åtta år senare skedde nästa utbyggnad när den n… Tidsprofil: 1994–1995. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA VÅNGA KYRKA
ExteriörbeskrivningNORRA VÅNGA KYRKA - J A Hawermans kyrka uppfördes i sin helhet år 1876 efter en latinsk korsplan. Den består av ett långhus med breda korsarmar och fullbrett rakt kor i öster. Sistnämnda avslutas med en bred absid, något högre än koret. I vinkeln mellan norra korsarmen och koret är en sakristia. I väster är ett torn. FASAD - Kyrkan vilar på en skråkantad sockel av huggen granit. Fasaderna är slätputsade och vitkalkade med kontrasterande dekor av gult lertegel. Långhusets och korsarmarnas hörn markeras av lisener. Dessa avslutas upptill med abakus av tegel. Mellan dessa löper på fasaderna sågtandsskift av tegel. De bildar m… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Pajala kyrka
ExteriörbeskrivningPajala kyrka byggdes 1797 som brukskyrka vid Kengis bruk, men flyttades till Pajala 1869-71, när bruksrörelsen började avvecklas. I Pajala omgestaltades kyrkan enligt Ludvig Hedins ritningar vilket innebar att en korsarm och ett torn byggdes till på södra långsidan. Kyrkan fick en T-formad plan med koret i norr, vapenhuset flyttades till tornet och sakristian förlades bakom koret, i det gamla vapenhuset. Den tillbyggda korsarmen omvandlades på så sätt till långhus. Kyrkan panelslogs 1888-89. Sockeln är av sten i huggna block och fasaden är rytmiskt indelad av breda, vitmålade lisener. De kraftiga, kannelerade lisenerna ger… Tidsprofil: 1869–1871. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKARA GRAVKAPELL
ExteriörbeskrivningSKARA GRAVKAPELL - Skara gravkapell, troligen uppfört 1894, består av ett rektangulärt långhus, kor i norr och med korsarmar i öster respektive väster. Planformen är grekiskt korsformad. Ingången vetter mot norr och koret mot söder. De spetsiga gavlarna var före 1943 trappstegsformade. FASAD - Kapellets fasader är slätputsade och vitmålade. I norra gavelröstet är ett grekiskt kors i relief. Den jämna sockeln av huggna granitblock är avfasad upptill. Sockeln omges på alla sidor utom den norra av en cementskoning. På varje sida av porten är en lykta. PORT - Kyrkans huvudentré är belägen i norra gaveln. Den utgörs av en rekta… Tidsprofil: 1894. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKÄLLINGE KYRKA
HistorikKyrkan är byggd 1680 på resterna av en medeltidskyrka. Den 3 september 1860 härjades Skällinge gamla kyrka av åskeld. På murarna av den gamla kyrkan börjar nuvarande kyrka att byggas samma år. Tornet är uppfört 1897 efter ritningar av arkitekt Helgo Zettervall. Tornet ersatte ett äldre klocktorn av trä, förmodligen från 1860. De senaste restaureringarna har ägt rum 1938, 1951 och 1972. Fram till 1949 värmdes kyrkan upp med en vedkamin. Men sedan installerades elvärme. 1962 fick kyrkan fasadbelysning. 1971 genomgår kyrkan en restaurering där interiören målas om i ny färgställning och de kalkade fasaderna renborstas och tvättas samt st… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SOLLEFTEÅ TINGSHUS
Tingshusets huvudbyggnad är placerad i nord-sydlig riktning på den stora hörntomten i kvarteret Rättvisan 4. Byggnaden är uppförd i timmer och är till och med nedre våningens fönster klädd med stående panel medan övre hälften av huset samt gavelfälten övervägande har liggande panel. Sadeltaket är belagt med tvåkupigt lertegel. En del taknockar avslutas med genombrutet kambräde och somliga gavelnockar avslutas av gapande drakhuvuden. Skorstenarna är höga och smala med genombrutna huvar. Tingshusets mellersta del är något indragen både på framsidan och baksidan. Tingssalen är placerad på tvären i byggnadens norra del. Där finns också ett trapp… Tidsprofil: 1995–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Strövelstorps kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan är en korskyrka med breda korsarmar från 1800-talet som är tillbyggda ett smalare långhus. Tornet i väster är smalare än långhuset. Koret är femsidigt och vid dess sidor finns små, låga kvadratiska byggnader. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar kring spetsbågiga dörr- och fönsternischer. Taken är belagda med kopparplåt. Sannolikt är kyrkans grundläggning en kallmur av gråsten. Kyrkans murar är byggda av tuktad gråsten. I dörr- och fönsteromfattningar, gavelrösten och lister är det tegelmurverk från Brunius ombyggnad 1864. Sandstenkvadrar från medeltid förekommer i tornets murverk och i långhusets… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tjänstebostad
ExteriörbeskrivningSöder om transformatorbyggnaden och förbunden med denna ligger en byggnad med tjänstebostäder för befattningshavare på transformatorstationen. Byggnaden är uppförd samtidigt som transformatorstationen i nationalromantisk stil i 1 ½ våning. Fasadernas nedre del är vitslammade och ovanför fönstren klädd med brunröd träpanel. De småspröjsade fönstren omges av fönsterluckor. En dubbelfarstu med två dörrar leder in till byggnaden. Taket är täckt med rött lertegel. Två dekorativa kronskorstenar i dalastil pryder taket. Byggnadens inre är moderniserad och ombyggd. Källa: Beslut om byggnadsminnesförklaring, länsstyrelsen Dalarnas… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ULRICHAMNS KYRKA
ExteriörbeskrivningULRICEHAMNS KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus, vars östra hälft är senmedeltida. Den västra hälften tillkom 1758. Ett fullbrett rakt avslutat kor i öster tillkom 1684. Mellan de båda murverken är en kraftig förtagning emedan det östra partiet är något bredare. Norr om långhusets östra hälft finns en sakristia från 1791 och i söder ett gravkor från 1715. I väster finns ett torn från 1758 med rektangulär plan och lanternin i två våningar. Norr och söder om tornet är tillbyggnader från 2002 för kapprum och samlingsrum. Väster om sakristian sitter en plåtlucka över trappa ned till pannrum från 1929. FASAD - Kyrkan saknar… Tidsprofil: Senmedeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Uthus
HistorikForts. på domkyrkans historik! 1875 inlämnade den infödde västgöten Zettervall till domkapitlet ett förslag till restaurering av domkyrkan, "gifven af kärlek till fosterbygden". Denne hade tidigare restaurerat Lunds domkyrka i enlighet med Viollet-le-Ducs stilrestaureringar. En förening bildades för insamlande av medel till restaureringen och staten kom att gå in med understöd både innan och under arbetets gång. Grundidén hos arkitekten var att ge kyrkan i sin helhet en höggotisk karaktär, överensstämmande med den som ännu kunde skönjas i kyrkans västra del. Kyrkans planform skulle bibehållas, men senare tillsatser avlägsnas. Byggnad… Tidsprofil: 1886–1894. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VASA KYRKA
InteriörbeskrivningVasakyrkan är utformad som en treskeppig basilika med ett smalare rundat kor i öster och ett motsvarande femsidigt dopkapell i väster. Det södra sido skeppet är betydligt bredare än det norra och bär en läktare. Kyrkorummet har en stram utformning med kolonner, socklar, hörnskoningar och solbänkar i granit. Korets väggar täcks av en stor målning av konstnären Albert Eldh. Inredningen är huvudsakligen från tiden då kyrkan uppfördes. GOLVET i kyrkorummet utgörs av diagonallagda kalkstensplattor som är 20x20 cm stora. Under bänkkvarteren finns ett trägolv som består av 11 cm breda brädor. I koret består golvbeläggningen av vi… Tidsprofil: 1878–1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vändskiva
ExteriörbeskrivningVändskivan tillkom samtidigt med lokstallet och var en av de tidiga 20 m vändskivorna i landet. År 1921 försågs den med kullager och fick troligen eldrift samtidigt. Eldriften fungerar än i dag med ett kontaktorstativ med 6 körlägen i varje riktning. Låsningen av skivan sker mekaniskt med en separat manöverspak i varje ände. Gropen under vändskivan är överdäckad med trä på stålkonsoler från vändskivebalken. Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖRNSKÖLDSVIKS TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingsrätten är belägen i den västra delen av staden, på en höjd ovanför idrottsplatsen och busstationen. Västerut har man utsikt över hoppbacken och Paradiskullen på andra sidan dalgången och österut ligger staden. Tomten sluttar svagt mot Lasarettsgatan och präglas av en böljande gräsmatta glest bevuxen av högresta björkar. Huset ligger ett stycke från gatan och är uppfört i tre till fyra våningar suterräng, med fasader av grå betongskivor under ett platt tak. Planen är nästintill kvadratisk, oregelbunden med byggnadskroppar som omsluter en mindre atriumgård. Besökar… Tidsprofil: 1894–1994. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.