Pajala kyrka

Verifierad identitet

Pajala kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441872. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1869–1871. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1869–1871.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Pajala · Norrbottens län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

ExteriörbeskrivningPajala kyrka byggdes 1797 som brukskyrka vid Kengis bruk, men flyttades till Pajala 1869-71, när bruksrörelsen började avvecklas. I Pajala omgestaltades kyrkan enligt Ludvig Hedins ritningar vilket innebar att en korsarm och ett torn byggdes till på södra långsidan. Kyrkan fick en T-formad plan med koret i norr, vapenhuset flyttades till tornet och sakristian förlades bakom koret, i det gamla vapenhuset. Den tillbyggda korsarmen omvandlades på så sätt till långhus. Kyrkan panelslogs 1888-89. Sockeln är av sten i huggna block och fasaden är rytmiskt indelad av breda, vitmålade lisener. De kraftiga, kannelerade lisenerna ger en illusion av att bära det flacka, plåttäckta sadeltaket. Fönstren är höga, rektangulära och smårutigt spröjsade, med rikt utsirade överstycken och vita foder. Den gulmålade fasspontpanelen växlar från liggande i bröstningen till stående ovanför den profilerade bröstlisten. Kyrktornet dominerar fasaden med sina artikulerade strävpelare som ger bredd åt tornets bas. Tornet avslutas i en lanternin med korstak och hög, smal spira krönt med förgyllt kors på klot. Framför allt tornet är ett för Övre Norrland tidigt exempel på en icke¬klassiserande arkitektur. Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441872. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000441872. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.