MOCKFJÄRDS KAPELL

Verifierad identitet

MOCKFJÄRDS KAPELL är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442370. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1790-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1790–1799.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Gagnef · Dalarnas län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

ExteriörbeskrivningLånghuset som stod klart år 1700 har rektangulär plan med rak korvägg i öster. Det fick sam-tidigt en mindre sakristia; uppförd i vinkel mot norra långsidan, i höjd med koret. Sakristian ombyggdes och utvidgades till sin nuvarande form och storlek på 1790-talet. Tornet med kvadratisk plan uppfördes 1827 mot långhusets västra gavel. På 1890-talet insattes nuvarande fönster, i samband med detta förstorades fönsteröppningarna. Samtidigt igensattes dörren i södra långväggen. Byggnaden är uppförd av knuttimmer på gråstensgrund; grunden är delvis omgjord på 1950-talet. Stockarnas sammanfogning i långhuset förstärks av in- och utvändiga s.k. följare, bestående av stolpar sammandragna med skruvade stänger. Sakristian rustades upp på 1950-talet, det gamla golvbjälklaget ersattes med betongbjälkar och den fick källare som inreddes med bekvämligheter. Långhuset är brädfodrat med locklistpanel, strävpelarna längs med fasaderna är inklädda. Inledningsvis var kapellets timmerväggar ofodrade och rödmålade. År 1749 var dock byggna-den redan brädslagen men fortfarande rödfärgad. Ytterpanelen förnyades på 1850-talet och färgsättningen ändrades då till nuvarande vita färg. Långhuset har fyra fönsteraxlar i söder, tre i norr och två i varje gavel. Västra gaveln har dubbla fönster… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442370. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442370. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.