KOLBÄCKS KYRKA

Verifierad identitet

KOLBÄCKS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442020. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är Cirka 1300. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1290–1310.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Hallstahammar · Västmanlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Regionalt ankare i samma arvslager; Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikTillkomsten av Kolbäcks kyrka har daterats till 1100-talets slut. Den antas från början ha omfattat långhus med absid, samt västtorn. Över kyrkorummet fanns ett innertak av trä, förmodligen plant. Vid en utvidgning omkring 1300 förlängdes långhuset. Möjligen tillkom det tresidiga koret och sakristian vid samma tid, men det är osäkert. Motstridiga uppgifter råder även om när stjärnvalven slogs över kyrkorummet. En mer generell bedömning gör gällande att så skedde under senare hälften av 1400-talet, men räkenskapsuppgifter från 1543 antyder att valvslagningen ägde rum först då. I detta sammanhang byggdes troligen ett tidigare befintligt vapenhus i söder, kanske även det tresidiga koret. Av ett visitationsprotokoll 1625 framgår att kyrkans torn var förfallet, gammalt, ruinosum. Ännu mer skadades det vid hårt väder 1633, höggs därför ner och istället restes en tidstypiskt hög, spetsig tornspira. Tornets bottenvåning fick ett tunnvalv av trä och var länge förenad med kyrkorummet. Från mitten av 1600-talet är första uppgifterna om att kyrkans murar förstärkts med dragjärn. Då byggdes även läktaren. Norra sidokapellet tillkom 1658, då som gravkor åt Esbjörn Mårtensson, adlad Reutercrantz, samt hans efterkommande. Den storslagna altarprydnaden av snidade, förgyllda trädkronor fä… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442020. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442020. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.