SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “norra ny kyrka”
NORRA NY KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan är byggd av liggtimmer och består av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakristia mitt på långhusets nordsida, vapenhus på motsvarande plats i söder samt västtorn. Ingångar via tornets bottenvåning och vapenhuset. Kyrkans planform ansluter till det typiska barockträkyrkobyggandet under 1600- och 1700-tal och utgör även i övrigt ett representativt exempel på tidens provinsiella kyrkobyggnadstradition. Kyrkans exteriör har sedan 1770-talet varit spånklädd och tjärad; den befintliga tornspiran tillkom vid en restaureringen 1924, men är inspirerad av dess ursprungliga form. Byggnaden vilar på… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TOARPS KYRKA
InteriörbeskrivningToarps kyrka är en stor, enskeppig, bred salkyrka med nyklassicistisk karaktär. Inredningen präglas av en blandning mellan yngre tillskott såsom takmålningar och bänkar från tidigt 1900-tal, nyklassicistisk orgel och altaruppsats, samt äldre inventarier från den tidigare medeltida kyrkan. De stora rundbågiga fönstren ger ett ljust kyrkorum. Koret i öster är rundat, läktare och torn med vapenhus i väst. På norra långhussidan finns en sakristia. LÅNGHUS - Kyrkans långhus är brett med två fönster åt söder och två åt norr. Mellan fönstren på södra långhusväggen finns en sydportal med stort överljus. I norra långhusväggen leder… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
staffans kyrka
ExteriörbeskrivningArkitekt Knut Nordenskjöld skapade Staffans kyrka med en blandning av traditionella material och nya tekniska lösningar och konstruktioner. Arkitekturstilen är en kombination av historiska stildrag och dåtidens nya strömningar. Konstruktionen är i tegel och cement. Sockeln är utförd i grovhuggen sandsten med breda fogar. Fasaderna är slätpustade med kalkbruk och färgade i ockra som genom åren har lakats ur och åstadkommer en guldskimrande effekt. På västra och norra fasaden finns dekorativa element i form av ett ängelmotiv i relief ovanför västentrén och skulpturen St. Staffan på en konsol under en baldakin på norra tornmu… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HJORTEDS KYRKA (SOFIA MAGDALENA KYRKA)
ExteriörbeskrivningMurarna är uppförda i sten och spritputsade i gulrosa nyans med slätputsade vita omfattningar. Fönsteröppningarna är stora och rundbågiga. Ingångar på långhusets norra och södra sida, dock ej symmetriskt placerade. Ingång finns också i tornet. Murpartiet kring portalerna är rusticerat. Långhuset har ett brutet, plåtklätt tak som är valmat över koret. Sakristian är placerad på långhusets norra vägg och har egen ingång. På sakristians östra sida finns trappa ner till källare med pannrum. Tornet har rundbågiga ljud- och fönsteröppningar samt ett runt fönster. Tornet kröns av en klockformad huv och åttkantig lanternin med förg… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fjärestads kyrka
HistorikFjärestads kyrka byggdes troligtvis på 1100/1200-talet och bestod då av långhus och smalare kor. Förmodligen byggdes kyrkan av gråsten och sandsten. Senare under medeltiden, möjligen 1400-tal, byggdes ett torn i väster. Kyrkan valvslogs antagligen likt många kyrkor under 1400-talet. Vapenhus har funnits både på norra och södra sidan. Vid grävningar 2011 hittades grunder till båda utbyggnaderna. På en karta från slutet av 1700-talet har kyrkan en korsplan vilket också visar att det funnits utbyggnader på norr- och södersidan. På grund av befolkningsökningen och nya liturgiska krav önskade man en större kyrka. 1863 byggdes en ny kyrka… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BREDAREDS KYRKA
InteriörbeskrivningBredareds kyrka är en enskeppig salkyrka med jämnbrett, något förhöjt kor med rak östvägg, orgelläktare och torn med vapenhus i väster och sakristia i nordöst. Interiören präglas av den ursprungliga, nyklassicistiska utformningen av dekorer, fast inredning och färgsättning i vitt och blått. LÅNGHUS - Kyrkan har ett högt, ljust och brett långhus. Under orgelläktaren finns läktarunderbyggnader. I sydvästra hörnet går en sentida trappa upp till läktaren. Predikstolen är fästad vid den norra väggen. Invid västväggens norra del står en äldre offerkista i trä med smidda beslag och vid den södra delen är en ljuskorona i smide pla… Tidsprofil: 1952–1953. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA KYRKETORPS KYRKA
ExteriörbeskrivningNORRA KYRKETORPS KYRKA - Kyrkan uppfördes 1925 efter ritningar av Fredrik Falkenberg. Den består av ett rektangulärt långhus med rakt, fullbrett kor i öster, rundad, vidbyggd absid och i norr två vidbyggda sakristior i rad. Kyrkan har ett smalare, kraftigt torn i väster. Långhuset är ovanligt högt i förhållande till tornet. Under sakristian är en källarlokal. Den nationalromantiskt präglade kyrkan med nyromanska inslag kännetecknas av sitt röda, lokala tegel och tornets branta långt neddragna tegeltäckta huv. FASAD - Fasaden består av oputsad, röd kalksten med fönsteromfattningar i form av vertikalställda kalkstensflisor.… Tidsprofil: 1925. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÖRLUNDA KYRKA
ExteriörbeskrivningMörlunda kyrka är byggd i nyklassicistisk stil. Murarna är uppförda av natursten, spritputsade och avfärgade i gulrosa. Omfattningar runt fönster, dörrar och luckor slätputsade och avfärgade i vitt. Takmaterialet är genomgående kopparplåt. Långhuset har valmat tak. Fönstren är rundbågiga. Ingångar i väster i tornet samt mitt på långhusets södra sida. Lunett fönster över södra ingången. Sakristian på långhusets norra sida har valmat tak och egen entré. På långhusets norra sida finns också en trappa till pannrummet under kyrkan. Absiden är halvrund till formen och har ett valmat tak. Handikappanpassad entré i väster. Tornet… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Linneryds kyrka
HistorikLinneryd omnämns första gången i skriftliga källor under 1300-talets inledande decennium. Vid Linnerydsjöns norra strand, två mil nordost om Tingsryd ligger samhället. En äldre kyrka beskrivs i en handskrift från 1759. Här konstateras att byggnaden av sten och timmer är i gott skick och rikligt bemålad. År 1794 presenteras de ritningar, utförda av Gustaf Pfeffer vid Överintendentsämbetet, som skulle ligga till grund för den nya kyrkan. Mellan åren 1797-98 pågick arbetena men först 1806 kunde biskop Ludvig Mörner förrätta invigning. Den äldre kyrkan som låg strax öster om den nya plockades ned i början av 1800-talet varefter den omdan… Tidsprofil: 1797–1798. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NYHEMS KYRKA
ExteriörbeskrivningNyhems kyrka är en liten, rektangulär kyrkobyggnad med rakslutet kor och vidbyggd lägre sakristia i öster, uppförd åren 1852-55 efter ritningar av Carl Gustaf Blom Carlsson med Pehr Carlsson från Hosjö, Sundsjö, som byggmästare. Torn med huvudingång i väster. 1963 upptogs i det befintliga norra fönstret en separat ingång till sakristian i norr genom arkitekt Gösta Rollin, länsarkitektkontoret i Östersund. Kyrkan står på stengrund med pågjuten/putsad grå sockel med täckplåt i fabrikslackad grå kulör. Stommen utgörs av bjälkar i fackverk samt snedsträvor. Fasaderna klädda med bred liggande spåntad panel och indelade arkitekt… Tidsprofil: 1852–1855. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FRINNARYDS KYRKA
ExteriörbeskrivningFrinnaryds kyrka är uppförd på resterna av den medeltida kyrkan som troligen byggdes under 1200-talet. Kyrkan är en enskeppig kyrka med smalare kor och rund absid i öster. Sakristian är tillbyggd på norra sidan om koret, och troligen tillkommen under 1300-talet. Kyrkan har ett västtorn med vapenhus i bottenvåning och huvudentré på västra sidan. Fasaderna är putsade i vit spritputs, medan tornets bottenvåning, hörnor, listverk, omfattningar framhävs av en slätputs i samma vita nyans. Tornet vilar på en sockel av röd slät granit medan sockeln till de äldre delarna är spritputsad i grått. Artikuleringen är begränsad till de u… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Multrå kyrka
HistorikMultrå kyrka uppfördes 1863-67 av byggmästare Jakob Norin från Norrala (tillsammans med sonen Pehr) efter ritningar av Ludvig Hedin. Den ersatte då den under 1770-talet uppförda föregångaren. Ritningarna visar mer släktskap med exempelvis Ytterlännäs nya kyrka än utförandet sedan blev. Kyrkan utformad i den klassicistiska traditionen med rötter i tidigt 1700-tal med långhus och rakslutet kor, västtorn, och med en smalare sakristia i öster (vari delar av den äldre kyrkan ingår). Naturstensgrund, sockel som på 1950-talet kompletterats med murad huggen mindre sten då den slätputsade fasadytan flyttades högre upp från markytan; vit målni… Tidsprofil: 1863–1867. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NÄSBY KYRKA
ExteriörbeskrivningNäsby kyrka är en nyromansk kyrka med korsformad plan med torn i väster, absid i öster och en lägre sakristia vid norra korsarmen. Sockeln är av murad natursten, fasaderna är spritputsade med slätputsat listverk, rundbågsfriser under takfoten samt rundbågiga, kopplade fönster. Taken är belagda med kopparplåt. Invändigt har långhuset ett brutet, fyrdelat tak av trä med kassettindelning medan korsarmarna har plana innertak. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖVERUMS KYRKA
ExteriörbeskrivningÖverums kyrka är en förhållandevis liten kyrka och är utförd i en blandning av nygotiska och nyklassicistiska stildrag. Byggnaden består av ett rektangulärt långhus, en femsidig utbyggnad för sakristia i öster och ett torn i väster. Ingångar finns i tornet i väster samt mitt på norra långhusfasaden. Separat ingång till sakristia finns i söder. Långhuset har sadeltak och sakristian ett valmat sadeltak, båda belagda med plåt målad i svart. Tornets spira är klädd med tjärade träspån. Långhusets murar är uppförda av slaggsten och tegel och sakristians av tegel. Tornet har en trästomme som sedan reveterats. Fasaderna är spritpu… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA RÅDA KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Ett rektangulärt enskeppigt långhus med tresidgt, förhöjt kor i söder. Rummet täcks av ett flackt brädvalv. Kyrkans interiör är tämligen välbevarad med altaruppsats, predikstol och västläktare i nyklassicistisk stil från byggnadstiden. På väggar och i tak finns dekorativa målningar från 1900-01. Öppna bänkar fördelade i fyra kvarter. En relativt stor läktarunderbyggnad är tillkommen i etapper under 1900-talets andra hälft. KYRKORUMMET har GOLV av lackade brädor. Matta i mittgång vävd av ull i grå toner. VÄGGARNA är putsade i gulvitt och bryts upp av rundbågeformade FÖNSTER av trä. Fönstren är i… Tidsprofil: 1900–1901. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA SOLBERGA KYRKA
InteriörbeskrivningInteriören är enhetlig och i stora delar oförändrad sedan kyrkans uppförande. Väggarna är vitkalkade, taket spetsbågevälvt och klätt med rödmålad panel med profilerade locklister. Takvalvet är djupt neddraget och bildar nya valv och nästan sidonischer över fönsteröppningarna. Varje sådan valvbåge börjar i en valvknekt av finhuggen granit. Taket är målat i heltäckande rött tegelrött. Av svartvita fotografier att döma har väggarna ursprungligen varit mörkare målade upp till ca manshöjd med en bård upptill. Ursprungliga putsen är ersatt med ny. Golvet är lagt med kalksten utom i bänkkvarteren som har brädgolv. Koret är förh… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA FÅGELÅS KYRKA
HistorikNågot årtal för uppförandet är ej känt, men "Capellet" omnämns 1644 vilket talar för en datering till detta århundrades förra hälft. Orsaken tycks ha varit det långa avstånd som rådde till kyrkan i Norra Fågelås och Nykyrkan i söder. I vilket fall så framkommer "att Cappellet blifvit byggt och underhållet af Socknen gemensamt, på samma sätt som Kyrkan (Norra Fågelås)." Ett vapenhus restes i väster vid okänt tillfälle. Kyrkorummet fick mycket av sin prägel av släkten Hård på Hjällö och Monäs. 1683 respektive 1685 skänkte Johan Hård och hans maka Karin Stake på Hjällö predikstolen med sitt ljudtak och altaruppsatsen. 1684 lät släktinga… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRYTHYTTANS KYRKA
InteriörbeskrivningInvändigt präglas kyrkan i dag av den renovering som genomfördes 1953 med syfte att gestalta en äldre kyrkointeriör. Förslaget var upprättat av arkitekten Bernhard Schill. Bland annat fick bänkarna nya gavlar och altarringen byttes ut. Inredningen marmorerades och takmålningarna målades över eller täcktes av panel. Den nya takmålningen består av moln på ljusblå himmel utfört efter förslag av arkitekten Bruno Ekblom. Koret utvidgades åt väster. På norra korväggen frilades en del av en äldre väggmålning, målad direkt på timret. Dörrspeglar med målningar av de fyra evangelisterna från den gamla 1600-talspredikstolen infogades… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TUNABERGS KYRKA
Historik1600-tal: Kyrkan uppförs som salkyrka i liggtimmer med vapenhus i söder och sakristia i norr under 1620-talet. Ungefär samtida med kyrkan är den slutna klockstapeln väster om kyrkan. Under århundradets andra hälft byggs vapenhuset i söder, delvis tas nya fönster upp i långhus och kor. Omkring år 1700 förses det nya vapenhuset liksom långhus och kor med målningar av Per Målare. Bevarad inredning från 1600-talet består av läktaren i väster samt predikstolen med äldre återanvänt ljudtak. 1700-tal. 1779 tillfogas den s k Nävekvarnsläktaren, en nykyrka på långhusets norra sida. Anledningen till tillbyggnaden var att socknen utökats med yt… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA ENEBY KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004 KYRKOBYGGNADEN: Den medeltida kyrkan var sannolikt belägen på samma plats som den nuvarande eller på norra delen av den gamla kyrkogården. Den var uppförd av sten, men för övrigt är dess utformning okänd. Den revs i samband med att den nya kyrkan uppfördes 1778-1780. Byggmästaren Johan Fredrik Fehmer stod för såväl ritningar som uppförandet av den nya kyrkan. Den är uppförd av sten med ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, torn i väster och med sakristian enligt traditionellt mönster placerad på nordsidan. Fasaderna är enkla, slätputsade och avfärgade i vitt och det v… Tidsprofil: 1778–1780. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RYTTERNE KYRKA
HistorikFörsamlingarna Stora och Lilla Rytterne beslutade år 1776 att gå samman, riva sina medeltida kyrkor och istället bygga en större, gemensam helgedom. Till ny kyrkplats utsågs Svånö backe, öster om byn med samma namn. Åtminstone fyra olika kyrkobyggnadsförslag upprättades tills valet slutligen föll på Samuel Enanders ritningar till en tidsenlig, nyklassicistisk kyrka. Den uppfördes 1815-19 under ledning av byggmästare Olof Sjöström. Vid invigningen den 31/5 1819 var byggnaden färdigställd till sitt yttre, bestående av västtorn med öppen lanternin, ett stort tunnvälvt långhus med absid och mitt på norra långsidan en utbyggd sakristia. F… Tidsprofil: 1815–1819. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BACKA KYRKA
InteriörbeskrivningBacka kyrka är en salskyrka med tresidigt avslutat kor i öster. Vapenhuset ligger i västtornets bottenvåning och ytterligare entréer finns via vindfång i antydda korsarmar på de norra och södra fasaderna. Kyrkorummet är öppet och luftigt. Det första intrycket domineras av det blå taket med Joël Milas takmålning över koret (1964) samt den stora altaruppsatsen från 1906. I inredningen dominerar nyklassicismen med bl.a. predikstol, läktarfront, orgelfasad och (ombyggda) bänkkvarter bevarade sedan 1860-talet. Glasmosaikfönstren från olika tider är också betydelsefulla för kyrkans karaktär. Kyrkans medeltida dopfunt berättar om… Tidsprofil: 1979–1983. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ESSUNGA KYRKA
ExteriörbeskrivningESSUNGA KYRKA - Den nyromanska kyrkan från 1903 är ritad av F A Wahlström från Skövde och har långhus med smalare femsidigt kor i öster. I väster är ett torn som rider på långhusgaveln. I den norra vinkeln mellan kor och långhus är en fyrsidig sakristia. FASAD - Kyrkan vilar på en hög sockel av pikhuggen skråkantad granit. Med jämna mellanrum är kattgluggar. Fasaderna är spritputsade och bär en gräddvit kalkfärg. Hörn- och, portomfattningar, smygar, friser samt gesimser är slätputsade och vitkalkade. Mot alla takfötter är rundbågsfriser. Tornet får en betonad horisontalitet genom två karnisformade gesimser, en i höjd med a… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JÄLA KYRKA
InteriörbeskrivningJÄLA KYRKA är en enskeppig salskyrka med ett tresidigt avslutat korparti åt öster och ett torn åt väster med vapenhus i första våningen. LÅNGHUS - Kyrkorummet är långsmalt med putsade och vitmålade, ej kalkade, väggar och ett platt trätak. Taket ansluter till väggen genom ett takparti som har formen av en hålkärlslist. Taket och dess lister, sannolikt från 1924-27, är målade i två olika nyanser av turkos. I taket ovanför mittgången finns tre "rundlar" som markerats med lister. Från mitten av varje rundel hänger en takkrona. Två i mässing och en, över koret, i kristall. Den södra och den norra långhusväggen har vardera tre… Tidsprofil: 1924–1927. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KAVERÖS KYRKA
HistorikSTADSDELEN KAVERÖS Södra delen av Kaverös planlades 1950 av Tage William-Olsson, Sidney White och P-A Ekholm. Norra delen av Kaverös planlades i början av 1960-talet och bebyggelsen uppfördes 1963-66. En av ambitionerna med stadsplanerna var att i möjligaste mån bevara befintlig vegetation som utgörs av kuperad bergsterräng med ett rikligt bestånd av björk- och tallskog. KYRKANS FÖREGÅNGARE Kaverös kyrkostiftelse bildades år 1955. De första gudstjänsterna i området hölls i en lokal på Basungatan i det nybyggda bostadsområdet. År 1956 inrättades ett kapell på Klarinettgatan. KAVERÖS KYRKA PLANERAS OCH UPPFÖRS Kring 1960 inleddes plane… Tidsprofil: 1963–1966. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TYSTBERGA KYRKA
Historik1100-TAL - Den första stenkyrkan byggs på platsen. Kyrkan hade rektangulärt långhus och ett kvadratiskt kor i öster. Rester av denna kyrka ingår i dagens långhus, d v s västra väggen och delar av norra och södra muren (den tunnvälvda delen av dagens kyrkorum). Ingången till kyrkan var placerad i sydöstra hörnet och intill denna fanns ett högt placerat rundbågigt fönster. Kyrkorummet var täckt av ett plant trätak som det än idag finns spår av på vinden. 1300-TAL - Det romanska koret rivs och kyrkan förlängs åt öster med ett nytt fullbrett korparti. Den nya delen av kyrkorummet täcktes av ett trätunnvalv, varav stora delar finns kvar p… Tidsprofil: 1937–1938. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÖFTEDALS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Töftedals kyrka är en av Dalslands små träkyrkor uppförda i landskapets norra och västra skogsbygder under 1700-talet, en period av ganska intensivt kyrkobyggande av såväl sten - som träkyrkor i Dalsland. Förutom i Töftedal byggdes nya kyrkor i de närbelägna socknarna Lerdal, Nössemark, Rännelanda, Råggärd, Gesäter och Håbol varav de tre senare i trä. Kännetecknande för äldre tiders kyrkobyggande var ofta att successivt bygga ut eftersom som resurserna tillät. Ett ursprungligt långhus med kor kompletterades efterhand med torn, sakristia och förbättrad inredning. Ett byggnadsätt som i slutet av 17… Tidsprofil: 1748–1749. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKINNSKATTEBERGS KYRKA
ExteriörbeskrivningSkinnskattebergs kyrka byggdes i nygotisk stil 1858-66, på en höjd som kallas Kyrkberget. Långhuset är rektangulärt med korsarmar, ett smalare, tresidigt avslutat kor i öster, tresidig sakristia i vinkeln mellan långhuset och den norra korsarmen, samt torn i väster. Ingångar finns genom tornet och de båda korsarmarna. Murarna består av tegel med gråstensfyllning, stödda av inalles elva strävpelare. De detaljrika fasaderna är komponerade av en granitsockel med mejslad yta, slätputsade, vita väggfält med perspektivportaler, blinderingar och bågfriser. Inom perspektiviskt avtrappade fönstersmygar sitter sirliga, spetsbågiga g… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄSSLEBY KYRKA
ExteriörbeskrivningHässleby kyrka är en enskeppig salkyrka med rakslutet kor i öster, sakristia i korutbyggnad på östra gaveln och torn i väster. Huvudingång är i tornet i väster men ingångar finns även på södra och norra sidan av långhuset, samt direkt till sakristian från öster. Utvändigt är kyrkan föga förändrad, hållen i en för Scholander typisk nyromansk stil. Långhuset är förhållandevis kort och brett, gavlarnas hörn markeras av uppstickande tvärställda små gavelfält över hörnlisenerna. Hörnlisener och gavelkrön är slätputsade medan fasader i övrigt är spritputsade. Fönster är rundbågade liksom gavelkrönens listverk. Tornets gavlar krö… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
lycksele kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan är uppförd i nyklassicistisk stil 17951799, efter ritningar av arkitekten Per Wilhelm Palmroth vid Överintendentsämbetet, Stockholm. Byggmästare var Olof Alm från Nordmaling, som också hade gjort en första förslagsritning. Lycksele kyrka är uppförd i timmer på stensockel, med torn i väster och ett rektangulärt långhus med kor inom byggnadskroppen i öster. Kyrkan har idag en sekundärt tillbyggd polygonal sakristia i öster och ett sekundärt tillbyggt vapenhus mitt på norra långsidan. Det senare utgör handikappentré med inrymd kisthiss. Långhusets låga sadeltak är valmat över koret i öster, sakristians valmade tak är n… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.