Linneryds kyrka

Verifierad identitet

Linneryds kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442532. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1797–1798. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1797–1798.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Tingsryd · Kronobergs län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikLinneryd omnämns första gången i skriftliga källor under 1300-talets inledande decennium. Vid Linnerydsjöns norra strand, två mil nordost om Tingsryd ligger samhället. En äldre kyrka beskrivs i en handskrift från 1759. Här konstateras att byggnaden av sten och timmer är i gott skick och rikligt bemålad. År 1794 presenteras de ritningar, utförda av Gustaf Pfeffer vid Överintendentsämbetet, som skulle ligga till grund för den nya kyrkan. Mellan åren 1797-98 pågick arbetena men först 1806 kunde biskop Ludvig Mörner förrätta invigning. Den äldre kyrkan som låg strax öster om den nya plockades ned i början av 1800-talet varefter den omdanades till bygdemuseum på 1930-talet. Arbetena med kyrkorummet synes ha dragit ut på tiden, altartavlan målades först 1827 och predikstolen färdigställdes först på 1850-talet. Interiören har genomgått påtagliga förändringar som främst åstadkoms vid renoveringarna 1898, 1933 och 1972/73. Området kring kyrkan är av stort kulturhistoriskt intresse med välbevarade kyrkstallar, prästgård, sockenstuga och skolor. Exteriöra förändringar Fram till 1957 var torntaket klätt med spån och långhuset med tegel. Teglet tillkom förmodligen vid renovering 1898 då också två takkupor uppfördes på långhusets sydsida. Tillstånd gavs i mitten av 1950-talet till att… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442532. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442532. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.