SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “mala”
Mala
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: kaolinite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stucks väderkvarn
HistorikInskriptioner i byggnaden antyder att kvarnen är uppförd 1868. Årtalet finns ristat i putsen och på en bjälke vid norra ingången. I bottenvåningen finns också årtalet 1871 och datumet 15/8 inristat på sidan av det större siktverket. Det är en relativt stor väderkvarn och den nyttjades inte bara för gårdens eget bruk, utan man utförde även legomalning åt andra gårdar i trakten. Väderkvarnen var med andra ord en tullkvarn där andra kunde mala i utbyte mot en del av spannmålet som betalning. Kvarnen har ett typiskt utseende för sin tid. Under det senare 1800-talet blev kvarnarna i många fall större och med högre kapacitet än sina äldre… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Träskö kvarn
ExteriörbeskrivningKvarnen ligger högt på den kala klippan överblickande Träsköfjärden. Kvarnen är av typen hättkvarn, även kallad holländare. Kvarnhusets grundplan är åttakantigt och den står på en grund av natursten. Till skillnad från grunden är hättan, d.v.s. taket, tolvsidigt. Fasaderna består av stående, rödfärgade plankpaneler och har ett antal små, vita fönster. Hättans tolv sidor är täckta med tjärpapp. Vingarna återställdes under 2010 och består av fyra 10 meter långa limträbalkar. Inredningen i kvarnen är till stora delar bevarad och den mekaniska utrustningen är under restaurering med målet att kunna mala mjöl musealt. Karaktär o… Tidsprofil: 2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VATTENKVARN
HistorikKvarndelen är uppförd i olika tekniker bl.a. korsvirke, träplank och tuktad fältsten. De olika byggnadsteknikerna och materialen visar hur kvarnen förändrat utseende och byggts till under olika epoker. Bålamöllan har varit driven med hjälp av tre underfallshjul. Kvarnen har haft mycket stor kapacitet och har kunnat mala mjöl i industriell skala, även om den rent tekniskt hamnar i en pre/tidigindustriell kategori. Den kommersiella driften vid Bålamöllan upphörde 1905, men förmalning till hemmabruk fortsatte fram till ca 1917. Sedan kvarnen togs ur bruk har den stått orörd Kvarnen är i gott skick och endast små förändringar har gjorts… Tidsprofil: 2003–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Utanheds kvarn och såg
InteriörbeskrivningHela kvarnprocessen med bevarad teknisk utrustning är synnerligen välbevarad. I kvarnbyggnaden finns en välutrustad snickarverkstad inredd och en bergslagskamin installerad som värmekälla i ena hörnet. Här finns också en slaf att vila på medan man väntade på att säden skulle malas klar. Mittemot kvarnarna finns delar av hjulmakeriverkstad, en riktbänk för vagnshjul kvar som vittnar om att annan verksamhet också förekommit här. I själva kvarnlokalen finns också en ramsåg upphängd i taket som kan sänkas ner och användas vid snickeriarbeten. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DINGTUNA KYRKA
HistorikAv stiftets kyrkplatser räknas Dingtuna till en av dem med längst historisk kontinuitet. Vid den dåvarande tingsplatsen uppfördes troligen på 1000-talet den första kyrkan i trä, på 1100-talet ersatt med en liten stenkyrka med absid för koret, samt sakristia tillbyggd 1250-1300. Murverk efter första stenkyrkan finns under koret i dagens avsevärt större salkyrka, uppförd omkring 1300. Långhusets yttermurar fick redan då sitt nuvarande omfång. Mot söder fanns vapenhus och mot norr en tunnvälvd sakristia, smalare än dagens. Denna hade behållits från den tidigare kyrkobyggnaden. Kyrkan hade spånklätt sadeltak och högt sittande fönster. Öv… Tidsprofil: 1250–1300. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SALA TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset ligger i korsningen Södra Esplanaden -Ringgatan med huvudentrén åt Södra Esplanaden. Byggnaden är uppförd i två våningar och består av flera sammanfogade huskroppar som rymmer olika funktioner. Längst i söder höjer sig den del i vars övervåning den ursprungliga tingssalen finns inrymd. Det är en säregen byggnad, med fasader av betongelement i olika utförande och ett plant huvtak täckt med falsad kopparplåt. Salen markeras i fasaden mot esplanaden av smala fönsterpartier, liksom slitsar i murverket, och betongglas i olika färger. Sammanfogad via en uppglasad… Tidsprofil: 1997–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skerike kyrka
HistorikDå Skerike fick kyrka i sten, troligen omkring 1200, omfattade den ett långhus som var lägre än idag och ett kor som var ännu smalare och lägre. Torn fanns från inte från början, men kan ha tillbyggts ganska snart därefter. Omkring 100 år senare byggdes långhuset ut till dagens storlek. Östra gaveln fick ett högt, gotiskt fönster och pryddes nu eller möjligen något senare med en tegelblindering i form av ett stort kors. Inträde skedde genom en flersprångig portal på sydsidan. Mot norr tillkom sakristia och möjligen tillbyggdes kyrkans västtorn först nu. Från början var kyrkorummet sannolikt täckt med ett tunnvalv av trä, men under 14… Tidsprofil: 1674–1675. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTERÅS TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Entrén till tingsrätten ligger i den lilla skarvbyggnad som fogar ihop de två huskropparna. Den markeras av ett skärmtak som bär texten "VÄSTERÅS TINGSRÄTT". Till vänster om entrén ligger tingssalsdelen som är utformad som en kub i två våningar med fasader likt ett gallerverk av betongpelare med mellanliggande höga smala fönsterpartier. Byggnadskroppen har platt tak och är helt symmetriskt utformad, med likadana gallerverksfasader runt om, vilket förstärker det kubiska intrycket. I förhållande till kontorsdelen ligger kuben något framskjuten mot gatan. Kontorshuset är… Tidsprofil: 1999–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTERÅS-BARKARÖ KYRKA
HistorikKyrkan anses vara byggd omkring 1200, ursprungligen bestående av långhus, ett lägre, smalare korparti i öster och litet västtorn utan klockor. På 1300-talet vidgades koret till samma bredd som långhuset och sakristia byggdes ut mot norr. Kyrkorummet var täckt med ett trätunnvalv fram till 1400-talet, då istället två kryssvalv murades över långhuset och ett stjärnvalv över koret. Vid samma tid byggdes ett vapenhus på södra långhussidan. Efter en förfallsperiod skedde stor upprustning på 1650-talet, då golv, murar och valv iståndsattes. Källarrum tillkom under kor och sakristia, en benkammare i södra vinkeln mellan långhus och dåvarand… Tidsprofil: 1765–1769. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Akvedukt
HistorikVid Håverud hade industriverksamheter pågått sedan 1600-talet med stångjärnssmedja, papperstillverkning och träsliperi. Forsen mellan sjöarna Åklång och Övre Upperudshöljen gav kraft till produktionen men omöjliggjorde en vanlig slussanläggning och kanal. Den smala dalgångens bergarter var lösa och strömmen var stark. För att lösa problemet konstruerades en akvedukt i plåt som kunde föra vattnet och båtarna vidare över forsen. Akvedukten leder vattnet över ravinen med en sluss vid Åklångs utlopp och tre slussar vid Övre Upperudshöljen. Akvedukt (lat. aquaeductus, vattenledning) är en smal brobyggnad som har som ändamål att leda ett v… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALANÄS KYRKA
ExteriörbeskrivningAlanäs kyrka består av ett treskeppigt basilikalt långhus med smalare lägre kor i öster flankerat av sakristia i nordost och murat arkivrum i sydost. Huvudentrén finns i tornet i väster vilket kantas av trapphus med sidoentréer. Långhus, kor, sakristia och arkivrum täcks av sadeltak och sidoskeppen av pulpettak medan tornet avslutas av en kraftig spira med svängd nederdel. Spiran är klädd med plåt medan övriga takfall är klädda med tjärad spån. På mittskeppets nock i öster är en kyrktupp placerad. Den synliga delen av grunden består av huggen rusticerad sten med vädringsluckor i järn. Kyrkan är timrad och utvändigt klädd m… Tidsprofil: 1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALGUTSTORPS KYRKA
HistorikKyrkan restes av gråsten, sannolikt under 1200-talet. Koret torde ursprungligen ha varit smalare och rakslutet. En dopfunt härrör från tidigt 1200-tal vilket kan stärka denna datering. 1695 tillkom en altaruppsats i barock. En predikstol i ålderdomligare utförande torde ha tillkommit tidigare under seklet. 1748 byggdes ett nytt fullbrett kor och inredningen nygjordes. Det nya plana innertaket försågs 1750 med en målning av Sven Kinnander, skildrande Den yttersta domen. 1766 byggdes ett vapenhus framför sydporten. 1770 försågs västgaveln med ett litet klocktorn av trä. Enligt 1829 års inventering var yttertaket då täckt med tegel. 185… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Alunda kyrka
HistorikAlunda kyrka är ursprungligen en medeltida salkyrka, men fick sin nuvarande storlek på 1780-talet då den byggdes om till en nyklassicistisk korskyrka. Kyrkans ursprung går tillbaka till 1200-talet då den murades i gråsten med torn, ett långhus och ett smalare kor samt en sakristia i norr. På 1400-talet byggdes den om till en salkyrka samtidigt som sakristian gjordes större. Kyrkan välvdes även och försågs år 1465 med kalkmålningar av Johannes Iwan. Den senmedeltida kyrkan i Alunda hade även vapenhus och en korsarm i söder. Genom teckningar från 1600-talet känner vi till kyrkans utseende före 1700-talets förändringar. Kvar av den mede… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANGEREDS KYRKA
HistorikByggnadshistoria Den kyrka vi ser idag är starkt präglad av den stora ombyggnad som genomfördes på 1790-talet. När Angereds kyrka är uppförd vet man inte. Kyrka hade under medeltiden ett rektangulärt långhus och ett lägre och smalare rakt avslutat kor i öster av den typ som var vanligt under 1100-talet och början av 1200-talet. I Västgötalagen från 1200-talets mitt anges att det inom Vättle härad fanns fem kyrkor. En av dem torde vara Angered. Den gotiskt fyrpassformade dopfunten, utan centralt uttömningshål kan dateras till 1250-1280. En dendrokronologisk undersökning av remstyckena i långhusets västparti utförd av Alf Bråthen visar… Tidsprofil: 1250–1280. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANSGARSKYRKAN
InteriörbeskrivningLÅNGHUS - Ett ljust, kvadratiskt rum med känsla av naturmaterial. GOLVET är lagt med slipade och ljust grönfärgade kvadratiska betongplattor som fortsätter ut i entrén och entréhallen. TAKET är öppet upp till nock och är lagt med vitlaserad träpanel. Även VÄGGARNA består av liggande, vitlaserad träpanel. Den norra fasaden består av en vit vikdörr till församlingssalen intill som öppnas upp vid större samlingar. FÖNSTER - Koret omges av dels stående långsmala fönster med färgat glas som binds samman med ett överliggande fönster med kraftiga trälister som bildar Ansgarkorset. Väggen som delar av mot entréhallen är delvis ing… Tidsprofil: 1992. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
APPUNA KYRKA
Historik kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Den första kända kyrkan på platsen uppfördes av kalksten under 1100-talet med rektangulärt långhus med ett smalare kor med absid, som var dekorerad med rundbågefris och lisener. Ett torn tillbyggdes sannolikt i väster på 1200-talet. Kyrkan om- och tillbyggdes vid ett flertal tillfällen under medeltiden. Kyrkan var enligt olika uppgifter redan i dåligt skick under 1700-talet, då tornet och absiden revs. Kyrkobyggnaden utdömdes i slutet av 1700-talet, men renoverades nödtorftigt och först 1869 togs beslut att bygga en ny kyrka. E Ekhoff besökte kyrkan i oktober 1883 och noterade; "Ky… Tidsprofil: 1826–1917. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARKIVBYGGNAD
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Arkivbyggnaden i vitputsad sten med plåttäckt tälttak byggdes i början av 1900-talet. Det har ett småspröjsat rundbågigt fönster mot baksidan och två smala nyckelformade fönster på var sin sida om förstugan. Inredningen är även här ålderdomlig med fasta arkivskåp, förmodligen ursprungliga. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-03-12 Tidsprofil: 1998–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BANKEKINDS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Kyrkans medeltida byggnadshistoria är inte helt klarlagd, men sannolikt uppfördes kyrkan i sin helhet i slutet av 1100-talet eller omkring år 1200 med ett rektangulärt långhus med smalare absidkor och torn i väster. Det medeltida långhuset revs i mitten av 1700-talet och ersattes av ett nytt år 1758. När putsen knackades ner vid renoveringsarbeten 1962 upptäcktes att en hel del material från den gamla kyrkan använts vid uppförandet av det nya långhuset. Flera kalkstenar med en enkel skråkant påträffades. Dessa har likheter med tornets sockel och har sannolikt haft en mots… Tidsprofil: 1774–1776. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BARNARPS KYRKA
HistorikDen nuvarande kyrkan är sannolikt uppförd under 1200-talet. Arkeologiska undersökningar har dock visat på att en begravningsplats fanns redan innan den romanska stenkyrkan byggdes, eventuellt kring en nu försvunnen stavkyrka. Stenkyrkan hade ursprungligen en romansk planform med smalare kor. Troligen fi ck koret samma bredd som långhuset under senmedeltid och därigenom skapades en salkyrka i tidens anda. En uppgift fi nns om uppförandet av en sakristia 1426, men det är oklart varifrån denna är hämtad. 1655 togs en dörr upp i kyrkans västgavel och försågs med en qvist, samma år inrättades en läktare längs kyrkans norra långsida. Vid d… Tidsprofil: 1926–1927. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Barnhem
ExteriörbeskrivningInstitutionsbyggnad från mitten av 1950-talet med ursprunglig karaktär. Byggnaden består av tre volymer som är förskjutna både i höjd- och sidled. Volymen mot nordost är en lågdel med pulpettak, mot vilken två skärmtak löper. SOCKEL- grå, spritputsad. ENTRÉ/DÖRRAR- Generellt är portarna utbytta till vita aluminiumdörrar med smala sidoljus. FÖNSTER- En- två- och treluftsfönster. Ursprungliga vita träbågar. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- En balkong med gallerräcke av smide. Balkong i vinkel mellan huskropparna med träräcken. Skorsten i rött tegel på gavel mot nordost. I souterrängvåningen finns en öppen loggia med pelare av tegel. Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Barsebäcks kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden består idag av ett fyrsidigt långhus med rakslutet kor, ett kvadratiskt västtorn, något smalare än långhuset, och en nykyrka i form av en korsarm i norr. I anslutning till nykyrkan finns gravkoret och herrskapsläktaren i en egen volym, och bakom koret en påbyggnad för sakristia. De olika delarna är, med undantag för grav-koret, samtliga slätputsade och vitkalkade, saknar markerad sockel och har putsen ända ner till marken. Gravkorets fasader är spritputsade, vitkalkade och har en något förkroppad sockel. Hörnkedjan är markerad och slätputsad. Bakom putsen göms flera typer av murverkskonstruktioner. Långhuset… Tidsprofil: 1700–1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Behandlingshem och vårdhem
ExteriörbeskrivningKliniken en stor byggnad i två våningar uppförd på 1950-talet. Huset består av en nordlig östvästlig länga, samt en tvärställd länga mot söder. De två delarna sammanlänkas av en lägre entrédel med trapphus. Runtom huset gräsmattor med enstaka buskar och träd som i sydost bildar en lummig gård med anlagda uteplatser o.s.v. Norr om huset en asfalterad infart med parkeringsytor, i öster och väster smalare gångvägar. SOCKEL- grå puts; den norra längan har även formgjuten betong. FASAD- gråbeige spritputs. Fasaderna på längan mot söder indelas av slätputsade vertikala och horisontella band. Länkdelen har fasad mot norr och sö… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGA KYRKA
HistorikBERGA KYRKA - Kyrkan uppfördes sannolikt under tidig medeltid och sägs vara tillägnad Johannes döparen. På 1600-talet bestod kyrkan, enligt Peringskiölds Monumenta, av ett rektangulärt långhus, smalare och lägre, rakt avslutat kor i öster och timrat vapenhus söder om långhuset. Till kyrkan hörde en timrad klockstapel. En skulpterad madonnabild är från 1200-talet och från senmedeltid är en skulptur av Johannes döparen, ett krucifix samt skulpturer föreställande Elisabet, Sankt Erik och Sankt Mikael. Även en lillklocka med majuskelskrift, nu i vapenhuset, är medeltida. Altartavlan, en oljemålning med Kristi gravläggning, kan möjligen h… Tidsprofil: 1599–1641. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGUMS KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET är ljust och luftigt. Det första intrycket domineras av det bemålade taket och korets inredning. Kyrkans medeltida ursprung kan främst avläsas i de kraftiga murarna, det smalare och lägre koret samt i byggnadsvolymen. Anslutningen mellan långhus och kor är inte helt symmetrisk, vilket främst syns i de olika bredderna på långhusets östvägg på ömse sidor om koret. Interiören har dock fått sin främsta karaktär av 1700-talets förändringar med de välvda dekormålade trätaken i långhus och kor, de utvidgade fönsteröppningarna, läktaren och annan inredning såsom altaruppsättningen och predikstolen. Mer sentida tillskot… Tidsprofil: 1956–1957. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BIOGRAF FONTÄNEN
ExteriörbeskrivningBiografen Fontänen från 1955-56. SOCKEL- röd granit. FASAD- salongsdel klädd med rött stående fogstruket fasadtegel. Foajédelen har fasader av gul glasmosaik med gyllene och ljusblå inslag, samt svart glasmosaik. Indelande smala lister av grå puts. Utskjutande gångramper till salong på fasaderna mot nordväst och sydost; grå aluminium i ramverk av guldeloxerad aluminium samt partier i svart glasmosaik. Stor neonskylt "Fontänen" mot Vällingbyplan. TAK- Neddragen takfot i svart plåt. Foajédelen har utskjutande takparti mot Vällingbyplan i svart plåt med undersida i svartmålat trä och små H-balkar i svart stål. Cirkulära downl… Tidsprofil: 1955–1956. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BIRGITTAKYRKAN
InteriörbeskrivningKyrkorummet har två rektangulära, stående fönsterband mot söder, tre lufter, löper från takfoten och ner mot den lägre byggnaden i söder. Karmen står inne i tegelmuren varför endast glaset syns i fasad. Strax nedanför den norra fasadens takfot finns smala fönstergluggar. Under varannan taktass takbalkar i limträ vilka tränger genom muren, under varannan taktass glaspartier med samma proportioner. I den lägre byggnaden mot norr, en smal väggnisch vilken markerar mötet mellan den östra och norra muren, här finns en fönsterslits där glaset löper utmed den östra väggen. Karmen står bakom tegelmuren varför endast glaset syns i… Tidsprofil: Cirka 1000. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bjärtrå kyrka
HistorikKyrkobyggnaden utgörs av en vitputsad gråstenskyrka, byggd 1844-47 av byggmästare Lars David Geting, delvis efter ritningar av Samuel Enander. Kyrkan, som står stabilt på berggrund, delvis i dagen, har ett rektangulärt långhus med torn i väster samt sedan 1907 ett smalare kor i Ö, som ursprungligen fungerade som sakristia. Den nuvarande sakristian ligger norr om koret. Sadeltaket över långhuset och det ursprungliga sakristietaket, nu kor, belagt med kopparplåt. På norra långsidan, vid den ursprungliga norra entrén, som sattes igen redan 1907, finns en utbyggnad, idag elcentral, tidigare uppvärmningscentral med kolbox, kopparplåt på t… Tidsprofil: 1844–1847. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRSÄTERS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: DEN MEDELTIDA KYRKAN var belägen ca 4 meter söder om den nuvarande kyrkan. Den var uppförd av trä med rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor. Sannolikt var kyrkan uppförd i s k stavteknik, senast under 1200-talet. Kyrkan var invändigt rikt dekorerad med målningar av mycket hög konstnärlig kvalitet, utförda ca 1325. När träkyrkan revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes år 1800 återanvändes en hel del byggnadsmaterial. Målade panelbrädor återfanns 1910 tack vare konsthistorikern Andreas Lindbloms efterforskningar i bl a tornets träkonstruktioner och i långhusets… Tidsprofil: 1799–1801. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BLIDSBERGS KYRKA
ExteriörbeskrivningBLIDSBERGS KYRKA - Ludvig Hedins kyrka från 1868 består av ett långhus med smalare polygonalt kor i öster och sakristia i norr. Väster om långhuset är ett torn med lanternin. FASAD - Kyrkan vilar på en svagt utkragande sockel av huggen granit med kattgluggar. I den västra vinkeln mellan långhus och sakristia leder en betongtrappa från 1939 ned till pannrum med täckande järnlucka. Kyrkans fasad bär spritputs med ljusgul kalkfärg. Gesimser och omfattningar till hörn och öppningar är slätputsade och vitkalkade. Västporten har en profilerad rundbågad omfattning med markerad slutsten. Längs takfoten löper runt hela kyrkan en ge… Tidsprofil: 1868. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.