SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
8 träffar
för “kungshuset”
KUNGSHUSET
HistorikByggnaden uppfördes omkring 1787 på grunderna av två äldre hus. Fastigheten inköptes 1801 av kronan för att användas som residens för Kungl. familjen under dess vistelse i Karlskrona samt dessemellan som boställe för högste befälhavaren vid flottan. Byggnaden genomgick en större reparation 1841. På 1880-talet ombyggdes huset efter ritningar av F. Bothén. Vid detta tillfälle igenmurades de bägge ursprungliga ingångarna från Landbrogatan och uppfördes ett trapphus på gårdsfasaden. 1913 utfördes påkostade inredningsarbeten. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstit… Tidsprofil: Cirka 1787. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kungshuset
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA LÄNGAN (KUNGSHUSET, FRUSTUGAN)
HistorikVästra längan Muren mot havet är troligen från 1300-talet. Även andra rester av medeltida byggnader ingår här. Vissa medeltida lämningar av försvarsanläggningar och bakugnar finns i källarplan. Västra längan var från medeltiden till 1800-talet fästningens kök, bageri, brygghus och slakthus. I längans norra del fanns på 1600-talet skrivarestuga (kansli) och gästrum. Spannmålsförråd fanns på vindarna och saltförråd i källaren. Efter en brand 1872 användes Västra längan som kasern. KÄLLA: Statens fastighetsverk Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
WRANGELSKA PALATSET (GAMLA KUNGSHUSET)
HistorikTomten donerades 1629 av Kronan till riksrådet Lars Sparre och omfattade då större delen av Birger Jarlstorg. På tomten fanns ett försvarstorn från 1500-talet, det s.k. Vasatornet. Detta fick utgöra hörntorn i det palats som Sparre lät uppföra åt sig och som troligtvis stod färdigt omkring 1640. 1648 köpte drottning Kristina palatset som gåva till riksrådet och krigaren Carl Gustaf Wrangel för hans bedrifter i trettioåriga kriget. Wrangel byggde om den befintliga byggnaden väsentligt. Ett terrassystem mot Riddarfjärden konstruerades, ett nytt torn byggdes som pendang till det gamla och flyglar mot gården lades till. Till en början ut… Tidsprofil: 1803–1805. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNGSHUSET (K0037.701)
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEDVIGS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN År 1665 hade man löst markfrågan för kyrka och kyrkogård och de anlades på platsen för det tidigare Kungshuset som nu låg helt i ruiner. På grund av brand och senare förändringar är det inte helt klarlagt hur kyrkan såg ut när den invigdes 1673. Planlösningen med långhus och tresidigt avslutat kor var densamma som idag, men man byggde ingen sakristia. Tornet färdigställdes inte förrän ett par decennier senare. Eventuellt uppfördes kyrkan efter ritningar av Nils murmästare från Eksjö. Ritningar till en ny takkonstruktion upprättades av Nicodemus Tessin d ä och taket byggde… Tidsprofil: 1860–1861. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÄNSRESIDENSET I MALMÖ
HistorikResidenset består huvudsakligen av två borgarhus, nämligen det Gyllenpalmska huset och Kungshuset. De uppfördes vid 1600-talets början och sammanbyggdes 1730 för att bli länsresidens. 1851 fick byggnaden en dekorativ fasad efter ritningar av F. W. Scholander. Restaureringar har senare företagits 1877 och 1962. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: 1600. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UNIVERSITETSBIBLIOTEKET, LUND
HistorikUniversitetsbiblioteket tillkom 1671 i Liberiet invid domkyrkan. 1690 flyttade man in i Kungshuset i Lundagård. Under 1700-talet led biblioteket både av läckande tak och av att man förvarade spannmål och grisar på vinden. I slutet av 1800-talet blev utrymmesbristen akut, och man beslöt bygga ett helt nytt bibliotek. Man diskuterade främst två möjliga tomter: Helgonabacken och S:t Petri kyrkogata-Clemenstorget. Den mer centrala placeringen vid Clemenstorget förkastades bl.a. på grund av den högre tomtkostnaden och en störande kreatursmarknad på torget. Det blev alltså Helgonabacken, även om överbibliotekarie Elof Tegnér var emot idén.… Tidsprofil: 1863–1931. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.