WRANGELSKA PALATSET (GAMLA KUNGSHUSET)

Verifierad identitet

WRANGELSKA PALATSET (GAMLA KUNGSHUSET) är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000297501. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1803–1805. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1803–1805.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Stockholm · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikTomten donerades 1629 av Kronan till riksrådet Lars Sparre och omfattade då större delen av Birger Jarlstorg. På tomten fanns ett försvarstorn från 1500-talet, det s.k. Vasatornet. Detta fick utgöra hörntorn i det palats som Sparre lät uppföra åt sig och som troligtvis stod färdigt omkring 1640. 1648 köpte drottning Kristina palatset som gåva till riksrådet och krigaren Carl Gustaf Wrangel för hans bedrifter i trettioåriga kriget. Wrangel byggde om den befintliga byggnaden väsentligt. Ett terrassystem mot Riddarfjärden konstruerades, ett nytt torn byggdes som pendang till det gamla och flyglar mot gården lades till. Till en början utfördes tillbyggnadsarbetena efter preliminära ritningar som Wrangel sände hem från kontinenten. Under tiden försökte Wrangel förmå Jean de la Vallée och Nicodemus Tessin d ä att bistå med korrigeringar. Först 1657 lämnade Tessin ett förslag, vilket ledde till att flyglarna påbörjades samt att omfattande inre rivningar och ombyggnadsarbeten på det gamla palatset igångsattes. Byggnadsarbetena pågick under hela 1600-talet. 1664 hade den sista flygeln, den norra, uppförts. Därefter arbetade man vidare med inredningen. Byggnadens yttermurar försågs med livfull, delvis målad dekor. Efter Tre Kronors brand 1697 inköptes palatset av Kungl. Maj:t för… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000297501. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000297501. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.