SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
11 träffar
för “köpinge kyrka”
KÖPINGE KYRKA
HistorikKyrkan brukar dateras till 1100-talets slut då den har likheter med grannkyrkan i Norra Åsum uppförd under denna tid. I sitt äldsta skede bestod kyrkan av långhus, ett smalare och lägre kor och en absidrundel. Redan tidigt förlängdes långhuset med ett torn i väster. Andra uppgifter menar att tornet är ursprungligt vilket kan stämma för de nedre våningarna. De övre våningarna torde tillhöra en senare etapp eftersom tornets östra mur rider på långhusets västra gavel. Tornet har tvärrektangulär planform med samma bredd som långhuset. Kyrkans äldsta murar är uppförda av tuktad eller vald marksten som under äldsta tid var oputsade med bre… Tidsprofil: 1843–1867. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA KÖPINGE KYRKA
HistorikProfessorn och medeltidsarkeologen Jes Weinberg gjorde 1990 en utförlig beskrivning och historik över Stora Köpinge kyrka. Den nedan presenterade byggnadshistoriken bygger i stora delar på hans artikel. Stora Köpinge har en komplicerad byggnadshistoria med murverk från vitt skilda perioder. Kyrkan uppfördes av Köpingesandsten och kalktuff sannolikt under 1100-talets början med långhus med smalare kor med sannolikt ursprungligen rakt avslut. Stenkyrkan kan ha föregåtts av en träkyrka, vilket tidigmedeltida gravar som påträffades omedelbart norr om kyrkan skulle kunna indikera. Inga spår av den har dock påträffats vid arkeologiska unde… Tidsprofil: 1300-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DR 339, Stora Köpinge kyrka
FöremålsbeskrivningRunsten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BENGTSFORS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2003: Tillkomsten av Bengtsfors kyrka har sin bakgrund i den framväxande köpingen och behovet av ett komplement till den gamla sockenkyrkan Ärtemark. Det är ett av fyra liknande exempel från Dalsland på kyrkobyggnader tillkomna omkring 1930 genom fristående stiftelser eller föreningar och insamlade medel. Kyrkorna eller kapellen kom senare att övergå i församlingarnas ägo. Förutom i tätorterna Mellerud och Bengtsfors byggdes Timmerviks och Klöveskogs kyrkor på landsbygden då avståndet var långt till moderkyrkorna. Ett annat motiv bakom kyrkobyggena kunde vara att de skulle fungera som motvikt till frik… Tidsprofil: Cirka 1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA HERRESTADS KYRKA
HistorikStora Herrestads kyrka anses tillhöra en av Skånes äldsta stenkyrkor. Enligt professor Carl Georg Brunius skulle kyrkan vara uppförd år 1102 enligt en uppgift i ett brev, som skulle vara utfärdat av ärkebiskop Birger Gunnersen i Lund. Det har senare diskuterats att det kan röra sig om ett förfalskat brev, skrivet så tidigt som i slutet av 1600-talet eller under 1700-talets början. Kyrkan uppfördes av kvaderhuggen köpingesandsten sannolikt under 1100-talets början med långhus och rakslutet kor utan sockel. Det senare har konstaterats genom murverksdokumentation och arkeologiska utgrävningar. Vid grävningar har även gravar som är äldre… Tidsprofil: 1300-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÄRESJÖ KYRKA
HistorikDen nuvarande kyrkobyggnaden har med största sannolikhet föregåtts av en träkyrka, som byggdes i början av 1100-talet. Den ersattes redan i mitten av 1100-talet av den nuvarande kyrkobyggnaden, som är uppförd i välhuggen kvader av köpingesandsten. Den är kalkhaltig, även kallad lyckåsmärgel och förekommer endast i Fyledalen i Sjöbo kommun. Murverket mellan kor och långhus indikerar att byggnationen kan ha tagit hänsyn till en befintlig träbyggnad. I den befintliga takkonstruktionen finns återanvänt virke, som är dendrokronologist, d v s årsringsdaterat, till tiden runt 1007 samt 1028, vilket har satts i samband med den tidigare träky… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖKÖPINGE KYRKA
InteriörbeskrivningVapenhuset i tornet har högt i tak och ljus från två höga gjutjärnsfönster. Väggarna är putsade och vitfärgade och taket är plant. På golvet ligger det ursprungliga golvet med åttkantiga gula tegelplattor med röda hörntärningar. En trätrappa längs norrväggen leder till tornets övre våningar. Under trappan är inbyggt städförråd. Entréns plankdörrar i väster är ekådrade. En stickbågig ekådrad pardörr med ramverk och fyllningar och glas i ovandelen leder in i kyrkorummet. Kyrkorummet består av långhus med ett upphöjt kor i öster med samma bredd som långhuset. I väster står orgelläktaren. Slutna grå bänkar står på ömse sidor o… Tidsprofil: 1918. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sireköpinge kyrka
InteriörbeskrivningTornets bottenvåning är vapenhus men också en del av långhuset. Vapenhuset har golv av kalksten i kvadratiskt format med en mörkare fris vid sidorna, slätputsade och vitmålade väggar. Taket (orgelläktarens golv) består av vitmålade bjälkar med panel emellan. I vapenhuset leder dörrar till orgelläktaren och till ett förråd/elcentral. Dörrarna är av grått ramverk med fyllning nertill och fönster upptill. Orgelläktaren nås med en trätrappa klädd med heltäckningsmatta. Golvet på orgelläktaren är ett brädgolv. Taket är ett kryssvalv vars sköld och gördelbågar vilar på tvåsprångiga pilastrar med kragband och vulst. Dörren i vape… Tidsprofil: Cirka 1175. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Löddeköpinge kyrka
ByggnadsdelKor - Öster, Torn - Västtorn, Torn - Väster, Sakristia - Norr, Absid - Öster, Torn - Väster, Kor, Absid - Öster, Kor - Smalare Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DALKÖPINGE KYRKA
ByggnadsdelTorn - Västtorn, Kor - Öster, Kor - Smalare, Torn - Väster, Kor - Smalare, Torn - Väster, Kor - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KYRKOKÖPINGE KYRKA
TakformSadeltak, Kägeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.