SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “hede kyrka”
HEDE KYRKA
InteriörbeskrivningVapenhusets kalkstensgolv härrör från en ombyggnad 1995 och väggarna är sedan 1971 klädda med vitmålad glasfiberväv. Takets pärlspontpanel är trären. Rummet är möblerat med ett stort förvaringsskåp och en skadad gipskopia av Thorvaldsens Kristus som mellan 1900 och 1960 stod uppställd på altaret. Dörren in till kyrkorummet är här liksom den inre dörren vid sydportalen en praktpjäs i rokoko från 1775. Båda dörrarna är gröna och rikligt artikulerade med fyllningar och snidade rocailler och blommor. Överstyckena små glasade partier och kartuscher där det i den mer slitna syddörren inte längre går att läsa inskriptionen. Åtmin… Tidsprofil: 1959–1962. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEDE KYRKA
TakformKorstak, Spira, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEDEMORA KYRKA
HistorikText saknas, Hedemora socken omtalas redan 1362 och det är troligt att det förekommit ett kapell långt tidigare. Socknen har omfattat ett av de äldsta gruvdistrikten i landet, vilket bidrog till bygdens utveckling. Hedemora fick stadsprivilegier redan 1446 och blev därmed Dalarnas enda medeltida stad. Det är osäkert när de äldsta delarna av nuvarande kyrka uppfördes, men de antas härstamma från 1300-talet. Kyrkan bestod inledningsvis endast av mittskeppets tre mellersta travéer, som då saknade valv, samt av en sakristia på norra sidan. Stjärnvalven med gubbribbor tillkom sannolikt under 1400-talets sista decennier. I samband med dett… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORSJÖ KYRKA
HistorikFjällsocknen Storsjö är utbruten ur Hede socken. Från det att Storsjö kapell byggdes 1751 fram till 1922 betraktades Storsjö som en kapellförsamling. Det stora avståndet till Hede föranledde att Storsjöbönderna ansökte om att få uppföra ett kapell med kyrkogård. Sannolikt timrades också kapellet med vidbyggd sakristia av bönder från trakten. 1812 ombyggdes dagens träkyrka kraftigt och flyttades något högre upp i sluttningen under ledning av Johan Fransman från Särvsjö i Hede. Byggnaden försågs med torn och 1700-talsinredningen flyttades med till det nya kyrkorummet. Kyrkan har sedan 1812 bevarat sin yttre form frånsett en mindre inby… Tidsprofil: 1751. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BY KYRKA
HistorikBygden kring By kyrka koloniserades tidigt, vilket styrks av talrika fynd och lämningar från stenåldern. Länge utgjorde åsen en viktig förbindelse mellan Mälardalen och Dalarna. Kring åsen och sjösystemet utbreder sig ett bördigt odlingslandskap men i bygdens utveckling har också järnhanteringen spelat en betydande roll. Bys nuvarande kyrka är troligen den fjärde på platsen. Det strategiska läget vid den uråldriga och viktiga vägförbindelse som utnyttjade Badelundaåsen skapade tidigt förutsättningar för fast bebyggelse. Det spekuleras kring förekomsten av ett träkapell redan på 1100-talet (Lannergård, 1967). Denna första kyrkobyggnad… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUSBY KYRKA
HistorikText saknas för närvarande, Husby kyrkplats hör troligen till de äldsta i Dalarna, en hypotes som styrks av att den enda bevarade romanska dopfunten i landskapet finns i kyrkan. Om grunden till nuvarande kyrka är lika gammal har hittills varit svårare att fastställa. Kyrkoherdelängden som inleds 1192 är dock inte sanningsenlig (Bonnier). Platsen läge var länge strategiskt intill Dalälven där viktiga vägar möttes, i anslutning till en flottbro. Socknens utveckling främjades också av en bördig bygd och av den intensiva bergs- och järnhanteringen som försiggick i området. Bygdens betydelse och ställning speglas även i förekomsten av klo… Tidsprofil: 1987–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅBYBERGSKYRKAN
ExteriörbeskrivningKyrkan är byggd 1978. På tomten hade det tidigare funnits en fastighet som kallades Åbyberg. Den fick ge namn åt den nya kyrkan. Kyrkan fick sin utformning efter att arkitekten Roland Hedenström en natt drömde om kyrkan och hur den skulle se ut. Den består av en åttakantig kyrksal i mörkbränt tegel med bottenvåning i grå slätputs. Övriga verksamhetslokaler finns i en rektangulär byggnadskropp sammanbyggd med kyrksalen. Den rektangulära delen är byggd i ett plan med en suterrängvåning och har fasader av vitslammat tegel. Entréerna är indragna i nischer. Horisontella fönsterband med fält av brunmålad panel över och mellan fö… Tidsprofil: 1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRYTNÄS KYRKA
HistorikTalrika fornlämningar från stenåldern och järnåldern vittnar om bygdens betydelse redan under förhistorisk tid. Senare kom järnhanteringen att gynna utvecklingen i denna del av Berg-slagen, men det bördiga landskapet kring Dalälven bidrog också tidigt till byarnas välstånd. Grytnäs vidsträckta socken bildades redan under medeltiden. Kring kyrkan med sitt strategiska läge, intill Grytnäsån där flera vägar möts, växte en betydande kyrkby fram. Grytnäs nuvarande kyrka har tillkommit i flera etapper och genomgått ett flertal förvandlingar under århundraden. Ett inhugget årtal som ännu på 1700-talet var synligt på kyrkans gamla västport (… Tidsprofil: 1980–1981. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STJÄRNSUNDS KYRKA
HistorikText saknas, Redan på 1400-talet fanns en hytta vid platsen, som då benämndes Sund. Runt om i bygden grundades under följande sekler en rad hyttor och hammarsmedjor. I början av 1700-talet an-lade Gabriel Stiernkrona och Christopher Polhammar ett manufakturverk på platsen, och namnet ändrades till Stjernsund. Under Polhems tid höll man gudstjänst två gånger i månaden i ett litet provisoriskt kapell; intill byggnaden uppfördes 1729 en klockstapel. Tio år senare kunde Stjärnsunds första kyrka invigas, två år efter den stora branden som ödelade bruket. Den nya brukskyrkan, en mindre korsbyggnad av trä med rappad utsida, var uppförd på n… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SIMRIS KYRKA
HistorikSimris kyrkas äldsta delar byggdes under den romanska stilperioden vilken i Lunds stift omfattar 1000-talet till 1200-talets mitt. Utifrån kyrkans stenskulptur och murverk kan en närmare datering till 1100-talets mitt vara sannolik. Skulpterade stendetaljer i kyrkans sydportal samt en sten med biskopsfigur har jämförts med stenhuggeri som attribuerat till Carl Stenmästers verkstad. Carl Stenmäster tros ha varit verksam vid 1100-talets mitt och har också föreslagits som kyrkornas byggmästare. Till hans verk räknas portaler i Östra Herrestad, Ingelstorp Hedeskoga, Sjörup, Västra Nöbbelöv, Hörby kyrkor i Skåne och Österlars rundkyrka på… Tidsprofil: 1450–1475. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Möja Kyrka
HistorikMöja kyrka uppfördes av fortifikationsbyggmästare Carl Öhrn på uppdrag av Möja kapellförsamling. Arbetet med kapellets uppförande påbörjades 1768 och kapellet stod klart för invigning året därpå. 1840 tillfogades långhuset ett vapenhus med en mindre tornspira i väster som 1885 ersattes av dagens goticerande tornspira. Interiören präglas av en större restaurering av arkitekt Martin Hedman 19241938. Möja kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet kulturminneslagen och ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården. Möja (Myghi, 1538) har in på 1900-talet uttalats som Mya eller Myan vilket kan vara en avledning på de dialektala orden moge… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÄRNA GAMMELKYRKA
HistorikDen 24 mars 1644 erövrades Särna, Idre och Heden från norrmännen. Den oblodiga erövring-en genomfördes av Älvdalskaplanen Daniel Buscovius, som fått i uppdrag av drottning Kristina att lägga området under Sveriges krona. Vid tidpunkten var området kring Särna en ut-präglad skogsbygd som var ytterst glesbefolkad. På 45 kvadratmil fanns endast 20 gårdar och befolkningen uppgick till omkring 100 personer. Uppgifter om Särnas första träkyrkan är mycket sparsamma. Kyrkan omnämns 1669. En skriftlig källa från 1680, anger att kyrkan var uppförd av trä och urgammal men spåntaket förnyat år 1666; .hade en liten klockstapel över dörren.., en g… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRÅVADS KYRKA
Historik1848 restes fråga om nybyggnad, vilken dock föll till förmån en nödtorftig reparation av den trånga kyrkan. 1863 beslöts slutligen om nybygge så fort ekonomin tillät. Efter ritningar av arkitekt Axel Nyström uppfördes en kyrka år 1873. En orgel kom inte på plats förrän 1902. År 1936 togs den gamla kyrkans altaruppsats i barock till heders. Den konserverades och uppsattes jämte ett mindre epitafium. På korväggen målades en drapering i syfte att framhäva förändringen. I korfönstren insattes antikglas. År 1951 företogs en större renovering av arkitekt Axel Forssén. Kaminerna ersattes av elvärme. Under läktaren inrymdes förråd, kapprum o… Tidsprofil: 1863. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hedesunda kyrka
InteriörbeskrivningKyrkans inre är rikt smyckat och avspeglar skilda perioder. De mest markanta avtrycken kommer från medeltiden, från ombyggnaden på 1770-talet, samt från restaureringarna vid sekelskiftet 1900 samt 1950-talet. Kyrkorummet är en salkyrka med putsat tunnvalv. Koret finns i öster och orgelläktaren i väster. I vapenhuset finns smårum med wc och förråd samt trappan upp till orgelläktaren. Sakristian nås genom en dörr bakom altaruppsatsen på östra korväggen. I sakristians valv finns bevarade kalkmålningar från senmedeltiden. Kyrkorummets fönstersättning är symmetrisk med fönster även på östra väggen. Två vindfång är placerade vid… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
Exteriörbeskrivning1751 restes en klockstapel vid Hede kyrka under ledning av dragonen och snickaren Anders Kiellberg från Klövsjö i Jämtland som också byggde stapeln i grannsocknen Vemdalen fyra år senare. Klockstapeln följer väl ett vanligt schema från södra Norrland under barocken med fyrsidig grundplan och lökliknande kupol uppburen av stolpar och strävor. Gentemot Vemdalsstapeln har denna en tyngre, mer nedtryckt karaktär med påtagligt små ljudluckor. Stapeln står nära kyrkan, söder om dess vapenhus. En enkel sentida trätrappa utan räcken leder upp till klockbodens port som vetter mot vapenhuset. Klockboden, i befintligt utförande från… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gravkapell
Exteriörbeskrivning1961 uppfördes ett gravkapell väster om kyrkan efter ritningar av arkitekt Hans Thunell. Den nyuppförda byggnaden ersatte då ett äldre gravkapell som störtat samman. 1978-79 byggdes ett väntrum till i en lätt svängd byggnadskropp, ritad av Folke Hederus. I källaren finns bisättningslokaler. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
21420000042807http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042807Bebyggelse - byggnadGÖTEBORG HEDEN 37:2 - husnr 1KyrkaLän: Västra Götaland, Kommun: Göteborg, Landskap: Västergötland, Socken: Göteborg , Stift: Göteborgs stift, Församling: Göteborgs Vasa församlingNybyggnadsår: 1958 - 195811.986196175443402,57.70280953367732http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000042807http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000042807http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000042807RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gs 4, Hedesunda kyrka
Ursprunglig platsOsäker Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gs 5, Hedesunda kyrka
FöremålsbeskrivningRistad sten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEDESKOGA KYRKA
Antal våningar01 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hr Peterson2006;157, Överhogdals kyrka
HäradSvegs och Hede tingslag Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KYRKAN
Historiknull, Kapellet En av de första byggnader som Gustaf Soop lät bygga på Medevi, troligen redan 1678 -79 var just en kyrka. Änkedrottningen Hedvig Eleonora skriver i ett brev daterat 1691 om behovet av reparation av skiuhlet, varunder gudstjänst härtill blivit hållen. Därav förstår man att det inte var en välbyggd kyrka. På 1707 års karta över Medevi, omtalas den som förfallen. Bredvid kyrkan stod också en klockstapel. Den nuvarande kyrkan omtalas första gången 1771 och uppges då vara nybyggd. Den är uppförd med medel insamlade av brunnsgästerna och är placerad i stora gångens norra rad. Enligt 1784 års karta ligger Gamla Kyrkbyggnin… Tidsprofil: 1678–1679. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SUNDBORNS KYRKA
HistorikÅr 1620 uppfördes ett kapell i Sundborn, där den nuvarande kyrkan ligger. Kapellet fick status som kyrka 1636 då Sundborns socken avskiljdes från Svärdsjö. Efter en utvidgning mot väster 1682 blev hela konstruktionen instabil och kom i sådant oskick att församlingen började planera för ett nybygge, verkställt 1755. Våren detta år revs den gamla kyrkan och hela platsen röjdes av. Handlingarna för den nya kyrkan hade upprättats av konstmästare Samuel Solberg i Falun. För att byggnaden skulle vila på stabilare grund grävdes först djupa gravar som fylldes med grov sten och slagg. Därpå murades en kraftig grundmur. Väggar timrades av grov… Tidsprofil: 1924–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VANTÖRS KYRKA
ExteriörbeskrivningVantörs kyrka är en anläggning i två plan där det övre rymmer kyrkorum, sakristia, kapell, samlingssal och kapphall. Entréer på detta våningsplan finns i väster och sydväst. Tomten lutar kraftigt från väster ner mot öster där en entré från Högdalsplan leder in till bottenplanet där fler församlingslokaler finns. Över detta entréparti reser sig kyrktornet. Den del av byggnaden som innehåller kyrkorummet reser sig över de omkringliggande lokalernas lägre byggnadsdelar. Dessa bildar tillsammans en oregelbunden planform med flacka takfall vinklade åt olika håll. Kyrkan är byggd av tegel och betong. Fasaderna är murade med rött… Tidsprofil: 1914–1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Araslövs gamla kyrka
HistorikHerrgårdsanläggningen är belägen på Araslövsjöns västra strand och kyrkan är sannolikt uppförd på privat initiativ. Huvudgården i byn innehades under medeltiden av många kända stormannasläkter som då och då genom donationer stärkte kyrkans ekonomi. Genom en sådan gåvohandling vet man att kyrkan varit helgad åt S:t Mikael. Att kyrkan byggdes av tegel, vilket var ovanligt i Danmark vid den tiden, tyder också på högreståndsfinansiering. Araslövs socken var liten till ytan och omfattade den södra delen av nuvarande Färlövs socken. Under Gustav II Adolfs härjningståg i Skåne 1612 ödelades sannolikt merparten av socknens gårdar. Herrgården… Tidsprofil: 1676–1679. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LIMA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet har vitputsade väggar som artikulerats med indragna fält, speglar och listverk. Innertaket har spegelvalv med kassettindelning av dekorerade bräder. Mittfältet har två stora rosetter, en över koret och den andra mitt i långhuset - de markerar den ursprungliga placeringen av ljuskronor. Nuvarande dekorationsmålning i taket utfördes av Yngve Lund-ström 1920 vid en omfattande förnyelse av interiörerna - från begynnelsen hade taket ådringar som dekor. Vapenhuset och sakristian har målade paneltak, i vapenhuset med tandsnittlist. I kyrkorummet ligger brädgolv, lackat sedan 1970-talet. Samtliga fönster var ursprungli… Tidsprofil: 2004–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ODENSVI KYRKA
Historiknull, Omkring 1200 antas att en enskeppig stenkyrka byggdes i Odensvi. På dess norra sida tillbyggdes i mitten av 1300-talet ett gravkor åt biskop Egislus och hans familj. Från denna tid finns en glasmålning bevarad. Även sakristia torde ha tillbyggts då. Under senare hälften av 1400-talet slogs sex valv över kyrkorummet som därmed blev tvåskeppigt. Senast omkring 1500 torde valven ha blivit bemålade. Vid samma tid tillkom förmodligen även en läktare framme i koret, omnämnd i visitationsprotokoll 1637. Året efter ersattes den dåvarande enkla predikstolen med en mer påkostad som alltjämt är i bruk. Kyrkan skadades svårt vid brand 1659… Tidsprofil: 1844–1845. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANNE KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET är litet och ljust, med tydliga nyklassicistiska grunddrag. Koret utgörs av långhuset främre del samt en tresidig nisch i östväggen, där altare med altaruppsats står. Sakristia finns öster om koret, med ingångar på ömse sidor om altarringen. Under läktaren i väster är på sydsidan en läktartrappa inbyggd. GOLVET är ett obehandlat lackat trägolv, av äldre datum under bänkarna, något yngre i mittgång och kor (1921). VÄGGARNA är slätputsade och målade i ljust gulvitt, med en bröstning av trä inne i bänkkvarteren. Korväggen är av trä, byggd 1965 något längre fram än tidigare, så at utrymme för sakristia tillskapades… Tidsprofil: 1894–1895. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GARPENBERGS KYRKA
ByggnadsdelKor - Öster, Kor - Rakt, Kor - Rakt, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Fullbrett, Sakristia - Öster, Torn - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÅNGSHYTTANS KYRKA
HistorikText saknas för närvarande Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.