SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
6 träffar
för “höja kyrka”
Höja kyrka
HistorikHöja har högst troligt haft kyrka allt sedan medeltiden, då byborna reste ett tempel strax söder om den nuvarande kyrkan. En möjlighet är att det byggdes under 1200-talets första hälft, dit den bevarade dopfunten har daterats. Den romanska kyrkan finns omnämnd i räkenskapsboken från 1588, en av få bevarade i landet av så ansedd ålder. Vid denna tid planerades bl.a. för fönsterrenovering, blytäckning av taket och insättning av bänkar. I räkenskapsboken från 1662 beskrivs kyrkan som en blytäckt gråstenskyrka med valvslaget långhus, västtorn och vapenhus i söder byggt i tegel. 1767 byggdes till en korsarm i norr. Vapenhuset revs 1823, o… Tidsprofil: 1200-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TOMASKYRKAN
HistorikAllt större delar av Badelunda socken togs på 1960-talet i anspråk för stadsutbyggnad. År 1965 förvärvade församlingen därför tomtmark för byggande av en stadsdelskyrka. Byggnadsritningar presenterades samma år av arkitekt Nils Tesch. Med tanke på den låglänta kyrktomten och omgivande höghus saknades förutsättningar för att kyrkan på traditionellt vis skulle kunna höja sig över omgivningen. Istället valde Tesch motsatt väg och ritade en låg, sluten anläggning. Fem år senare inleddes bygget. Tomten plangjordes och grundläggningen skedde på pålar försänkta till fast berg. Ytter- och mellanväggar murades av 2-stens tegel. Yttertaken bar… Tidsprofil: 1990–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RIDDARHOLMSKYRKAN
Riddarholmskyrkan, kunglig begravningskyrka, uppfördes till det franciskanerkloster som Magnus Ladulås grundade i Stockholm, år 1270 enligt klostrets diarium. Övriga klosterbyggnader revs under 1600-talet, endast rester finns bevarade. 1807 upplöstes församlingen och kyrkan användes uteslutande som grav- och minneskyrka. Kyrkan, som är uppförd av rött tegel, är en treskeppig hallkyrka med smalare, långsträckt, polygonalt avslutat kor. Det höga västtornet kröns av en genombruten gjutjärnsspira. Runt om kyrkan är gravkoren vidbyggda. Främst utmärker sig det Karolinska gravkoret med sitt tak i rokokostil, men även de övriga korens renässans - u… Tidsprofil: 1280–1300. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT LAURENTII KYRKA
Kyrkobyggnaden Kyrkan har en mycket komplicerad byggnadshistoria, som inte helt är klarlagd. Kyrkan är uppförd av tegel, med undantag av stora delar av den västra gaveln som är uppförd av gråsten. Vid olika tillfällen har man vid byggnadsarkeologiska undersökningar påträffat murar under marken vid kyrkans västra sida. Detta har gett upphov till flera olika tolkningar. Huruvida gråstensmuren har ingått i en äldre kyrka, tillhört ett västtorn eller en byggnad tillhörande kungsgården eller haft en helt annan funktion är outrett. Tegelkyrkan började sannolikt att uppföras i slutet av 1200-talet eller omkring år 1300. I en blindering på sakristia… Tidsprofil: 1885–1886. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT OLOFS KAPELL
HistorikDen äldsta kända kyrkan i Gryt var en liten medeltida stenkyrka helgad åt S:t Olof. År 1423 omnämns en kyrkoherde i Gryt men i övrigt är föga känt om kyrkans ålder. En rekonstruktion baserad på sockenstämmoprotokoll från 1600- och 1700-talen visar en kyrka med rektangulär plan med rakslutet korparti, sakristia i norr och ett vapenhus framför sydportalen. Torn saknades och klockan hängde i en stapel som var placerad där den nuvarande kyrkan ligger. Över den västra porten i kyrkogårdsmuren fanns det en ovanlig anordning i form av en slags predikstol av sten, välvd och med trappor, bönepall och med pulpet. Det sägs att prästerna brukade… Tidsprofil: 1798–1799. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKEDEVI KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Vid en arkeologisk undersökning 1993 i samband med mögelsanering under långhusets golv påträffades spår efter en träkyrka. Fynden bestod av en syllstensrad och ett fragmentariskt trägolv. Detta lager kunde dateras genom ett mynt, en brakteat, från 1200-talets början. Dessutom framkom en bevarad väggstock med målningsrester, vilken genom dendrokronologisk provtagning också har daterats till 1200-talets början. I slutet av 1400-talet byggdes en stenkyrka runt omkring den äldre timmerkyrkan, som därigenom kunde användas under byggnadstiden. Stenkyrkan saknade torn och hade e… Tidsprofil: 1745–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.