Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod
TOMASKYRKAN
HistorikAllt större delar av Badelunda socken togs på 1960-talet i anspråk för stadsutbyggnad. År 1965 förvärvade församlingen därför tomtmark för byggande av en stadsdelskyrka. Byggnadsritningar presenterades samma år av arkitekt Nils Tesch. Med tanke på den låglänta kyrktomten och omgivande höghus saknades förutsättningar för att kyrkan på traditionellt vis skulle kunna höja sig över omgivningen. Istället valde Tesch motsatt väg och ritade en låg, sluten anläggning. Fem år senare inleddes bygget. Tomten plangjordes och grundläggningen skedde på pålar försänkta till fast berg. Ytter- och mellanväggar murades av 2-stens tegel. Yttertaken bar… Tidsprofil: 1990–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNSKAPSPASS
Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.
Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.
Senast verifierad 2026-07-24- Källor
- 1
- Relationer
- 2
- Bilder
- 0
KULTUR- OCH NATURARV
Platsen i Sveriges arvsatlas.
Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.
Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 177051.
Platsvisning: doldIngen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.
SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN
Delvis spårbar
Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.
- Påståenden
- 10
- Med källspår
- 10
- Källor
- 1
- Täckning
- 100%
Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.
Senast verifierad 2026-07-24- Dokumenterat6
- Sannolikt2
- Redaktionell tolkning2
Verifierad identitet
TOMASKYRKAN är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442152. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.
Objekttyp och kunskapsläge
Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.
Platsen i sin tid
Den starkaste dateringssignalen är 1990–2004. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1990–2004.
Regional förankring
Källposten är regionalt förankrad i Västerås · Västmanlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.
Fortsätt genom relevanta samband
De publicerade sambanden bygger på: Regionalt ankare i samma arvslager; Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.
Källa, referens och avgränsning
HistorikAllt större delar av Badelunda socken togs på 1960-talet i anspråk för stadsutbyggnad. År 1965 förvärvade församlingen därför tomtmark för byggande av en stadsdelskyrka. Byggnadsritningar presenterades samma år av arkitekt Nils Tesch. Med tanke på den låglänta kyrktomten och omgivande höghus saknades förutsättningar för att kyrkan på traditionellt vis skulle kunna höja sig över omgivningen. Istället valde Tesch motsatt väg och ritade en låg, sluten anläggning. Fem år senare inleddes bygget. Tomten plangjordes och grundläggningen skedde på pålar försänkta till fast berg. Ytter- och mellanväggar murades av 2-stens tegel. Yttertaken bars av limträbalkar och täcktes med galvaniserad, svartmålad plåt. Byggtekniken var med andra ord modern, liksom formspråket även om här finns en rad historiska referenser. Tydligast är den kringbyggda gården som liknats vid medeltida kloster. Fönstrens oregelbundna och föga framträdande placering uttrycker modernismens formspråk men anknyter även till de tidigaste kyrkorna, där murade, fönsterlösa ytor dominerade. Kyrkklockorna placerades i ett fyrkantigt torn över västra delen. Kyrkans interiörer inreddes genomgående med kalkstensgolv, lagda över en bottenplatta av betong. I förhallen lämnades tegelmurarna oputsade, medan kyrkorummets väggar… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442152. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442152. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.
PLATS I HELHETEN
Var hör detta hemma?
Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.
EN SAK · FLERA SAMMANHANG
Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.
PASS 34 · STOPP 00 AV 06
Regional kulturarvsresa
Därför är platsen viktig här.
Publicerad och källspårad kulturarvsnod i Svenskhets kanoniska kunskapsnät.
1990–2004
Källans tidsuppgift: 1990–2004.
Västmanlands län · Skyddad och värdefull bebyggelse
Platsen är knuten till Västmanlands län och ingår i länets samlade kulturarvspopulation.
Kulturhistoriskt värde är inte alltid juridiskt skydd.
Registerförekomst och kulturhistoriskt värde ska inte automatiskt tolkas som en viss juridisk skyddsstatus.
Identiteten bevaras från den publicerade källreferensen.
PASS 35 · NATIONELL FORTSÄTTNINGSVÄG
Det byggda Sverige
Den här platsen är stopp 103741 av 104034 i det nationella temaspåret Byggt kulturarv. Länsresan och primärkällan är fortfarande den lokala sanningskedjan.
PASS 36 · JÄMFÖR PERSPEKTIV
Två källbundna vägar till andra län.
Jämförelserna skapas deterministiskt från samma förseglade lager-, tids- och länsmedlemskap. De är läsvägar, inte nya faktapåståenden.
SAMMANBUNDET MED
Fortsätt genom relationerna.
NAMN OCH SPRÅK
Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.
SÅ VET VI DETTA
Påståenden med ursprung.
Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.