SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “alsta”
Alsta
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FRU ALSTADS KYRKA
Historiknull, Den nuvarande kyrkan föregicks av en romansk stenkyrka. Vid grävningsarbete har hittats stenkistor daterade till 1100-talet och grundmurar under långhusgolvet vilket visar att det funnits en tidigare kyrka. Väster om kyrkan har funnits ett öppet källsprång dit människor vallfärdade. Kring sekelskiftet 1300/1400-talet ökade antalet pilgrimer till källan och byn. Den romanska kyrkan förvandlades till en vallfartskyrka men blev för liten. Ett nytt tresidigt kor i tegel uppfördes i början av 1400-talet. Ett par decennier senare uppfördes långhus, torn och vapenhus. Den nya kyrkan byggdes av tegel i gotisk stil, taket täcktes av bly… Tidsprofil: 1867–1868. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Alsta berg- & sandtäkt
SGU registrerar platsen som nedlagt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA ALSTADS KYRKA
ByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Västtorn, Kor - Fullbrett, Torn - Väster, Kor - Rundat korutsprång Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 837, Alsta
Ursprunglig platsNej; Rest 40m sydsydväst om ursprunglig plats. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 836, Alsta
HäradLagunda härad Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Malsta
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Otterstorpasjön, Valstad
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGSLAGSBANANS FD STATION
HistorikBergslagsbanans före detta station är uppför1881 i nyrenässansstil efter ritningar av A. och H.J. Kumlien. Byggnaden är uppförd med en massiv konstruktion av bärande ytterväggar och inre hjärtväggar av tegel. Fasaderna, som är putsade i ljus kulör, har gjuten ornamentik. Den anslutande lilla parken omfattar flera stora äldre träd. I öster ligger en sporthall. Bergslagsbanans station är en värdefull del av kommunikationsmiljön kring centralstationen. Sporthallen, som är uppförd efter 1950, har inte tidigare bedömts från kulturhistorisk synpunkt. Den avgränsar miljön mot öster. I en del av hallen finns en stor modelljärnväg., Bergslags… Tidsprofil: 1872–1879. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGUDDENS FYR
Historik1882 förslog Lotsstyrelsen Kungl. Maj:t att en mindre fyr skulle sättas upp vid Bergudden på Holmön. Två år senare uppsattes där ett mindre vitmålat fyrhus med lykta på väggen. 1886 tillbyggdes fyrhuset. 1894 inkom till Lotsstyrelsen en begäran från befälhavarna på de norrländska ångbåtarna om en starkare fyr på platsen. Lotsstyrelsen tog fram ett förslag som godkändes av Kungl. Maj:t 1895. Fyrplatsen anlades 1895-96. Fyrtornet, som ritades av arktitektbyrån L. Peterson och T. Stenberg, utgjordes av ett ca 18 meter högt trätorn, vid basen fyrkantigt och där ovanför åttkantigt, klätt med träspån som tjärades. Fyrapparaten, som bestod… Tidsprofil: 1895–1896. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningVallstugan är ursprungligen en enkelstuga där den större stugan delats av till två rum. Stugan är varmbonad och användes vintertid vid skogsarbete och nu även vid höstjakten. Skorsten och spis är ommurade år 1959 och kanske var det då som salstapeten från hemgården flyttades till stugan och fästes på Tretexskivor på väggarna. Ondoulin lades ovanpå spåntaket under 1970-talet. Redan tidigare hade taket förändrats, kanske under tidigt 1900-tal, då taksprånget förlängdes och kanske att panelen på gavlarna tillkom samtidigt. Takkonstruktionen är likadan som på trösklogen. Fönstren har blyspröjsade bågar på baksidan och träspröj… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Brämöns fyr
HistorikÅr 1859 uppförs ett cylinderformat fyrtorn av tegel, cirka 15 meter högt, med en linsapparat av andra ordningen och tillhörande lanternin. För fyrpersonalen byggdes ett bostadshus. I oktober 1859 tändes fyren. 1887 ersattes rovoljelampan i fyren av en veklampa för fotogen. Samtidigt byggdes en fotogenbod. 1897 blev Brämön internationell signalstation och telefonväxel installerdes i fyrmästarens expeditionsrum. 1904-05 byggdes ett maskinhus, lurhuset kallat, för en mistlur med motor. 1909 installerades luxljus i fyren. 1920 utbyttes mistluren mot en maskindriven mistsiren för komprimerad luft. 1927 utbyttes mistsirenen mot en tyfon. 1… Tidsprofil: 1904–1905. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CENTRALSTATIONEN
HistorikÅr 1856 invigdes första delen av södra stambana mellan Malmö och Lund. Stationsbyggnaderna längs järnvägslinjen färdigställdes dock först ett par år efter att sträckan öppnats. Malmös Centralstation i klassicistisk stil, invigdes år 1858, strax därefter, år 1866, brann denna byggnad ner. En ny stationsbyggnad uppfördes efter ritningar av A W Edelsvärd. Ett hörntorn som undgått branden bildade utgångspunkt för det nya stationshuset som invigdes år 1872. Mellan år 1889 och 1891 byggdes en, av Edelsvärd ritad, kompletterande stationsbyggnad avsedd för ankommande persontrafik. Byggnaden förlades vinkelrätt mot spåren, en karaktäristisk p… Tidsprofil: 2003–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CENTRALSTATIONEN
HistorikDen stora byggnaden öppnar sig åt Vasagatan med en entréhall med höga gjutjärnskolonner. Genom denna förs man in i stationshallen - ett ljust och väldigt rum - över detta spänner stora bågar i träkonstruktion. Vid 50-talets fasadrenovering har exteriörens livliga renässansdetaljering skövlats, men i volymfördelningen med mitt- och sidopaviljonger och i pilastrar och gavelkrön känner man den plastiska franskinfluerad palatsstrukturen. Källa: Andersson, Henrik O och Bedoire, Fredrik, Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm, Lund 1973. ISBN 91-518-0051-9 Stationshusets volymgruppering med markerat mittparti,… Tidsprofil: 1860-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gravkapell
HistorikGravkapellet har en kort historia. Det uppfördes 1954 efter ritningar av Johannes Dahl och placerades på den nya begravningsplatsen vilken invigdes 1868. Gravkapellet utgörs av en låg byggnadskropp med källarvåning i suterräng. Taket är ett valmatsadeltak belagt med enkupigt lertegel. Fasaderna är putsade med ljus avfärgning. Fönsteröppningarna är högresta och runbågformiga med tätspröjsade och blyinfattade fönsterytor. Kapellet har en klassiserande utformning i 1950- talstappning. Interiören har en stram enkelhet med räta linjer och inga direkta utsmyckningar. Koret är upphöjt och rymmer ett enkelt altare med ett på väggen monterat… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÖTEBORGS CENTRALSTATION
HistorikCentralstationens huvudbyggnad uppfördes 1856-58 enligt ritningar av A.W. Edelsvärd. Den hade från början en medeltidsinspirerad utformning med små torn och spiror. Byggnaden disponerades så att tågen kunde köra rakt igenom den stora hallen. På 1870-talet byggdes taket om så att det blev brantare, och i samband med detta togs en del av utsmyckningen bort. 1923 genomfördes en större ombyggnad och banhallen inreddes som väntsal. 1928-30 tillkom en ny avgångshall, ritad av F. Zettervall, som dekorerades med stora väggmålningar av Filip Månsson. Under åren har flera ombyggnader gjorts och i början på 2000-talet byggdes stationen delvis p… Tidsprofil: 1856–1858. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KARLSTADS CENTRALSTATION
HistorikNordvästra stambanan anlades för att binda samman det alltför självständiga Norge närmare Sverige samt förbinda de två huvudstäderna Stockholm och Kristiania. Efter livliga diskussioner beslöts att banan skulle dras förbi residensstaden Karlstad. Stationshuset med intilliggande stinsbostad stod klara 1869 då linjen Kristinehamn-Karlstad invigdes. Först i juni 1871 var linjen Karlstad-Arvika klar varvid Nordvästra stambanan kunde invigas i hela sin längd. Enligt uppgift är stationsbyggnaden och stinsbostaden ritade av arkitekt Hjalmar Kumlien (1837-1897). Ritningen skulle dock godkännas av SJ:s dåvarande chefsarkitekt Adolf Wilhelm Ed… Tidsprofil: 1837–1897. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kvarn
HistorikVid fallet i Skägga ska det ha funnits kvarn sedan åtminstone 1500-talet. En kvarn finns markerad på kartor från 1642 och 1826. Platsen betecknas Skäggeskvarn och Skägg. Under 1900-talet fanns det både kvarn och såg på platsen. Båda anläggningarna drevs med turbiner. Ägare var Skägga gård som hade en anställd mjölnare som skötte både kvarn och såg. Verksamheterna upphörde runt 1960. Den nuvarande kvarnbygganden är enligt uppgifter i en brandförsäkringshandling från 1904 uppförd 1867 och ombyggd 1898. Byggnaden var vid tiden utförd i gråsten och timmer, i två våningar samt vind. Timret var utvändigt klätt med brädor och taket var bela… Tidsprofil: Cirka 1990. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NATURHISTORISKA RIKSMUSEET
HistorikNaturhistoriska riksmuseet har sitt ursprung i Kungl. Vetenskapsakademiens samlingar. Under 1800-talets etablerades museet som en forskningsinstitution med olika avdelningar för biologi, entomologi, botanik och mineralogi. Museet har fortfarande en särskild roll som både utställningsmuseum och forskningsinstitution. 1901 beslutades om ett nybygge i Frescati. Vetenskapsakademiens byggnader på andra sidan Roslagsvägen uppfördes vid samma tid och i likartad arkitektur. Ända fram till 1965 stod Riksmuseet under Vetenskapsakademiens överinseende. Naturhistoriska riksmuseet i Nationalstadsparken i Stockholm är en monumental byggnad som rit… Tidsprofil: 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRKÖPINGS CENTRALSTATION
HistorikStationshuset i Norrköping, som sammanbyggdes med en trespårig banhall, ritades av A W Edelsvärd och uppfördes av stadsarkitekten Carl Theodor Malm 1865. Det var ett tvåvåningshus i sten med flacka tak och förhöjda mitt- och sidorisaliter accentuerade av rusticerade hörnkedjor och en kraftigt profilerad takgesims. Mittpartiet utmärks dessutom av en attika med urtavla och torn med flaggstång. Fönsteröppningarna är stora i stationshusets bottenvåning och på banhallens långsidor. Övervåningens fönster varierades med stickbågar, stora rundbågar och små sammankopplade rundbågar, vilket rytmiserade fasaden. Byggnaden har karaktär av nyrenä… Tidsprofil: 2003–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÖSTÅNGA KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden består av ett långhus med rakt avslutat kor, ett lågt västtorn i liv med långhuset och en utbyggnad i söder för sakristia. Långhusets murverk är i sina ursprungliga delar uppbyggt som skalmurar av sandsten med fyllning av stensskärv och murbruk. Grundläggningen består av mindre stenar i jord. Rester av de östra hörnkedjorna kan anas både ut- och invändigt i gränsen mot östförlängningen av långhuset. Gränsen för den ursprungliga kyrkans västhörn är inte markerad i fasad, men låg troligen ca 1 m väster om portalerna, eftersom man där noterat en skarv i sockeln. De romanska dagermurarna står på en skråkantad sa… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SALSTA SLOTT
HistorikSlottsbyggnaden är av sten och tegel i två våningar samt lägre markvåning med framspringande flyglar mot trädgårdssidan. Fasaderna är putsade och avfärgade i beige med grå lisener m.m. Den centrala byggnadskroppen har säteritak, trapphuset en karnissvängd huv och flyglarna valmtak, allt täckt med plåt. Slottet påbörjades på 1670-talet med Nils Bielke som byggherre och Mathias Spihler som ansvarig arkitekt; denne har dock följt Nicodemus Tessin d.ä:s intentioner. Delar av en äldre huvudbyggnad från 1613 som i sin tur kan ha innehållit medeltida delar ingår. Exteriören har inte undergått några större förändringar sedan byggnadstiden. K… Tidsprofil: 1992–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT JOHANNES KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan i jugendstil är uppförd som en äkta basilika med treskeppigt långhus och korta korsarmar åt norr och söder. Långhusets mittskepp är högt med fönster, ett så kallat klerestorium, ovanför de låga sidoskeppen. Koret i öster är polygonalt. Tornet är ovanligt placerat i nordost mellan norra korsarmen och koret. Sakristia, trapphus, vapenhus och ingångar är placerade som utbyggnader till kyrkan. Två runda trapphus, tureller, flankerar huvudingången. Fasaden är av rött tegel med stora inslag av natursten och indelad med strävpelare. Taket är belagt med glaserat tegel och koppar. Kyrkans ytter- och innermurar är uppförda av… Tidsprofil: 1906. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SLIMMINGE KYRKA
HistorikOm Slimminges medeltida kyrka är uppgifterna knapphändiga men den kan antas ha uppförts under 1100- eller 1200-talet och tycks enligt en beskrivning från 1600-talet ha följt traditionellt romansk kyrkobyggnadsmönster. 1700- och 1800-talens befolkningsökning ledde till att en stor del av Skånes medeltida kyrkor kom att byggas om eller rivas till förmån för nybygge. I Slimminge revs den medeltida kyrkan 1807, med undantag för tornet, till vilket ett nytt långhus med fullbrett kor adderades, delvis byggt med återvunnet material från den gamla kyrkan. Ritningarna för denna ombyggnad saknas och arkitekten är därmed okänd. Ett fotografi fr… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Bommens bro
HistorikDen första bron vid inlopet till Stora Hamnkanalen byggdes år 1739, en träbro som fick namnet Stora Bomsbron. Kort därefter, år 1757, uppfördes en stenbro med två valv och mellanliggande vindbrygga. År 1860 byggdes dagens bro i gjutjärn. En svängbro som tillhör brogruppen rörliga broar. Broar med svängspann kännetecknas av en mittpelare med rullbana under överbyggnaden. Öppningen av spannen sker genom en vertikalt gående vridaxel. Bron får en utkragande mittpelare under brobanan. Från början användes bron både för järnvägs- och gatutrafik, samt för att släppa in höga båtar. Över bron gick SJ:s hamnbana, från Centralstationen via Göte… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tensta kyrka
HistorikTensta kyrka har omtalats som en av de märkligaste medeltidskyrkorna i Sverige, både vad arkitektur och målningar beträffar. Det har antagits att den ovanligt stora och påkostade kyrkan har bekostats av en person ur högfrälset, troligtvis av ägaren till det närliggande Salsta. Kyrkan är i stort sett oförändrad sedan senmedeltiden. Enligt Ann Catherine Bonnier är långhus, kor och sakristia uppförda samtidigt någon gång under slutet av 1200-talet. Vapenhuset har byggts till på 1300-talet. Gunnar Redelius har framfört att kyrkan byggts först omkring 1340 och att sakristian är byggd på 1430-talet samtidigt som kyrkvalven slogs. Han menar… Tidsprofil: 1760–1770. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TROLLHÄTTANS KYRKA
HistorikTrollhättan utbröts ur Gärdhems församling 1857 och blev eget pastorat. Man hade till en början gudstjänster i Friskolan Prins Oscar som låg strax norr om kyrkan. Detta var en expansiv tid för Trollhättan med tillkomsten av Trollhätte kanal och en framväxande industri med kraft vunnen ur vattenfallen. Nya Trollhätte Kanalbolag lät uppföra Trollhättans kyrka 1860-62 och överlämnade den efter invigningen 14 september 1862 till församlingen som en gåva. Friskolans lärare och predikant Per Gustaf Lundblad lär ha varit den som valde den natursköna, dramatiska platsen för kyrkan. Till arkitekt utsågs Adolf Wilhelm Edelsvärd, som verkat i G… Tidsprofil: 1860–1862. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VENNGARNS SLOTT (WENNGARN)
HistorikVenngarns slott går i folksägnen tillbaka till en dimmig forntid då drottning Disa, vilken liksom Kraka kommit till konungens hov "varken klädd eller oklädd" och som gav namn åt Distingsmarknaden i Uppsala, residerade där; hennes saga berättas i bilder i kungssalen. Så lång tillbaka kan vi inte följa med, men före 1270 omtalas Venngarn som tillhörigt en herr Gere, gift med biskop Israel Erlandsson Ängels dotter Ragnhild, som blev omgift med riddaren Ivar Carlsson av den mäktiga ätten Blå. 1387 köptes "Winagarn" av ärkebiskop Petrus Filipsson, och i början av 1400-talet innehades det av Lydeke Stranendorp och kom genom hans dotter Mer… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTERSUNDS CENTRALSTATION
HistorikStationshuset i Östersund byggdes 1879 huvudsakligen efter ritningar av SJ:s chefsarkitekt Adolf Wilhelm Edelsvärd, som för övrigt själv var född i staden. Stationshuset byggdes helt i trä med en enkel rektangulär planform i två våningar under ett valmat plåttäckt tak. Två svagt framskjutande sidorisaliter med förhöjda valmade takpartier och dekorativt utskurna takfotskonsoler bröt av och rytmiserade den långsträckta byggnaden. På fasadens samtliga pilastrar har riksvapnet skurits i kapitälen. Fasadernas liggande panel är indelad i fält av breda lister och våningarna skiljs åt av ett profilerat listverk. På entrésidan mot staden skju… Tidsprofil: 2003–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Balsta
Balsta är nature_reserve i Lindesberg i Örebro län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.