SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “å kyrka”
Å KYRKA
21400000118095http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000118095Bebyggelse - byggnadNORRKÖPING Å-ÅKERBY 1:2 - husnr 1Å KYRKALän: Östergötland, Kommun: Norrköping, Landskap: Östergötland, Socken: Å , Stift: Linköpings stift, Församling: Västra Vikbolandets församlingNybyggnadsår: 1200 - 129916.502353163294863,58.496043448856http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000118095http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000118095http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000118095RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FRIGGERÅKERS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2001: FRIGGERÅKERS KYRKA - nuvarande kyrka uppfördes 1953-55 strax söder om ruinen av den medeltida kyrkan. Denna kyrka revs 1871 då en ny, stor kyrka hade rests i Torbjörntorp som en gemensam församlingskyrka. Ruinen till den medeltida kyrkan grävdes ut och frilades 1943. Redan i början på 1920-talet höjdes röster om att man åter ville ha en kyrka i Friggeråker, så efter kollektinsamlingar och donationer startade man 1950 en kyrkobyggnadsstiftelse. Den nya kyrkan, som invigdes 1955, ritades av arkitekt Rolf Berg, Stockholm. Altaruppsatsen, sannolikt sent 1600-tal, från den medeltida kyrkan r… Tidsprofil: 1953–1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA SKÖNDALS KYRKA
HistorikStora Sköndals kyrka uppfördes under åren 192729 med Svenska Diakonanstalten som byggherre och invigdes 1929. Arkitekt var Hakon Ahlberg (18911984), prästson från Halland. Ahlberg har under sina nästan sextio år som verksam arkitekt ritat flera kyrkor. Förutom Stora Sköndals kyrka är han upphovsman till bl a den samtida Mälarhöjdens kyrka i Brännkyrka församling, Stockholm och i Malmbergets kyrka från 1945 skapade Ahlberg ett kyrkorum som står mycket nära Stora Sköndals med ett klöverbladsformat innertak. Ahlberg har också ritat en hel del bostadsbebyggelse och sjukhus. Stora Sköndals kyrka byggdes till med församlingslokaler 1993, r… Tidsprofil: 1680-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTÖ KYRKA
HistorikUtö kyrka uppfördes av gruvsten efter ritningar av Johan Fredrik Åbom (18171900) mellan 1848 och 1849. Den för skärgården resliga kyrkan invigdes i november 1850. Åbom var en av de mest anlitade arkitekterna under senare hälften av 1800-talet. I Stockholm har han ritat många monumentala byggnader såsom Berns salonger, Hasselbacken och Musikaliska akademin. Han är också upphovsman till ett stort antal kyrkor i Sverige och har bl a ritat Åsele kyrka 184950, Södra Möckleby kyrka på Öland 195051 och Eksjö kyrka 188789. I Sörmland ledde han restaureringen av Gillberga- och Torshälla kyrkor. Utö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅSARNE GAMLA KYRKA
HistorikÅsarne gamla kyrka uppfördes mellan åren 1875- 78 av byggmästare Jöns Berglund från Östersund. Föregångaren till dagens kyrka var ett enkelt träkapell byggt 1758- 64 av snickaren Anders Kielsson. En klockstapel uppfördes 1774- 79 av samme man. I kapellet fanns en predikstol övertagen från Bergs kyrka, vilken nu finns i Åsarne nya kyrka. Sedan mitten av 1800- talet fanns planer på en ny större kyrka i Åsarne men först 1875 satte själva bygget igång. Kyrkan uppfördes på den gamla kyrkplatsen på Västeråsen där kapellet tidigare stod. Kyrkan uppfördes efter ritningar av Fredrik R. Ekberg. Ritningarna var väldigt lika Johan Fredrik Åboms… Tidsprofil: 1875–1878. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRÄNNÖ KYRKA
HistorikBRÄNNÖ KYRKA PLANLÄGGS OCH UPPFÖRS Brännö hör till Styrsö församling och öns invånarantal var under 1900-talets början för litet för alls komma på tal för en kyrka bekostad av allmänna medel. År 1936 startade ett tjugotal kvinnor en syförening på Brännö, för att på frivillig väg bekosta en kyrka. Redan på 1940-talet hade man samlat in tillräckligt med pengar för kyrkobygget, men dröjsmål och byggnadsstopp sköt planerna på framtiden. År 1954 fick man byggnadstillstånd för en kyrka på Brännö. Kommunen skänkte den gamla skoltomten, belägen intill Brännö kyrkogård, till kyrkbygget. Ritningarna framställdes av Olov Geggen. Byggandet inled… Tidsprofil: 1954–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUNNAREDS KYRKA
HistorikGunnareds kyrka ligger i nära anslutning till Angered Centrum i norra Göteborg. Under senare delen av 1960-talet införlivades Angered i Göteborgs stad. Angereds församling, som då var en landsortsförsamling, omfattade hela den gamla socknen Angered. År 1971 delades Angereds församling och Gunnareds församling bildades och fick namn efter den största gården i socknen. Två ombyggda lägenheter på Salviagatan i Gårdsten blev samma år tillfälligt Pastorsexpedition och gudstjänstlokal. Lövgärdets kyrka invigdes 1973 och Rannebergen fick en kyrka 1974. Gunnareds kyrka stod klar 1997 och ersatte då Rannebergens och Gårdstens kyrkor. Arkitekt… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JAKOBS KYRKA (SANKT JACOBS KYRKA)
HistorikGrundläggningen till S:t Jacobs kyrka påbörjades år 1580 men kyrkan invigdes först 1643. De första ritningarna stod Willem Boy för men murmästaren Hans Ferster var den som avslutade arbetena på 163040-talen. Willem Boy (sannolikt född 1520, död 1592) var av nederländsk börd, känd bl a för att ha utfört gravvården för Gustav Vasa i Uppsala domkyrka. Från 1575 kom han att som byggmästare på Stockholms slott leda omdaningen av den gamla medeltidsborgen till en renässansborg. Boy var även involverad i uppförandet av S:ta Clara kyrka och Riddarholmskyrkan i Stockholm. Hans Ferster (död 1653), sannolikt av tysk börd, var också ledande murm… Tidsprofil: Cirka 1430. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ROSLAGS-KULLA KYRKA
HistorikRoslags-Kulla kyrka är uppförd under åren 170506 av timmer i en korsplan med centraltorn över korsmitten. Byggnadstypen har få motsvarigheter i Sverige. Möjligen kan en förebild sökas i arkitekten Jean de la Vallés barockkyrka Katarina kyrka, uppförd under 1600-talets mitt. I Finland var byggnadstypen vanligare. Stilistiskt återfinns även influenser i holländska barockkyrkor med centralplan. Roslags-Kulla kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger inom riksintresse för kulturmiljövården. Bygden kring Roslags-Kulla kyrka har sedan 1600-talet varit helt behärskad av herrgårdar, Östanå huvudsakligen. Östanå… Tidsprofil: 1600-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANDVIKS KYRKA
HistorikDet finns få källor som berättar om Sandviks tidiga kristna historia. Det gissas att det tidigt fanns en kyrka på platsen men första gången som namnet Sandvik omnämns är i ett testamente 1268 där en Johan i Häsleby lämnar sitt lantställe i Landa till förbättring av kyrkoherden i Sandviks levnadsvillkor. Några källor talar om att en kyrka skall ha bränts ner vid orostiderna med danskarna 1644. Denna kyrka beskrivs i Samuel Rogbergs smålandsbeskrivning som en träkyrka med måtten 19,5 aln lång och 11 aln bred och uppges blivit uppförd i början av 1600-talet. Det finns dock inga närmare beskrivningar av kyrkans utseende. Den kyrka efterk… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SJÖTORPS KYRKA
HistorikSJÖTORPS KYRKA - Sjötorps samhälle präglas av hög frikyrklighet och kyrka saknades länge. Gudstjänster förlades till skolan. En kyrkogård anlades 1916 på nuvarande kyrkplats. En klockstapel, ritad av arkitekt Gunnar Åhlander restes 1930. Uppförandet av Sjötorps kyrka initierades av en syförening, vilken ända sedan 1925 arbetat för dess tillkomst. 1956 uppfördes Sjötorps kyrka enligt ritningar av Anders Ekman. Altarmålningen utfördes av Bengt Hamrén, Stockholm. Kyrkportarnas smidesdekor, altarkorset samt en dopljusstake är tillverkad av kyrkvärden Axel Isaksson, sannolikt 1956. Dopfunten av Kinnekullekalksten tillkom 1958. 1966 skänkt… Tidsprofil: 1916. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKEDE KYRKA
HistorikSkede kyrka uppfördes 1833-34. Den kom då att ersätta en medeltida kyrka som församlingen ursprungligen hade tänkt att bygga till men som istället kom att rivas och ersättas med enför tiden modern kyrkobyggnad. Kännetecknande för byggnationen av Skede kyrka är att uppförandet var en angelägenhet för alla församlingsbor. Var och en var delaktig efter sin förmåga och de som hade gårdar fick utöver skyldigheten att utföra dagsverken och bidra med en viss penningsumma även lämna byggmaterial i form av sten. De ursprungliga ritningarna till Skede kyrka gjordes redan 1817 och godkändes. När kyrkobygget 1833 påbörjades hade församlingen del… Tidsprofil: 1833–1834. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRÄSTENA KYRKA
HistorikTRÄSTENA KYRKA - Trästena kyrka föregicks av en medeltida stenkyrka strax norr om den nuvarande. Denna kyrka revs 1853. Två stenfragment av en medeltida dopfunt stammar troligen från medeltidskyrkan. Från 1700-talet är en träskulptur. Nuvarande kyrka uppfördes 1854 efter ritningar av FW Scholander. Kyrkan hade ursprungligen altarpredikstol. Kyrkan renoverades 1908. Då anskaffades nuvarande dopfunt, altare och altarring, nya bänkar, nya nummertavlor, nytt trägolv, nya portar, nytt vindfång i norr (enligt Axel Lindegrens ritningar) samt nya läktarstolpar lika de gamla. Samtidigt uppsattes hovbildhuggare Östmarks predikstol, tillverkad… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÄMTA KYRKA
HistorikTämta gamla kyrka låg mitt i Tämta by, någon kilometer söder om nuvarande kyrka, och var av okänd ålder men troligen medeltida. Den var av gråsten och ungefär 15 x 8 meter med två målade läktare (en i väster och en i norr med långa stolrum), rymmande 240 personer och täckt med ekspån. Sakristia saknades. Troligen blev den målad dels 1666 och dels strax efter 1753 av Detleff Ross. Altaret var av sten med träskiva. Befolkningen ökade, kyrkan blev för liten och förföll alltmer. Kungl. Maj:t hade 1830 förordnat att varken Tämta eller Vänga kyrka fick repareras mer. När de båda rasat samman skulle en ny gemensam kyrka byggas. Detta accept… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
tävelsås kyrka
HistorikNamnet Tävelsås är första gången nämnt i de skriftliga källorna år 1336, då som Taeflisaas. Socknens gamla kyrka av trä uppfördes troligen i början av 1500-talet, men då den reparerades år 1750 upptäcktes återanvänt virke som tyder på att en ännu äldre kyrka funnits tidigare. Nästan samtidigt som Tävelsås gamla kyrka plockades ner revs även Tofta kyrka. Virke från båda dessa användes 1784 för uppförandet av den nya kyrkan, samtidigt som inventarier från dem båda samlades i denna. Den nya kyrkan var en enkel rektangulär salkyrka i klassicistisk utformning, utan utifrån synlig korindelning. Tolv år efter uppförandet flyttades klockstap… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Åkerby kyrka
HistorikEnligt traditionen är Åkerby kyrka byggd i början av 1300-talet under kyrkoherde Ingevaldus tid. Kyrkans ursprungliga stil motsäger inte en sådan datering. En teckning av Åkerby kyrka, utförd av Peringskiöld i slutet av 1600-talet, visar en kyrka med rektangulärt långhus, ett vapenhus i söder samt en hög takryttare. Idag ser den dock mer ut som en nyklassicistisk kyrka. Blinderingarna i östgaveln röjer dock att det är fråga om en mycket äldre byggnad. Det var vid stora ombyggnader först år 1801-03 och sedan på 1820-talet som kyrkan fick sitt nuvarande utseende. Då revs den medeltida sakristian i norr och vapenhuset i söder. En ny sak… Tidsprofil: 1801–1803. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅMOTFORS KYRKA
Historiknull, Före 1960-talet var den närmaste kyrkan för de boende i Åmotfors Eda kyrka ca en mil bort. Då samhället tagit form och befolkningsantalet ökat, kom en allt starkare önskan om en egen kyrka. Åmotfors Kyrkoförening bildades 1939 på initiativ av disponent Gösta Schotte. Syftet var att arbeta för uppförandet av en kyrka i samhället. Ett förslag till utformning av Åmotfors kyrka framställdes i mitten av 1940-talet av arkitekt Einar Lundberg. Samme arkitekt ritade också en klockstapel som kom att uppföras 1945. Den placerades på den tänkta kyrkplatsen, i samhällets utkant. Olika problem gjorde dock att kyrkan aldrig kom att uppföras.… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTERPLANA KYRKA
HistorikÖSTERPLANA KYRKA - Österplana kyrka invigdes 1877 efter att byggnadsarbetena pågått sedan 1874. Eftersom kyrkan blev gemensam för Österplana och Kestad kom den att flyttas längre österut jämfört med tidigare. Kyrkans uppförande och dess utseende hade diskuterades i över 40 år. Ett förslag inlämnades av C J O Hedvall. 1871 bestämdes att kyrkan skulle uppföras enligt Albert Törnqvists ritning över Björkängs kyrka i Töreboda, vilken omritades av Edvard von Rothstein. Byggmästare blev J Larsson, Varola. Kalksten och sandsten till bygget bröts i närliggande stenbrott. Kyrkan föregicks av en medeltida kyrka, som revs 1878. Många av inventa… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:T MATTEUS KYRKA
HistorikS:t Matteus kyrka byggdes 190103 efter ritningar av arkitekten Erik Lallerstedt (18641955) och invigdes 1903. Bland Erik Lallerstedts många uppförda byggnader hör monumentala bankpalats, kontorshus och institutionsbyggnader så som Tekniska högskolan. Han har även ritat Kungsholmens församlingshus och bostäder vid Helgalunden. S:t Peterskyrkan, en metodistkyrka, är förutom S:t Matteus den enda kyrka i Stockholm Lallerstedt har ritat. I Halland och Småland finns två kyrkor ritade av honom, Tjärby och Jäts kyrkor. S:t Matteus kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. HISTORIK S:t Matteus kyrka byggdes som ett kapell i Ad… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANGEREDS KYRKA
HistorikByggnadshistoria Den kyrka vi ser idag är starkt präglad av den stora ombyggnad som genomfördes på 1790-talet. När Angereds kyrka är uppförd vet man inte. Kyrka hade under medeltiden ett rektangulärt långhus och ett lägre och smalare rakt avslutat kor i öster av den typ som var vanligt under 1100-talet och början av 1200-talet. I Västgötalagen från 1200-talets mitt anges att det inom Vättle härad fanns fem kyrkor. En av dem torde vara Angered. Den gotiskt fyrpassformade dopfunten, utan centralt uttömningshål kan dateras till 1250-1280. En dendrokronologisk undersökning av remstyckena i långhusets västparti utförd av Alf Bråthen visar… Tidsprofil: 1250–1280. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRSÄTERS KYRKA
HistorikBJÖRSÄTERS KYRKA - Björsäters kyrka föregicks av en medeltidskyrka på samma plats. Enligt Peringskiölds Monumenta bestod kyrkan på 1670-talet av ett rektangulärt långhus, vapenhus i söder och en takryttare över västra delen. Från medeltiden stammar fem liljestenar och en sandstensdopfunt, tillskriven stenmästaren Harald. Predikstolen är från 1680 och sannolikt snidad av Nils Evertsson Bratt. Johan Aurellers porträtt av familjen Ek, två altartavlor av Aureller, en trädopfunt, ett antemensale och möjligen en målning med korsfästelsescen är från 1600-talet. Nuvarande kyrka började uppföras 1754, sannolikt delvis på äldre grund (enligt A… Tidsprofil: 1996–1998. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTILSÄTERS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: Enligt sägnen ska Botilsäters kyrka vara byggd av fru Botila på Herrestad. Fru Botila skulle resa till julottan på Lurö när resesällskapet snöade inne halvvägs till resmålet. Botila lät då bygga en ny kyrka nära sitt hem och kyrkan döptes till Botilsäter efter hennes namn. Denna sägnen gör alltså gällande att Botilsäters kyrka skulle vara den första som uppfördes på Näset. Kyrkan var från början mycket liten, under århundradena har den utökats och tillbyggts i etapper och nått den storlek den har idag. Kyrkans äldsta delar, de tjocka väggarna i väster i anslutning till vapenhuset är 127 cm breda oc… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOVALLSTRANDS KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Liksom i flera andra av de bohuslänska kustsamhällena med lång väg in till sockenkyrkan växte under 1800-talets slut fram en stark önskan att få tillgång till en kyrka i det egna samhället. På municipalstämman 1910 beslöts att söka plats för såväl kyrka som skola, och pengar började också att samlas in. Byggnadskommitté bildades 1913 samtidigt som en tomt skänktes, och man kontaktade byggmästaren Axel Johansson från Nösund som 1914-15 också byggde kyrkan i närbelägna Hamburgsund. Bovallstrands kapell, som från 1939 benämns kyrka, uppfördes under 1916 och 1917. Den 16 augusti murad… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BURLÖVS GAMLA KYRKA
HistorikBurlövs gamla kyrka tillhör stiftets äldre kyrkor och är uppförd under slutet av 1100-talet. Ursprungligen var den utformad som en traditionell romansk kyrka med långhus, kor och absid. Av denna kyrka kvarstår långhuset och delar av korets murar. Det nuvarande koret tillkom i samband med att kyrkan utvidgades mot öster på 1400-talet. Tornet i väster tillbyggdes under 1200-talet och påbyggdes på 1400-talet. På södra långsidan vid den ursprungliga södra ingången finns ett medeltida vapenhus, idag använt till sakristia. Det tillbyggdes på 1300-talet. En rundbågsfris och ett strömskift på södra vapenhusväggen visar att delar av tillbyggn… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DUVEDS KYRKA (ÅRE NYA KYRKA)
HistorikDuveds kyrka uppfördes 1891 94 av byggmästare Lars Reinhold Bergström, Östersund. Ritningarna kom från Överintendentsämbetet och var signerade Gustaf Pettersson. Så när som på färgsättning och detaljer stämmer exteriören idag överens med arkitektens ritningar. Kyrkan restaurerades under åren 1926 27 efter ett program upprättat av arkitekt Anders Roland. Då ändrades färgsättningen både in- och utvändigt. Från början hade kyrkan en ljusröd exteriör men målades 1926 27 vit, en färg den har än idag. Vattenkastare i form av drakhuvuden togs bort och åtminstone en förvaras idag i tornrummet. Kyrkorummet var ursprungligen mörkt med brunfern… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKBY KYRKA
HistorikEKBY KYRKA - Nuvarande kyrka hade en medeltida föregångare. Enligt en inskription utvidgades denna 1804 och nuvarande torn uppfördes (troligen på medeltida murar).Tornspiran är, enligt samma inskription, från 1873. Då kyrkan skulle restaureras omkring år 1900 rasade murarna. Man beslöt att då att istället riva den gamla kyrkan och uppföra en ny invid det gamla tornet. Hur mycket medeltida murar som ingår i nuvarande kyrka är oklart. Denna uppfördes i nygotik 1902, enligt ritningar K Hultcrantz och A Vetterberg. Denne ritade även altaruppsats, predikstol, orgelläktare och bänkinredning. Detta är bevarat, men altaruppsatsen är undanstä… Tidsprofil: 1954–1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fjärestads kyrka
HistorikFjärestads kyrka byggdes troligtvis på 1100/1200-talet och bestod då av långhus och smalare kor. Förmodligen byggdes kyrkan av gråsten och sandsten. Senare under medeltiden, möjligen 1400-tal, byggdes ett torn i väster. Kyrkan valvslogs antagligen likt många kyrkor under 1400-talet. Vapenhus har funnits både på norra och södra sidan. Vid grävningar 2011 hittades grunder till båda utbyggnaderna. På en karta från slutet av 1700-talet har kyrkan en korsplan vilket också visar att det funnits utbyggnader på norr- och södersidan. På grund av befolkningsökningen och nya liturgiska krav önskade man en större kyrka. 1863 byggdes en ny kyrka… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLÄDIE KYRKA
Historiknull, Flädie kyrka är uppförd 1888 på platsen för sockens medeltida kyrka. För ritningarna svarade ingenjör August Waldemar Lundberg. En större restaurering gjordes 1956 under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe. Den omfattade i huvudsak nytt vattenburet värmesystem, indragning av vatten, ändring av bänkinredning, källare under kor, ombyggnad av orgelläktare och omläggning av golv. Underhållsplan för Flädie kyrka 2009-09-28, Restaurator, Malmö Fernlund, Siegrun: Ett herranom värdigt tempel. Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812-1912, 1982 Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Projektr… Tidsprofil: 2009–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FRYELE KYRKA
HistorikDen nuvarande kyrkan från 1788 har föregåtts av åtminstone en äldre kyrka som revs i samband med byggandet av den nya. 1201 finns uppgift om en kyrka i Fryele och 1299 skrev sockenprästen Geniutus ett testamente där han efterskänkte en äng med omgivande marker för uppförande av en kyrka. När danskarna passerade 1563 brände man kyrkan, som dock återuppfördes några år senare. Enligt bevarade anteckningar från tiden innan man rev den gamla kyrkan inför byggandet av den nya, beskrevs kyrkan vara uppförd av sten, med ett ovanligt högt torn på nära 35 meters höjd. Efter flera års klagomål och behov av ständiga reparationer, inte minst vad… Tidsprofil: 1759–1818. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FUXERNA KYRKA
HistorikFUXERNA KYRKA uppfördes 1767-69 på medeltida kyrkplats och benämndes då Sophiakyrkan. Den första kyrkoombyggnaden som är känd på platsen ägde rum omkring 1689 men om denna kyrka är mycket lite känt. År 1735 konstaterades att kyrkan var så förfallen att man vintertid skulle köra fram sten till en ny kyrka. Byggnadsarbetena tog dock mycket lång tid och församlingen arbetade med det nya kyrkobygget i 30 år. Kyrkan renoverades första gången 1818. Kyrkan genomgick en fullständig omdaning 1860-61, vilket präglar kyrkan helt. Långhuset förlängdes åt väster 1860-61 och tornet tillkom. Kyrkan renoverades invändigt 1896 under ledning av kyrkom… Tidsprofil: 1767–1769. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.