SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Bergviksbadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bocksjön
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Färsjön
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Holmsveden, Härnebobadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Långbobadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mohed, Florsjön
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stenö havsbad
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Storsjön Trönö
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stråtjära, Skogsandbadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stålnäs, Storsands havsbad
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vallviks havsbad
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikFastigheten Ekorren 1 bebyggdes under 1870-talets slut av JA Erdman för grosshandlare Hedberg. Enligt uppgift ska det funnits hotellrörelse på fastigheten sedan 1890-talet. KÄLLA: Rådhustorget i Söderhamn. Byggnadsminnesförklaring och kulturhistorisk värdering. Länsstyrelsen Gävleborg. u å Tidsprofil: 1890-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikPå fastigheten Tigern 5, som består av fd Tigern 3 och 4, finns husnr 1, byggt 1878 och uppfört av byggmästare C Dahlgren. Sammanbyggd med huset finns en rekonstruktion av en 1986 nedbrunnen byggnad, som även den var uppförd av C Dahlgren. Tidsprofil: 1878. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ERIK-ANDERS I ASTA
HistorikGården Erik-Anders i Asta har fått sitt namn efter bonden och nämndemannen Erik Andersson (1788-1874). Det var han som byggde den nuvarande mangårdsbyggnaden någon gång mellan 1813 och 1827. Den breda planlösningen med en stor sal i mitten var ovanlig bland bönder på den tiden och visar att Erik Andersson hade stora ambitioner med sitt byggande. Ännu tydligare blev det när övre våningen byggdes på mitten av 1800-talet. Huset fick då ett herrgårdsliknande utseende med en elegant takkonstruktion och gulmålade fasader. Även interiören gjordes mycket påkostad. I övre våningens stora sal, som dekorerades av de så kallade Knutesmålarna frå… Tidsprofil: 1788–1874. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
gamla mangårdsbyggnaden
HistorikVästergården i Asta har ägts av samma släkt åtminstone sedan slutet av 1600-talet. Den förste kände ägaren var bonden Olof Persson. Ursprungligen låg gården inne i bykärnan, men flyttades till sin nuvarande plats i utkanten av byn i samband med att laga skifte genomfördes 1827-1834. Enligt familjetraditionen skall den gamla mangårdsbyggnaden ha flyttats med från den ursprungliga gårdsplatsen, medan andra uppgifter anger att den byggdes 1845. Bottenvåningen var bebodd ännu på 1950-talet, medan övre våningen enbart verkar ha varit använd till fes. Den står kvar i sitt ursprungliga skick så när som på en kammare där väggarna nu är täckt… Tidsprofil: 1827–1834. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gevärsfaktoriet
HistorikDet kvadratiska stenhuset i två våningar under ett högt säteritak uppfördes 1748 som borrhus. Det är tillsammans med Rustkammaren de enda bevarade byggnaderna från Söderhamns gevärsfaktori, som anlades i början av 1600-talet. Faktoriet nedlades helt 1813, varefter tillverkningen flyttades till Eskilstuna. Efter renovering inreddes huset 1915 till museum. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ljusne kyrka
InteriörbeskrivningÄven invändigt är kyrkan mycket välbevarad. Kyrkorummet upplevs som treskeppigt och betsat trä dominerar fullständigt interiören. Pelare med konsoler och snedsträvor bär upp läktaren och takstolarna är synliga. Kyrkans byggnadsstil har beskrivits som pseudo-schweizisk. Greve Walter von Hallwyl var bördig från Schweiz och man har menat att han velat fira gudstjänst i en miljö som liknade hemlandets. Även greveparets villa som numera är riven var byggd i samma stil. Stilistiskt torde man i dag istället säga att den är byggd under influens av den våg av nystilar som påverkar det sena 1800-talets arkitektur. I Sverige influera… Tidsprofil: 1960–1970. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mangelbod
HistorikMangelboden byggdes så sent som på 1920-talet, men föregicks även av en tidigare mangelbod. Själva mangeln byttes ut 1959, vilket visar att byggnaden fyllt en funktion in i modern tid. Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mo kyrka
HistorikKyrkan uppfördes 1818-22 efter ritningar av Axel Almfeldt och ersatte då en medeltidskyrka som fanns 5 kilometer öster om den nuvarande kyrkan. Medeltidskyrkan är numera en ruin. Orsaken till att man flyttade kyrkan till sin nya plats i början av 1800-talet var Flors linnemanufaktur. Platsen för fabriken var nedanför den nuvarande kyrkan och det blev det nya hjärtat i byn. Ett nytt samhälle växte så småningom fram runt kyrkan där fanns det post, bank, affär, och skola. Det enda av det som finns kvar i dag är skolan. Tidsprofil: 1818–1822. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norrala kyrka
InteriörbeskrivningNorrala kyrka är en fullt genomförd empirekyrka med sträng symmetri och ett kyrkorum som karaktäriseras av ljus och rymd. I plan är det en salkyrka, rektangulär med lika bredd på långhuset och det rakt avslutade koret. I öster är sakristian centralt placerad med ingång bakom altaret. Entréer finns i tornet och i söder, mitt på långhusväggen. Gångar till bänkkvarteren leder längs murarna och i mitten, med en korsgång mitt för södra entrén, vilket gör att de öppna bänkarna bildar fyra kvarter. Bänkinredningen är återhållsam med raka gavlar endast dekorerade med skurna speglar och överliggare i en klart blå färg. Kyrkorummets… Tidsprofil: 1902. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
nya mangårdsbyggnaden
HistorikUrsprungligen låg gården inne i bykärnan, men flyttades till sin nuvarande plats i utkanten av byn i samband med att laga skifte genomfördes 1827-1834. 1904 gifte sig gårdsägaren Anders Larsson med Julia Nilsdotter från LarsErs i Heden, något som blev början till viktiga förändringar på Västergården. Då byggdes den tidigare ladugårdsbyggnaden med brygghus om till bostad. Det nya bostadshuset övertog då funktionen som huvudbyggnad på gården. Den gamla mangårdsbyggnaden (till vänster) var från början huvudbyggnad på gården, medan huset till höger (nya mangårdsbyggnaden) inrymde ladugård och portlider. 1906 byggdes ladugårdsbyggnaden om… Tidsprofil: 1827–1834. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Prästgrundets kapell
ExteriörbeskrivningByggnaden är uppförd i liggtimmer med koret orienterat mot öster och ingången i väster. 1888 panelslogs timmerväggarna utvändigt. Ursprungligen hade kapellet tre fönster, ett på varje långsida och ett i korväggen. Det senare sattes igen vid den renovering som genomfördes 1927 och ersattes då av ett marmorerat väggfält. Tidsprofil: 1888. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Söderhamns Station
HistorikSöderhamns station är ett exempel på Statens Järnvägars arkitekt, Adolf Wilhelm Edelswärds stationsarkitektur. Stationen byggdes 1886 i samband med att järnvägen flyttades från stadens centrala delar till området söder om ån. Den gamla järnvägsstationen från 1861 låg i anslutning till Rådhustorget. I Söderhamn förenades i och med flytten järnvägen och vattenvägen då banans nya dragning gick utmed Söderhamnsån. Den tidigare järnvägen Söderhamn-Bergvik förlängdes nu till Kilafors. Det skulle dröja ända fram till 1927 innan Ostkustbanan byggds och Söderhamn fick direkt järnvägsförbindelse med Gävle och de norrländska kuststäderna. Det n… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDERHAMNS TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är byggt i en svag sluttning med garage i suterrängvåningen. Det är kvadratiskt till formen och sammansatt av fyra röda tegellängor uppförda i två samt två och en halv våningar vilka omgärdar en sluten gård. Sockeln är inklädd med ljus natursten och det flacka sadeltaket täckt med falsad kopparplåt. Fönstersättningen är oregelbunden och flera olika fönsterstorlekar förekommer. Ett stort fönsterparti präglar entréfasaden. Fönstren kragar ut något från murverket och ramas in av en stram tegelfris. På den norra sidan öppnar sig den största salens fem höga föns… Tidsprofil: 1999–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRÖNÖ GAMLA KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan är murad i gråsten med inslag av tegel i omfattningar och rösten. Den är oputsad. Planen är salformad med vapenhus framför portalen i söder samt sakristia i norr. De äldsta delarna i kyrkan kvarstår i nordväst och härrör troligen från 1200-talet. Till denna kyrka har ursprungligen hört ett smalare, rakslutet kor, vars grundmurar påträffats vid grävningar under golvet 1914. Sannolikt ombyggdes kyrkan redan omkring 1300. Det ursprungliga koret revs och ersattes med ett korparti av långhusets bredd. Kyrkans nuvarande utformning är dock i huvudsak ett resultat av en ombyggnad under 1500-talets början då salkyrkan utvidg… Tidsprofil: Cirka 1300. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ulrika Eleonora kyrka
ExteriörbeskrivningStenkyrkan i barock har en korsformig plan med tresidigt avslutat korparti i öster. Över korsmitten reser sig ett torn, klätt med kopparplåt. Tornet kröns av en tornhuv med spira. Kyrkan står på en kraftig sockel och entréerna är tydligt markerade med murade omfattningar av pilastrar med överstycken. Under 1700-talet förstorades fönstren till nuvarande utseende med spröjsade och rundbågiga fönsteröppningar. År 1883 tillbyggdes de norra korsarmsvinklarna med ett ångpannehus som vid renoveringen 1971-72 inreddes till bl.a. brudkammare. Exteriört är kyrkan till sin form välbevarad från byggnadstiden även om tornöverbyggnaden,… Tidsprofil: 1971–1972. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lugnsjön
Lugnsjön är nature_reserve i Söderhamn i Gävleborgs län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1972. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Långnäsudden
Långnäsudden är nature_reserve i Söderhamn i Gävleborgs län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2016. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norrbränningen
Norrbränningen är nature_reserve i Söderhamn i Gävleborgs län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2018. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skatön
Skatön är nature_reserve i Söderhamn i Gävleborgs län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1994. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.