Ljusne kyrka

Verifierad identitet

Ljusne kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444615. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1960–1970. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1960–1970.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Söderhamn · Gävleborgs län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

InteriörbeskrivningÄven invändigt är kyrkan mycket välbevarad. Kyrkorummet upplevs som treskeppigt och betsat trä dominerar fullständigt interiören. Pelare med konsoler och snedsträvor bär upp läktaren och takstolarna är synliga. Kyrkans byggnadsstil har beskrivits som pseudo-schweizisk. Greve Walter von Hallwyl var bördig från Schweiz och man har menat att han velat fira gudstjänst i en miljö som liknade hemlandets. Även greveparets villa som numera är riven var byggd i samma stil. Stilistiskt torde man i dag istället säga att den är byggd under influens av den våg av nystilar som påverkar det sena 1800-talets arkitektur. I Sverige influerades träarkitekturen snarare av nygotiken än av schweizerstilen och Ljusne kyrkas interiör är ett mycket fint exempel på nygotisk träarkitektur. Rummet med sin höga rymd är krönt med ett rosettfönster importerat från Tyskland på den östra väggen som fond i koret. Kyrkorummet är öppet upp i nock med synliga takstolar. Exempel på de nygotiska stilelementen är arkaden längs läktaren, konsoler och snedsträvor vid pelarna samt bänkarnas utformning med de klöverformade gavlarna. Den kantiga dopfunten som hör ihop med 1896 års renovering har också den typiska utformningen med sin placering på ett podium och en utsmyckning med en arkad runt foten. Pre… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444615. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000444615. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.