gamla mangårdsbyggnaden

Verifierad identitet

gamla mangårdsbyggnaden är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001450940. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1827–1834. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1827–1834.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Söderhamn · Gävleborgs län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikVästergården i Asta har ägts av samma släkt åtminstone sedan slutet av 1600-talet. Den förste kände ägaren var bonden Olof Persson. Ursprungligen låg gården inne i bykärnan, men flyttades till sin nuvarande plats i utkanten av byn i samband med att laga skifte genomfördes 1827-1834. Enligt familjetraditionen skall den gamla mangårdsbyggnaden ha flyttats med från den ursprungliga gårdsplatsen, medan andra uppgifter anger att den byggdes 1845. Bottenvåningen var bebodd ännu på 1950-talet, medan övre våningen enbart verkar ha varit använd till fes. Den står kvar i sitt ursprungliga skick så när som på en kammare där väggarna nu är täckta av skivmaterial från 1950-talet. Häruppe är rummen inredda under perioden 1853-1860. Alla rum utom farstun har målade dörröverstycken försedda med årtal och datum. De visar att Knutesmålarna återkom till gården under flera år i rad och fick i uppdrag att dekorera ett rum varje år. Arbetet skedde oftast under perioden mellan slåtter och höskörd. Ett av rummen lämnades dock oinrett och målades först 1860 av en till namnet okänd målare, som troligen också har varit verksam på bland annat Hägers i Björtomta, Rengsjö. KÄLLA: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 2008-05-12, Dnr 432-11184-06 Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001450940. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21000001450940. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.