ERIK-ANDERS I ASTA

Verifierad identitet

ERIK-ANDERS I ASTA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001311666. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1788–1874. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1788–1874.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Söderhamn · Gävleborgs län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikGården Erik-Anders i Asta har fått sitt namn efter bonden och nämndemannen Erik Andersson (1788-1874). Det var han som byggde den nuvarande mangårdsbyggnaden någon gång mellan 1813 och 1827. Den breda planlösningen med en stor sal i mitten var ovanlig bland bönder på den tiden och visar att Erik Andersson hade stora ambitioner med sitt byggande. Ännu tydligare blev det när övre våningen byggdes på mitten av 1800-talet. Huset fick då ett herrgårdsliknande utseende med en elegant takkonstruktion och gulmålade fasader. Även interiören gjordes mycket påkostad. I övre våningens stora sal, som dekorerades av de så kallade Knutesmålarna från Rättvik, finns påfallande likheter med det tidiga 1800-talets herrgårdsinredningar. De mahognyådrade dörrarna med vita foder, de konsolburna dörröverstyckena – i det här fallet imitationsmålade – och den ljusa, lätta färgskalan hittar man även på bruksherrgårdarna i Gästrikland, där just ljusblått var en typisk salsfärg i början av 1800-talet. Senare ledde händelser i familjen till att gården blev fattigare och förlorade i status. Den äldste av Erik Anderssons båda söner emigrerade med Erik-Jansarna till Amerika 1846 och den andre blev invalidiserad efter en hästolycka. Med tiden rödfärgades de gula fasaderna och huset inreddes för flera fa… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001311666. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21000001311666. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.