NATIONELLT TEMASPÅR · Geologiska besöksmål
Geologiska besöksmål genom Sverige
Alla publicerade och källspårade noder i detta arvslager.
ETT LAGER · MÅNGA REGIONALA SAMMANHANG
Nationell överblick utan att platta till skillnaderna.
Alla publicerade och källspårade noder i detta arvslager.
Agnmyren, Klikten
Sollerön är geologiskt delad på hälften genom en förkastningszon som löper i nordnordostlig riktning över ön (som också fortsätter in över land innanför Siljansringen). Förkastningszonen bildar ett karaktäristiskt hak i landskapet med en sänka på dess västra sida. Detta hak, eller förkastningsbrant, heter Klikten och är tillsammans med sänkan ett område som ger Sollerön en geologiskt grundad historia och lokal identitet. Förkastningen kan ha en historia som i sig startar långt innan meteoriten slog ner, men förkastningen har sannolikt påverkats av nedslaget. Den har troligtvis uppstått som en av flera, parallella kollapser i nedslagsområdets… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Amtjärnsbrottet
Vid det nedlagda kalkstensbrottet Amtjärnsbrottet bröt man Kullsbergskalksten fram till 1947. Rester av kalkstenen finns bevarad i brottets nordligaste och sydligaste del, och där finns också kontakten med "normalfacies" blottad. Hela kat (mellersta delen av överordovicium) finns bevarad vilket gör platsen ovanlig. Revkalkhögarna var stabila avlånga havsekosystem (1000 meter långa, 500-700 meter breda och upp till 150 meter höga) med en platt överyta som bildades på 50-100 meters djup. På grund av meteoritnedslaget lutar de åt väster och de yngsta bergarterna finns i områdets östra sida. Fossil hittas i sprickor mot högarnas kanter tack vare… Tidsprofil: 500–700. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Blyberget
I detta natursköna område finns tre nedlagda stenbrott med typlokalen för bergarten Blybergsporfyr. Blybergsporfyren är vida känd på grund av de hantverk och konstföremål som tillverkats av den. Bergarten har ett karaktäristiskt utseende med millimeterstora skära och vita strökorn av fältspat som sitter spridda i en mycket finkornig, brunviolett grundmassa. Den innehåller även en del skära och gröngrå strimmor av pimpstensfragment. Blybergsporfyren har bildats genom explosiv vulkanism under tidsperioden Paleoproterozoikum för 1,74–1,66 miljarder år sedan. I alla tre stenbrotten finns rikligt med skrotsten där bergartens sammansättning kan st… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bössfallen
Bössfallen är en fantastisk plats med storslagen natur där Ämån har mejslat ut kanjoner i berggrunden. Den består av Digerbergskonglomerat och en ovanliggande vulkanisk bergart (Dalaporfyrit) som är ca 1700–1800 miljoner år gamla. Kontakten mellan bergarterna finns, men är tyvärr dold av nedfallna frostvittrade block. Konglomeratet har decimeterstora bollar som består av andra vulkaniska bergarter. Troligen är bergarterna avsatta på land i en miljö med vulkaner, floder och insjöar. I samband med de fluviala processer som bildat kanjoner i området har hällarna polerats av vattnet och skapat väldigt släta ytor. Vid Bössfallen finns också kultu… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Falu gruva
Falu gruva är äldre än det svenska riket. Den började brytas för nästan 1400 år sedan, är en av våra äldsta koppargruvor och den som har producerat mest koppar under sin verksamma tid. Där har också brutits zink, bly, vismut, silver och guld. Gruvan är typlokal för flera olika mineral; botryogen, gahnit, nordströmit, weibullit och wittit. Det var den mer än tusenåriga gruvhanteringen och metallproduktionen som gjorde att staden, gruvan och bergsmansbygden utsågs till Världsarv av FN 2001. Primärt geologiskt intresse: Magmatiska processer. Tidsprofil: 1400. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fjätfallet Idre
Berggrunden vid Fjätfallet Idre består av en beige till röd lagrad omvandlad Dalasandsten där man tydligt kan se bergartslagrens tjocklek och hur de lutar. Den är mer deformerad än samma bergart längre österut, vilket troligen beror på att den varit täckt av fjällkedjans bergarter, som idag finns vid Fjätervålen. Dalasandsten är cirka 1 500 miljoner år och är en av få välbevarade aeoliska sandstenar i världen från den här tiden, vilket gör den speciell och unik. Inga andra sedimentära strukturer som kan ge en bild av avsättningsmiljön har observerats på plats. Området är kraftigt spolat efter den senaste istiden. Flera fornlämningar visar at… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fjätfallet Särna
Fjätfallet Särna är en del av Fjätfallen Kryptjärns naturreservat och berggrunden består av välbevarad Dalasandsten som har avsatts i en fluvial miljö. Bergarten är cirka 1 500 miljoner år och är en av få välbevarade landavsatta sandstenar i världen från den här tiden, vilket gör den speciell och unik. På platsen finns många sedimentära strukturer som korsskiktning med lerflagor och graderad skiktning samt böljeslagsmärken som är spår efter sandens avsättning i en flod. Hällytan vid vattenfallet är vattenslipad och det finns minst 30 jättegrytor i olika storlekar och former som är en del av den nutida vattenerosionen i berget. Platsen är lät… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fulufallen 1
Fulufallen är ett område där ån Fulubågan faller knappt 50 höjdmeter utmed en 800 meter lång å-sträcka. Det sker genom många små vattenfall och forsar där Dalasandstenen är frameroderad. Men när inlandsisen smälte bort var vattenföringen här mycket större. Vid Fulufallen finns stora torrlagda hällområden efter isälvens framfart när den här delade upp sig i tre breda och parallella fåror som skar djupt ner i moränen innan älvgrenarna mynnade samman nedströms igen. Ståendes i de torrlagda fårorna och döda fallen så kan man fundera på hur det kan ha låtit när de var i bruk, medan man lyssnar på ljudet från det forsande vattnet i dagens å. Stige… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fulufallen 2
Fulufallen är ett område vid Fulubågan som utgörs av 8 vattenfall och forsar med en total fallhöjd på 80 meter. Vår lokal ligger precis i anslutning till Fulufallen och den vandringsled som finns i området. Platsen utgörs av flera större hällområden med framspolad Dalasandsten - en bergart som är ca 1 500 miljoner år och utgör större delen av berggrunden i västra Dalarna. Sandstenslagren vid Fulufallen stupar något åt väster och lagrens tjocklek varierar från 0,5 m ner till millimeterskala. Det finns både sandiga partier och mer leriga lager. Det finns inga tydliga spår av erosionskanaler eller korsskiktning utan sanden verkar ha avsatts und… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Grövelsjön
Vid ett besök vid Grövelsjöns södra strand är en serie parallella och närmast horisontella linjer synliga på fjällsidorna. Tydligast framträder de på den västra sluttningen av Jakobshöjden, samt på den nordvästra sluttningen upp mot Sjöhöjden. Om dalgången betraktas noggrant är dessa linjer möjliga att följa längs i princip hela dalgången. Dessa linjer bildades av vågverkan då en issjö dämdes mellan den smältande inlandsisen i öster och fjällens topografi i väster. Dessa linjer beskrevs först av Carl von Linné (då Linnaeus) under sin resa genom Dalarna 1734. Primärt geologiskt intresse: Vetenskapshistoria. Tidsprofil: 1734. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hättjärn
Platsen är en liten täkt i uppsprucken granit. Graniten är av typen Järnagranit (ca 1,8 miljarder år). På denna plats är graniten starkt påverkad av det stora kosmiska nedslaget vid Siljan under den geologiska tidsåldern devon för ca 380 miljoner år sedan. Den är så pass uppsprucken och vittrad att den är sönderkrossad till grusfraktion, och därför har det nedkrossade berget kunnat grävas ut direkt och kunnat användas i samband med anläggningen av grusvägen som går förbi området. Denna verksamhet har föranlett att en klippa med slagkäglor har blottats. Denna klippa är den första fyndplatsen av slagkäglor i Siljansområdet och har blivit ny st… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Idreryggen
På höjdområdet mellan Nipfjället i nordväst och Städjan i sydost slingrar sig en rygg längs höjden. Denna rygg bildades längs med inlandsisens kant, och denna typ av rygg benämns ofta för ändmorän. Ändmoränen vid Idre visar dock inte inlandsisens läge under den senaste deglaciationen utan är bevarad från en tidigare nedisning. Ändmoränen har daterats med så kallad OSL-datering till 55 000 år gammal. Landskap och landformer bevarade från tidigare inlandsisar finns ställvis i norra Sverige men få av dem är daterade. Ryggen är i södra delen, i riktning mot Städjan, genomskuren av en serie skvalrännor, vilka förmodligen tillhör en yngre deglacia… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Jakobshöjden
Fjället Jakobshöjden (1 103 m ö.h.) ligger strax nordost om Grövelsjöns fjällstation. Markytan på Jakobshöjden består till stor del av frostmarkspolygoner, bildade under långa kalla perioder troligtvis före den senaste nedisningen då smält- och frys-cykler skapade markrörelser vilka i sin tur sorterade materialet och bildade den polygonmark som syns idag. Runt fjällområdet syns dock flertalet drumliner från den senaste nedisningen. Drumliner är avlånga kullar, i isrörelsens riktning, som bildas under inlandsisen. En inlandsis kan vara varmbottnad, vilket innebär att den deformerar underliggande markyta, eller kallbottnad, vilket innebär att… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klingstenen
Klingstenen utgörs av stora flyttblock som skapar en liten grott nedtill. Klingstenen ingår i ett storblockigt område där många av blocken, liksom Klingstenen, är av Särnadiabas. Här finns även hällar av Särnadiabas. Området är delvis eroderat och omflutet av kraftig smältvattendränering från då inlandsisen smälte bort. Primärt geologiskt intresse: Geomorfologiska processer. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klorans brynstensbrott
Brynstensbrott vid Kloran ligger i dalgångens nedre del och man har brutit brynsten här från åtminstone 1850. Berggrunden består av den 1500 miljoner år gamla Dalasandstenen. Det kraftiga regnoväder som drabbade Fulufjället 1997 spolade bort mycket av både det lösa materialet och vegetationen vilket har blottat bergssidorna och man kan se lagerföljden mycket tydligt. Till skillnad mot hur Dalasandstenen ser ut generellt i området så är den vid brynsbrottet tunnt växellagrad, ljusare, mer finkornig och har delvis en mörk vittringshud. Här finns även spår av till exempel böljeslagsmärken. Hela dalgången är mycket viktig för förståelsen av Dala… Tidsprofil: 1850. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lusbostupet
Lusbostupet i Ämån har en storslagen natur där Ämån har mejslat ut små kanjoner i berggrunden. Berggrunden vid Lusbofallet består av Digerbergssandsten med arenitisk sammansättning och ovanliggande vulkanisk bergart (Dalaporfyrit). Själva kontakten mellan bergarterna är tyvärr dold, men de är nära associerade och bildades för ca 1700–1800 miljoner år sedan. Troligen är bergarterna avsatta på land i en miljö med vulkaner, floder och insjöar. I samband med de fluviala processer har hällarna polerats av vattnet och skapat väldigt släta ytor och små kanjoner har bildats. Här finns också kulturvärden med rester från flottningsverksamhet. Primärt… Tidsprofil: 1700–1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Naturum Fulufjället
Naturum Fulufjället är ingången till Fulufjällets nationalpark. Här finns en introduktion till geologin kring Fulufjället Primärt geologiskt intresse: okänt. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Njupeskär
Njupeskärs vattenfall är Sveriges högsta vattenfall och har en total fallhöjd på 93 m och fritt fall på 70 m. Vattnet har ätit sig in i den prekambriska sandstenen under långa tider, och fortsätter göra så även idag. Nedanför de branta bergväggarna ses nedrasade stenar och block som bildar taluskoner. I branterna är sandstenslagren med dess strukturer välblottade. Här består sandstenen av tjocka lager som ibland mellanlagras av tunna lerskikt. Detta tyder på att sanden har avsatts i snabbt strömmande vatten, möjligen i ett floddelta med enstaka lugna perioder då lera kunde sedimentera. De tunna lerskikten utgör svaghetszoner och har bidragit… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Porfyrmuseet i Älvdalen
I Älvdalens porfyrmuseum finns unika samlingar av föremål, urnor och konsthantverk tillverkade av porfyriska vulkaniska bergarter från Älvdalen. Stenarnas vackra utseende och hårda natur gör dem lämpliga för slipning och polering, och de har historiskt därför använts till olika konsthantverk. Föremålen i porfyrsten visas upp i museet med tillhörande historia och anekdoter. Det finns också en stor samling av polerade stenbitar av olika porfyrtyper från trakten. Dessa varierar i färg och textur vilket framträder tydligt på de polerade ytorna. På museet finns också en stor samling av instrument (främst gitarrer och dragspel) tillverkade i Älvda… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rörbäcksnäsåsen med Tandsjöeggen
Cirka 1,5 km SO om Rörbäcksnäs reser sig en markant getryggsås bestående av sten och grus som sträcker sig flera kilometer i sydostlig riktning ner till Tandsjön och vidare mot Hållbrosjön. Den del som löper i Tandsjön är mycket markant och naturskönt belägen. I åsen finns ett flertal åsgropar, vissa såsom Mårtenstjärnen (E385721, N6774538) är vattenfyllda. NV om byn Vallsjön når åsen en ansenlig höjd. Åsen ingår i ett isälvsstråk från Tisjön i söder och över riksgränsen norr om Rörbäcksnäs. Primärt geologiskt intresse: Geomorfologiska processer. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skålberget
Skålberget är ett naturminne och fd stenbrott där man brutit kalksten. Berggrunden består av kalksten från yngre ordovicium och man har brutit både Kullsbergskalksten och Bodakalksten. Det som främst finns kvar idag är den mellanliggande kalkstenen. Det är typlokal för Skålbergskalkstenen. Revkalkhögarna är avlånga, cirka 1000 meter långa, 500-700 meter breda och upp till 150 meter höga högar av kalksten. Högarna var stabila havsekosystem och bildades på 50-100 meters djup. De har en platt överyta som speglar havsytan. Fossil hittas i sprickor mot högarnas kanter tack vare att de djur som levde på högen har trillat ner i dem. I sprickorna fi… Tidsprofil: 500–700. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Solberga kalkstensbrott
Vid Solberga finns ett större stenbrott i kalksten (Bodkalksten) och ett mindre i lerskiffer (Kallholnformationen). Berggrunden består av kalksten från yngre ordovicium och lättvittrad silurisk skiffer. Det är en av flera platser i Siljansområdet som speglar gränsen mellan ordovicium och silur. Bodakalksten är en avlång revkalkhög som är en cirka 1000 meter lång, 500-700 meter bred och upp till 150 meter hög. Högarna var stabila havsekosystem och bildades på 50-100 meters djup. De har en platt överyta som speglar havsytan. Fossil hittas i sprickor mot högarnas kanter tack vare att de djur som levde på högen har trillat ner i dem. I sprickorn… Tidsprofil: 500–700. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Styggforsen 1
Siljansringen har styrt inlandsisarnas smältvatten. Här vid Styggforsen har en djup kanjon skulpterats ut och skapat en naturlig blottning av berggrunden och bidragit till att skapa en trolsk natur. Själva Styggforsen faller i två grenar mer än 30 meter utför bergsbranterna. På kanjonens ena sida och i vattenfallet där ån bryter ner i dalbottnen finns uppbrutna block av prekambrisk berggrund (urberg) som granit och gnejs, och på motsatt sida finner man den sedimentära kalkrika berggrunden. Kanjonen, vattenfallet, de brantställda berglagren och skogen ger tillsammans en dramatisk och trolsk natur. Olika sorters växtlighet och djurliv gynnas a… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Styggforsen 2
Styggforsen 2 ingår i naturreservatet Styggforsen och man kan tydligt se effekterna av det meteoritnedslag som skedde för ca 380 miljoner år sedan eftersom de sedimentära bergarterna står på högkant. Kanjoner och raviner, skapade av inlandsisens smältvatten, ger tillsammans med skogen området sin trollska karaktär. De berggrundsgeologiska värdena utgörs av sedimentära bergarter och kontakten mot det kristallina urberget, en granit som är 1,82–1,66 miljarder år gammal. Kontakten är en förkastning som bildades i samband med meteoritnedslaget. De sedimentära bergarterna består av (från äldst till yngst) märglig kalksten, lerskiffer och sandsten… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Svarttjärnåsen
Svarttjärnåsen är en utmärkt exkursionslokal. Det är en brant klipphäll vid vägen som uppvisar vackert utvecklad klotvittring av djupvittrad Åsbydiabas. Denna plats representerar en ovanlig vittringstyp i landet och därför ingår förekomsten som ett objekt i riksintresse för naturvården. De klotformiga diabasblocken är närmast rektangulära och vanligen i storleksordningen en halv till en meter i diameter. Lokalen har sparsamt med vittringsgrus, men på nära håll kan vittrade flagor mellan kloten urskiljas. Åsbydiabasen är mörkgrå och massformig bergart som bildades för ca 1264 miljoner år sedan. Den har en så kallad ”plockepinntextur” av regel… Tidsprofil: Cirka 1264. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Torrlidstopet
Här finns en vackert utbildad kanjon med vattenfall i röd porfyrisk vulkanisk berggrund. Det är en imponerande plats i sin helhet. Kanjonen kan följas genom att gå längs med en stig på norra sidan av vattenfallet. Uppströms fallet ligger en del grusrevlar i ån och nedströms fallet flyter ån i en djup och trång dalsänka. Det finns också historiska och kulturella kopplingar till platsen med resterna av en anläggning för flottningsverksamhet. I närheten av platsen ligger Torrlid Fäbod. Den vulkaniska berggrunden här är ett resultat av explosiv vulkanism i området för 1,74–1,66 miljarder år sedan som gav upphov till så kallade Dalaporfyrer eller… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vålåbergets grotta
Några enorma flyttblock (ca 10 m höga) av Särnadiabas bildar tillsammans en blockgrotta. Blocken ingår i ett område med storblockig morän. Blocken visar den för Särnadiabasen typiska poikilitiska texturen. Grottsystemet beskrivs i Naturvårdsprogram för Kopparbergs län 1988: "De stora blocken ger många stora bergrum och mindre förbindelsegångar. Det största rummet har en ingång mot söder och vars takhöjd är 3 m. Rummet innanför är 8 m i diameter. Sammanlagt når grottans gång- och bergrumssystem en längd av ca 19 m." Strax söderut pågår bergtäkt i Särnadiabas vilket illustrerar att blocken är av lokal karaktär och inte långt glacialt transport… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Älvdalens nya porfyrverk
Småindustriområde med dammar och verkstäder bestående av fyra byggnader där man bearbetat och tillverkat föremål av olika bergarter, däribland ”porfyr”. Området ingår i Riksintresse för kultumiljövård. Tillverkningen startades av Frost Anders Andersson 1897 efter det att verksamheten flyttats från Gamla porfyrverken (Älvdalens porfyrverk) som lades ner 1885. Man fortsatte att tillverka stenföremål fram till 1983. Husens interiör är bevarade från sekelskiftet 1800-1900 och maskinerna är de samma. Maskinerna drivs med vattenkraft där kraftöverföringen görs hjälp av remmar och trähjul av olika storlekar, därav dammarna i området. Tillverkningen… Tidsprofil: 1800–1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Limön
Limön har byggts upp av morän med block- sten- och grusmaterial som huvudsakligen består av kalksten. Högsta delen utgör en krönrygg. Vackra strandvallar uppbyggda av kalkstensmaterial finns vid nordöstra delen, där även stora kalkstensskållor funnits. De kunde tidigare ses vid lågvatten, men är numera sönderbrutna och praktiskt taget borteroderade. Området ingår i naturreservatet Limön. Primärt geologiskt intresse: Geomorfologiska processer. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lisselåsklack
Naturreservatet Lisselåsklack består av ett vackert klapperstensfält med väl bevarade strandvallar, beläget på toppen av ett mindre berg ca 135 m ö.h. Bortsett från ett par mycket gamla tallar är fältet praktiskt taget fritt från högre vegetation. Primärt geologiskt intresse: Geomorfologiska processer. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vitgrund och Norrskär
Naturreservatet består av de två större öarna Vitgrund i söder och Norrskär i norr samt en mängd skär och småöar med omgivande vatten. De två öarna består till stor del av vegetationsfattiga klapper-, häll- och blockmarker. På Vitgrunds västra del finns en liten strandgryta. Primärt geologiskt intresse: Geomorfologiska processer. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bjurälvens karstlandskap
Bjurälvsdalen visar upp ett föränderligt och spännande landskap med grottor, vackra dalgångar och trolska sjöar. Bjurälven rinner i drygt tre kilometer genom ett smalt kalkstensstråk. Kalkstenen har påverkats av kemisk vittring av kolsyra, där älven drar fram bildas sprickor och hålrum som med tiden kan bilda stora grottor. Vattnet kan från grottorna rinna fram genom underjordiska tunnlar vilket förklarar varför Bjurälven omväxlande rinner ovan och under jord. Området ingår i Bjurälvens naturreservat med vandringsled genom området. Primärt geologiskt intresse: Hydrogeologiska processer. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Långbans gruvor
Långban är internationellt känt för sin unika mångfald av mineral och komplexa geologiska utveckling. Fler än 270 mineral har hittills hittats i det gamla gruvområdet och 70 mineral har upptäckts just här för första gången. Ungefär ett dussin mineral är världsunika, de har alltså inte hittats någon annanstans. Ännu kan nya fynd av helt okända mineral göras i varphögarna. Ett nytt mineral, långbanshyttanit, godkändes så sent som 2011. Området är alltså ett av de mineralrikaste på hela planeten. I de flesta av de stora varphögarna är det idag fritt fram för allmänheten att göra sina egna upptäckter. Den unika gruv- och hyttmiljön som funnits i… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Härnökusten
Härnökusten bjuder på fantasieggande former frammejslade av havet, landhöjningen och havsvågornas verkan. Ångermanlands branta och kuperade kust har präglats av landhöjningen efter inlandsisens avsmältning. Den delen av Skandinavien var mest nedtryckt under inlandsisens tyngd och därför är landhöjningen snabbast och störst här. Efter den senaste istiden låg stora delar av området under havsytan och strandnivåns förändringar kan ses i form av strandvallar, klapperstensfält och olika grottbildningar. Här finns också en mängd andra spektakulära bildningar som hör till något så ovanligt som raukar i urberg, sex meter djupa jättegrytor och en män… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Slåttdalsmyren
Slåttdalsmyren är en tidigare havsvik som genom landhöjningen snörts av till två små sjöar vilka sedan har växt igen. Myren begränsas mot söder av en klapperavlagring med strandvallar. Klapperavlagringen är ca 500 m lång och relativt smal. Den sträcker sig mellan nivåerna 170 och 135 m ö.h. På myrens västra sida ligger en bård av nedfallna block, talus, som avrundats genom svallning och liknar grov klapper. Primärt geologiskt intresse: Geomorfologiska processer. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hindens udde
Det smala näs som sträcker sig flera kilometer ut i Vänern är ett spår av en tusenårig köldknäpp. Just här stannade inlandsisens avsmältning upp och bildade en vidsträckt moränrygg – som till och med ses från en flygning mellan Stockholm och Göteborg. Hindens udde, som egentligen är en ändmorän, bildades under ett ovanligt långt stillestånd av inlandsisens tillbakasmältande för 12 500 - 11 500 år sedan. Stilleståndet berodde på en sista ordentlig köldperiod under istidens slutskede. Ändmoränen ingår i en lång serie av ryggar som kan följas även i Norge och Finland och markerar slutet på istiden. Klimatet blev då snabbt varmare och isen smält… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hunnebo klovor
Vid Hunnebo klovor har vittringen nått djupt ner i bohusgraniten och skapat spektakulära former. På stigar genom trånga pass berättas historien om hur det karaktäristiska bohuslänska landskapet fått sitt rutnät av sprickor och rundade former. Bohusgraniten bildades för 920 miljoner år sedan i en bergskedja till följd av plattektoniska rörelser. Med tiden vittrade bergskedjan och eroderade och då trycket lättade på graniten sprack den upp i både vertikala och horisontella sprickor som bildar ett rutmönster. Under tidsperioden Jura befann sig dagens Hunnebostrand på tropiska breddgrader och vatten sipprade ner i sprickorna och omvandlade den h… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Minnesfjället
Lugnåsberget är ett av de mindre platåbergen. Urberget, som brutits till kvarnstenar, täcks här av sedimentära bergarter. Gruvan Minnesfjället är en av få platser där man kan stå inne i ett berg och se kontakten mellan urberget och de äldsta kambriska avlagringarna. Här kan man studera det tidiga livet. I det som då var en lös sandbotten gjorde djur avtryck vilka i dag ses som fossil i sandstenen. På botten bildades också böljeslagsmärken som nu kan ses underifrån i gruvans tak. Området är skyddat som fornlämning och ingår även i naturreservatet Lugnås kvarnstensgruvor. På platsen finns en besöksgruva och vandringsleder i området. Primärt ge… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Nordkroken
Vid Nordkroken finns Sveriges äldsta landskap. Det är en halv miljard år gammal helt plan markyta; det subkambriska peneplanet. Urbergets plana yta bildades genom att plattektoniska processer var obetydliga under en mycket lång tid. Berget vittrade så långsamt att den kompenserande landhöjningen upphörde. Att det knappt fanns något liv på jorden under den tiden och således inget växttäcke påverkade även vittringen. När det begav sig sträckte sig troligen peneplanet över nästan hela Skandinavien och Finland men berggrunden har med tiden spruckit upp och omformats på sina ställen. Strax efter att peneplanet bildades täcktes det av havssediment… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skalbankarna i Uddevalla
För 11 000 år sedan var Uddevalla delvis täckt av hav då jordskorpan var nedtryckt av inlandsisen. Smältvatten från inlandsisen fyllde på Östersjöbassängen och ett av utloppen till havet gick över Uddevalla. I detta sund blandades sötvatten och näringsrikt havsvatten och skapade exceptionella förutsättningar för marina musslor och snäckor som i enorma mängder levde på klippstupen. När de dog föll skalen ner för stupen och allteftersom landet höjde sig samlades skalen av strömmande vatten i en skalbank med 15 meter tjockt lager av skal. Idag ligger bankarna högt över havet eftersom landet rest sig igen. I skaljorden har man påträffat över 100… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Inga stopp matchar den valda kombinationen.