Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

BJÖRBO LILLKYRKA

TakformEj utrett

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000616752

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

FINN OLARS LOFTBOD

TakformÅstak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000048450

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

GAGNEFS KYRKA

InteriörbeskrivningI långhuset påträffades ett lösfynd av en trolig senmedeltida taktrobräda. Brädan ligger upplagd vid sidan av gångbryggan i östra delen nära södra takfallet. Det är sannolikt att den bevarade brädan på vinden härrör från 14- eller 1500-talet. Enligt karaktäriseringen lär den första stenkyrkan ha uppförts på 1400-talet. Delar av dess murverk ingår i dagens murar. Kring 1400-talets slut eller vid 1500-talets början utvidgades kyrkan., Kyrkorummet fick sitt tunnvalv i samband med ombyggnaden på 1770-talet. Valvet är något spetsbågigt och indelas i travéer genom breda gördelbågar spända mellan långväggarnas pelare. Mellan väggpelarna bildas tvärriktade stickkappor som mynnar ut i tunnvalvet. Valvet har utsmyckning av stucklister som bildar fält i valvryggen. Valv och väggar är vitlimmade men på 1910-talet var pelarna fortfarande avfärgade i tegelrött. I samband med restaureringen på 1960-talet fodrades väggarna med ett skikt av lättbetongsten som fick ett tunt putsskikt. Avsikten var troligen att förbättra kyrkorummets isolering. Åtgärden har medfört en framskjutning av väggytorna i och vid fönsternischer, pelare, vindfång m.fl. platser. Materialens skillnader i kapillaritet har med tiden medfört framträdandet av murfogningen, vilken bildar ett rutnätsmönster i putsen. Från den äldsta kyrkan består två invigningskors, det ena i koret intill altarskåpet och det andra intill predikstolens trappa. De är numera infällda i det nya väggskiktet. Sidoingångarna har murade och putsade vindfång, den södra bär ett förgyllt lamm. De har rundbågiga dörröppningar samt pardörrar med överljusfönster. Dörr- och fönsterramar är målade i en ljusbrun kulör och speglarna i bruten vit. Korfönstren pryddes 1954 med detaljrika och koloristiska glasmålningar av Anders Gabrielsson, de föreställer bygden samt dess människor med Kristus i centrum. Golvet bestod på 1600-talet av tegel men är numera i gångar och kor täckt med polerad sten. Bänkkvarteren har brädgolv. Själva koret har samma stenbeläggning men är förhöjt med tre steg. Sakristian täcks av ett kryssvalv med ribbor och har i övrigt ytor av vitavfärgad slätputs. Den har en öppen spis i norr (skorstensläget ändrades 1916 då pannrum inreddes under koret). Sakristian har i sin södra mur, mot koret, en stickbågig dörröppning försedd med en järnklädd dörr. Dörröppningen mot kyrkogården i väster, tillkom troligen 1801, och är av samma typ men har en innerdörr. De stickbågiga fönsteröppningarna är försedda med järngaller. Tornets vapenhus har brädtak, slätputsade väggar och kalkstengolv; golvbeläggningen förnyades 1916. Rummet har fönster i söder och i norr, vilka har sluttande fönsterbänkar av sten samt stålramar med blyinfattat katedralglas. I öster finns en smal läktare samt en spiraltrappa till tornets kammare. Genom inredningen, på 1960-talet, av bakre utrymmet under läktaren har en passage med dörrar skapats mellan vapenhuset och kyrkorummet. Övriga utrymmen under läktaren rymmer bl.a. brudkammare, wc och trappor till läktaren. Inredning och inventarier Av kyrkans äldre inventarier och inredningar från tiden före ombyggnaden på 1770-talet återstår endast altarskåpet av ek med polykrom utsmyckning. Det dateras till omkring 1500 och bedöms vara av svenskt ursprung men inspirerat av nordtysk kyrkokonst. Det är utfört som en triptyk med två dörrar; mittpartiets figurmotiv berör nådastolen medan de stående figurerna i dörrarna förställer apostlar och helgon. På dörrarnas yttersidor återstår rester av målningar föreställande bl.a. Gregoriimässan och de tre konungarnas tillbedjan. Skåpet fick tillbaka sin nuvarande plats i högkoret 1916 (1892 enligt Adelborg och Boëthius) i samband med kyrkans renovering, efter att det 1788 placerades i en nisch ovanför dörren till sakristian. Det restaurerades dessförinnan med förnyad färgsättning på 1890-talet och senast 1999. Efter kyrkans ombyggnad på 1770-talet förnyades korinredningen. Altaruppsatsen från 1788 kompletterades 1865 med en draperimålning på korväggen och kring lunettfönstret, vilket bestod fram till 1916-års renovering av kyrkorummet. Den målade altartavlan som anskaffade på 1780-talet var på 1910-talet kvar på korväggen bakom altarskåpet. Även den förgyllda inramningen var synlig över skåpet och det tillhörande förgyllda korset med Gudslammet var omplacerat på skåpets överdel. Altarskåpet är förenat med ett altarbord av trä placerat på ett podium med två trappsteg. Altarringen med knäfall härstammar från ombyggnaden 1771. Den är utförd i rokokostil med profilerad barriär, svängda och indragna hörn samt målad med ljus marmorering. Knäfall och räcke har skinnklädsel. Dopfunten av sandsten är utförd 1979 av konstnären Erik Sand. Den ersätter ett dopställ av trä med musselformad skål från 1774, som numera är placerat i koret. En äldre dopfunt från 1650-talet övertogs 1775 av Mockfjärds kyrka där den alltjämt står. Predikstolen är tillverkad i Svärdjö 1789 av Hans Mohson och kom att ersätta en äldre från 1646. Den är ut

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442369

Objekttyp

BUILDING

MOCKFJÄRDS KAPELL

ExteriörbeskrivningLånghuset som stod klart år 1700 har rektangulär plan med rak korvägg i öster. Det fick sam-tidigt en mindre sakristia; uppförd i vinkel mot norra långsidan, i höjd med koret. Sakristian ombyggdes och utvidgades till sin nuvarande form och storlek på 1790-talet. Tornet med kvadratisk plan uppfördes 1827 mot långhusets västra gavel. På 1890-talet insattes nuvarande fönster, i samband med detta förstorades fönsteröppningarna. Samtidigt igensattes dörren i södra långväggen. Byggnaden är uppförd av knuttimmer på gråstensgrund; grunden är delvis omgjord på 1950-talet. Stockarnas sammanfogning i långhuset förstärks av in- och utvändiga s.k. följare, bestående av stolpar sammandragna med skruvade stänger. Sakristian rustades upp på 1950-talet, det gamla golvbjälklaget ersattes med betongbjälkar och den fick källare som inreddes med bekvämligheter. Långhuset är brädfodrat med locklistpanel, strävpelarna längs med fasaderna är inklädda. Inledningsvis var kapellets timmerväggar ofodrade och rödmålade. År 1749 var dock byggna-den redan brädslagen men fortfarande rödfärgad. Ytterpanelen förnyades på 1850-talet och färgsättningen ändrades då till nuvarande vita färg. Långhuset har fyra fönsteraxlar i söder, tre i norr och två i varje gavel. Västra gaveln har dubbla fönster på höjden. Samtliga fönster är stickbågiga, de har rödmålade treluftsramar med tvärpost. Fönstren härrör från 1892 men de är insatta på de äldre fönstrens ursprungliga platser, med undantag av västra gaveln där fönsterplatserna ändrades i samband med tillkomsten av tornet 1827. Långhuset har brutet tak med, i öster, avvalmning i den övre delen. Sakristian har två mindre rektangulära fönster försedda med luckor, ett i öster och ett norr, samt ett mindre fönster i väster. Sakristian har valmat sadeltak, med skorsten av tegel i nordöstra hörnet. Tornet som uppfördes 1828 är spånklätt upp till klockkammaren, övre delen är brädslagen. Det utmärker sig genom sina trappstegsgavlar och sin ornamentik som hämtar inspiration från den sydsvenska tegelarkitekturen. Tornet har ett lunettfönster på västra sidan, över portalen. Portalen har en rak avslutning med ett överstycke som bär tornets byggnadsår. Dörrfodret och överstycket är gråmålade. Porten har pardörr med omålad panel lagd i diagonal. Tornet avslutas med trappstegsgavlar som har svartmålade blinderingar lagda i dekorativa mönster. Varje gavel kröns av en liten lökformad plåtspira som bär flagga. I höjd med klockkammaren har varje sida tre stickbågiga ljudöppningar försedda med svarta träluckor. Tornet har korstak krönt med spira, vilken avslutas med ett förgyllt kors på klot. Samliga tak är täckta med tjärat furuspån. Fram till 1870 var taken rödtjärade.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442370

Objekttyp

BUILDING

Avrättningsplats

BeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/cb88f84f-dcbe-4352-aa8f-8aaf2927a78a

Objekttyp

PLACE

Avrättningsplats

Referens: skriftlig källaATA

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/96c85dc3-006c-4029-8c99-887420196685

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Backmon

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2002426

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Benkammarhålet

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/4d51d1f7-4aef-4d08-8ff3-f4f4032999e3

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Bergshistorisk lämning övrig

Orientering2) 4 m N vik och 6 m Ö om älv.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/045a7fd0-9b05-4ed4-9b3d-10a5b889ebe5

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Björkbodgruvan

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/c093f94f-ce94-4a53-811d-e54ade1aba7a

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Björkbodgruvan 1

SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa

SGU_MINERAL_RESOURCES

Extern identitet

ORED08417

Objekttyp

Nedlagd gruva

Björkbodgruvan 2

SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa

SGU_MINERAL_RESOURCES

Extern identitet

ORED23099

Objekttyp

Nedlagd gruva

Björkbodgruvan 3

SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa

SGU_MINERAL_RESOURCES

Extern identitet

ORED23102

Objekttyp

Nedlagd gruva

Björnstången

TraditionVid flyttning till en fäbod överföll en björn en eftersläntandetjur. Båda gjuren fick så svåra skador att de dog, björnenförst. Enl. Anders Ottling, Gröntuv.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/8ba58a15-4c4d-4b76-b50a-e6b961f38e79

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

PlaceringEj synlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/930637ef-6261-44c4-869c-e3e662a0856b

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

BeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/6a485da2-7c56-4056-99ab-50e64aefdd5f

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

PlaceringEj synlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/79ac9ee3-3c91-4891-be9a-950624eaa028

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/fe8ab894-34b6-454f-ae4e-dfb7c3b6b66b

Objekttyp

PLACE

Blästbrukslämning

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/ac821af4-9cd5-4d49-bfc8-2a474e748bba

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

BeskrivningBlästbrukslämning av okänd utsträckning, dock minst 20x7 m(NV-SÖ). Indikeras av fläckvis eroderad mörk jord uppblandad med bitvis rikligt till måttligt förekomst av slagg av lågteknisk typ med inslag av ugnsväggarsbitar samt sot, kol och skärvsten. Indikationerna tyder på betydande produktion.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/60390fba-60ca-4380-89cc-a46935036ed2

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/716d4b5e-58f0-4f28-b6c1-7e03a91581bb

Objekttyp

PLACE

Blästbrukslämning

Referens: skriftlig källaInv. nr 17 av Källström, I., 1933-07-30.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/0b6f974c-2505-4987-bf45-058c83bd8d38

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

BeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/34d66922-ae32-4c59-9d92-c90db5a14967

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

BeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/bd0d68ba-27ca-4db2-8572-71e5591c5dd1

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

BeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/6c3099a9-4a39-40f4-b89a-5c17c908af11

Objekttyp

PLACE

Blästbrukslämning

BeskrivningBlästbrukslämning? Område om 160x5-30 m (N-S) innehållande spridd sparsam slaggförekomst på en sträcka av 200 m nedströms från dammen vid Högberget. Slaggen, som mäter ca 0.1-0.25 m, är tung, brun, fluten och porig, sannolikt av lågteknisk typ. Enligt Källström (nr 11) ska en hytta ha stått V om bäcken, mellan dammen och den gamla landsvägen. Forslund omtalar en blästa. Ö om bäcken omedelbart N riksväg 71 finns lämningar av en kvarn, nedlagd på 1920-talet (uppgift från Albert Lekare, c:a 90 år, Högberget).

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/157e70b9-6ff8-4f4b-be96-831c6c409509

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/edd9d2b1-758e-44d8-a1a4-fbfeea2ee27f

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1572df99-1054-472e-8ac6-08b8becd7cf3

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/d7497ab5-2ad7-48eb-90e3-53fa11a7f72e

Objekttyp

PLACE

Blästbrukslämning

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7542359e-aed9-4783-bf61-56fdef051284

Objekttyp

PLACE

Blästbrukslämning

BeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7a35c52b-8978-40be-89f2-0012c8c025b9

Objekttyp

PLACE

Blästbrukslämning

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/8470f1f9-5c1f-4794-aca7-2d3f53133acf

Objekttyp

PLACE

Blästbrukslämning

TerrängSvagt N-sluttande sedimentmark ned mot sänka. Åkermark.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/b8a1ca6f-a55f-4498-97e6-53a357a4d833

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästplats

PlaceringEj synlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/746a8bdd-3f74-41dd-981f-c125c70f4a72

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

Referens: skriftlig källaKlotz, Eva. 2006. Rapportsammanställning över tillvarataget material från fornminnesinventeringen 1993 i Floda socken, Dalarna. RAÄ. RAÄ Dnr 321-1417-2006.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/3a513374-501e-497b-87fa-f5bb1deb7e03

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/24299d60-fce8-4674-a10b-d0c8bd218a94

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/2a3a04a6-e276-4864-b8c8-5b28900d493e

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/247499fd-0958-41e1-8491-3b6fea80416f

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

BeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/27bcfe89-ed2e-4d9d-b9b2-d3d466e2dd8e

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/2cbdad06-217e-488e-9633-5391221c7709

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT