PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

BAGERIET I KVARTERET BAGGEN

Nuvarande kategorier

HistorikByggnad i Karolinsk stil, troligen uppfört på gammal grund några år efter den stora branden 1693. Ytterdörren är från gustaviansk tid. Huset inrymde ännu på 1979-talet bl a en bageriaffär, som funnits där sedan 1850-talet. Idag inrymmer det bostadslägenheter och en fotvårdsklinik. Sverker Larsson för projektet Tillgängliga byggnadsminnen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2008-02-18. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694674
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

BERGA KYRKA

Bebyggelse - byggnad

HistorikBERGA KYRKA - Kyrkan uppfördes sannolikt under tidig medeltid och sägs vara tillägnad Johannes döparen. På 1600-talet bestod kyrkan, enligt Peringskiölds Monumenta, av ett rektangulärt långhus, smalare och lägre, rakt avslutat kor i öster och timrat vapenhus söder om långhuset. Till kyrkan hörde en timrad klockstapel. En skulpterad madonnabild är från 1200-talet och från senmedeltid är en skulptur av Johannes döparen, ett krucifix samt skulpturer föreställande Elisabet, Sankt Erik och Sankt Mikael. Även en lillklocka med majuskelskrift, nu i vapenhuset, är medeltida. Altartavlan, en oljemålning med Kristi gravläggning, kan möjligen ha ingått i de la Gardies stora konstsamling och möjligen vara utförd av van Dyck (1599-1641). Altaruppsatsens och predikstolens figurer är sannolikt tillverkade av Olof Tholin, Lidköping. Predikstolen är från 1698 och från samma tid är kyrkans handdukshållare. Kyrkan stod öde under första delen av 1600-talet, men iståndsattes genom Nils Posse, Säby, död 1723. Storklockan med Possevapnet är från 1668. 1702 byggdes sakristian och troligen nytt kor med gravkammare. Tornet tillkom 1712 liksom portalen med de Posseska och Gyllenstiernska vapnen. Friherre Nils Posses huvudbanér och anträd är från 1723. Nuvarande dopfunt av röd kalksten tillkom 1731 enligt inskription, och en nummertavla från omkring 1725 är troligen tillverkad av Börje Löfman, Mariestad. Möjligen är också tegelgolvet från 1700-talet. Kyrkans första orgel, från vilken fasaden ännu är bevarad, var tillverkad på 1700-talet av Johan Niklas Cahman, Stockholm, och hade fem stämmor. Kyrkan upprustades 1878 av familjen Löfvenskiöld, troligen enligt program av PA Pettersson. Ett orgelverk från Nordfors och co, Lidköping, inköptes 1916. 1924 skedde en renovering under ledning av arkitekt Henrik Wranér, varvid kyrkan fick nya slutna bänkar och interiören målades. Predikstol och altaruppsats som varit övermålade konserverades genom dekorationsmålare L Larsson. Delar av altaruppsatsen, som tidigare varit borttagna, uppsattes åter. Även huvudbanér och de medeltida skulpturerna, förvarade på tornvinden under en period, konserverades och placerades i kyrkorummet. Altarringen förändrades. Interiören ommålades. Fasaden omputsades., skiffertaket kompletterades, porten laserades, fönstren lagades. Målningsarbeten ombesörjdes av målarmästare Ljungqvist, Skara, och byggmästare var Hellstrand, Skara. 1942 ansökte församlingen om att få utbyta spåntaken mot kopparplåt, men detta avslogs. En lillklocka inköptes 1946. Elvärme och bänkvärmare installerades 1953 och elektrisk klockringning 1962. En renovering skedde 1975. Då inköptes nuvarande orgelverk från Smedmans orgelbyggeri, Lidköping (fasad från cahmanorgeln). Läktarbröstet höjdes 1983. Sakristian fick handikappassad entré med ny dörr, ritad och tillverkad av Leckström, troligen 1994. Textilskåp tillverkades troligen 1994 efter ritningar av Ulla Engqvist och Per Brandstedt. Kyrkan renoverades 2003-2004, varvid spirans ekspån byttes, fasader och utvändiga snickerier ommålades och västportalen konserverades av konservator Cecilia Strömer. Kyrkogården dränerades.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443514
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

BERTHA PETTERSSONS HUS

Interiörbeskrivning

InteriörbeskrivningInne i huset finns en central, generöst svängd trappa, såsom brukligt var i förnäma stenbyggnader men var ovanlig i trähus från denna tidiga period. Övervåningens trapphushall har höga spröjsade pardörrar och överljusfönster. Stor omsorg lades ner på att göra hela övervåningen ståndsmässig. Mot torget ligger rummen symmetriskt i fil med franska pardörrar emellan. Interiören är influerad av gustavianska stildrag men saknade fasta, dyrbara utsmyckningar utöver kakelugnar och stora öppna spisar. Under 1930-talet revs alla eldstäder ut utom en av kakelugnarna. Sparade uppmätningsritningar från tidigt 1900-tal visar att rumsindelningen fortfarande är intakt. Bottenvåningens interiör var enklare. Här låg i första hand butiker och verkstäder. Butikerna hade separata entréer från gatan. Källa: Inga Friberg-Karlsson "Stiftelsen Bertha Petterssons hus - hus med mycket gamla anor" 2007. (ej publicerad, finns hos Stiftelsen Bertha Petterssons hus i mariestad).

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580313
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

BJÖRSÄTERS KYRKA

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikBJÖRSÄTERS KYRKA - Björsäters kyrka föregicks av en medeltidskyrka på samma plats. Enligt Peringskiölds Monumenta bestod kyrkan på 1670-talet av ett rektangulärt långhus, vapenhus i söder och en takryttare över västra delen. Från medeltiden stammar fem liljestenar och en sandstensdopfunt, tillskriven stenmästaren Harald. Predikstolen är från 1680 och sannolikt snidad av Nils Evertsson Bratt. Johan Aurellers porträtt av familjen Ek, två altartavlor av Aureller, en trädopfunt, ett antemensale och möjligen en målning med korsfästelsescen är från 1600-talet. Nuvarande kyrka började uppföras 1754, sannolikt delvis på äldre grund (enligt Axel Forssén 1935 i sydväst) och/eller med användning av material från föregångaren. Den södra murväggen är tjockare än de övriga murarna och kan vara ursprunglig. Troligen slogs valven samtidigt. Kyrkan putsades 1756 och rödmålades i slutet av 1770-talet. Tornet var färdigt 1779. Troligen var kyrkan ritad av Carl Fredrik Adelcrantz. Kyrkan skall ha rödfärgats 1781. 1849 inköptes en orgel från N Söderlind. En utvändig renovering skall ha skett 1862, då bland annat tornhuven omtäcktes med koppar och putsen lagades. 1865 igenmurades en port i norr och målningsarbeten utfördes. En omfattande renovering skedde 1873, då kyrkan fick nytt yttertak inklusive torntak, troligen spåntäckt. Nya bänkar, delvis bevarade, insattes och interiören ommålades. Eventuellt målades valven nu med förgyllda stjärnor på blå botten och predikstolen kan ha övermålats samtidigt. En gammal altaruppsats, tillverkad av Börje Löfman, och Aurellers altartavlor nedtogs. De ersattes av ett förgyllt träkors mot blå bakgrund. En kamin insattes troligen 1893. De nuvarande strävpelarna tillkom 1905 och ersatte då fem pilastrar på varje sida, enligt ingenjör G Hammarlunds, Göteborg, rapport från 1967. Samtidigt avlägsnades fasadputsen och nuvarande fönsteromfattningar av röd kalksten tillkom. En port i norr ersattes av fönster. Inmurad i fasaden påträffades överdelen till en smal fönsteromfattning av sandsten i spetsbågsstil. Åskan slog ned i tornet 1915 och skadade klockornas stativ och taket. Kyrkan eldhärjades åter 1921. Tornet, yttertaket och kyrkklockorna förstördes och även murverket skadades något. Orgelverket vattenskadades. Den nya tornöverbyggnad som uppfördes utformades i likhet med föregångaren, men spånet utbyttes mot koppar på lanternintaket. Klockor inköptes. Arkitekt var Gunnar Ålander. 1922 renoverades orgeln genom Nordfors och co, Lidköping. En renovering 1935 under ledning av Axel Forssén och med hjälp av bland annat byggnadsfirma Br Gustavsson, Ek. KJR Johansson konserverade altartavlor, målningen av familjen Ek, målningen av Kristi korsfästelse och en kista. Han iordninggjorde även predikstolen. Övermålning borttogs. Troligen återplacerades på predikstolen de skulpturer som hade förvarats på annan plats under en tid. Ett pannrum grävdes under sakristian. Tre kaminer avlägsnades och värme med lågtrycksånga och elektricitet installerades. Långhuset grundförstärktes, läktaren ombyggdes (indrogs mot mitten och nytt golv) och kyrkorummet fick ny färgsättning. Nya bänkgavlar och - socklar insattes och i koret korbänkar. Undergolv gjordes i bänkkvarteren. Innerbågar med antikglas insattes. Vindfång med nya dörrar insattes i söder. Gamla altartavlan/orna försågs med nytt ramverk och uppsattes istället för korset. Trädopfunten ersattes av den medeltida. Utvändiga snickerier och interiören målades och sprickor lagades. Kyrkogården utvidgades i sydväst och parkeringsplats anlades i söder, troligen 1939. Nytt, pneumatiskt orgelverk med bibehållande av den gamla fasaden inköptes 1949 från A Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund. På 1960-talet utvidgades kyrkogården något åt söder och försågs med stenmur och gångar här. 1965 sanerades mot skadeinsekter. 1968 genomfördes en renovering innefattande lagning av sprickor ut- och invändigt, inre ommålning, borttagning av fyra bänkar för att ordna kapphängare i väster, reparation av fönster och yttertak samt översyn av altarringen. Arbetena gjordes av konservator Olle Hellström, byggnadssnickare Olle Svensson m fl. I Ernst Lefvanders aldrig genomförda förslag till åtgärder 1976 ingick borttagning av norra trapploppet och toalett och städutrymmen i vapenhuset. Ny kyrkogård öster om landsvägen inklusive ny grind, parkeringsplats, ekonomibyggad och bårhus tillkom 1979. Ritningarna var upprättade av Källs ingenjörsbyrå, KIAB, Mariestad. 1996-1998 omlades tornhuven och lanterninen med ny kopparplåt och långhuset med nytt tegel. Rötskadade delar på lanterninen utbyttes. Tuppen och tre kulor omförgylldes. Rötskador i sakristian åtgärdades och ny isolering inlades över sakristian. För arbetena ansvarade Holmgrens bygg - och plåtservice och Zälles byggservice, Götene. 2005 skedde också invändiga underhållsarbeten genom Kenneth Johanssons Bygg AB och Anders Darwalls konservatorsateljé. Takvalv och väggar rengjordes i kyrkorum och sakristia. Bänkar och fönstervalv retuscherade

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443515
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Borhallsudde fyr

Historik

HistorikPå norra delen av Brommö ligger en av Vänerns mest genuina och värdefulla äldre fyrmiljöer. Fyrplatsen med de välbevarade byggnaderna från 1800-talets senare del ligger mycket öppet på den steniga uddspetsen. In mot land avgränsas fyrvaktarbostället av en vällagd stenmur mot skogen bakom. Borhallsudde ger ett komplett intryck av en äldre fyrplats; både sedd från land och från sjön. År 1866 tillkom fyrplatsen för att vägleda inseglingen i Brommösundet norrifrån. Förändringar genomfördes 1898 och 1910. År 1939 indrogs bemanningen när gasdrift med AGA-lins installerades. Nuvarande fyrkaraktär tillkom samtidigt. År 1995 byttes gasen ut mot solpanel/batteridrift. Årslönen för fyrvaktaren på Borhallsudde år 1890 var 180 kronor och fyra famnar ved. Vid den tiden var Johan P. Sedig från Brommö fyrvaktare. Han var verksam på Borhallsudde under 1800-talets senare del och in på början av 1900-talets. Efter honom kom Adolf Sedig omkring 1912 och tjänstgjorde som fyrvaktare fram till att den ständiga bemanningen upphörde. Fyrbostadshuset med tornet på taket byggdes 1866 och blev senare förlängt med en tillbyggnad vid ena gavelsidan, på samma sätt som fyrbostadshusen på Gunnarsholmen och Lakholmen i Värmland. Troligen skedde detta 1898 eller 1910. På vinden fi nns även årtalen 1892 och 1904 noterade vid den timrade f.d. ytterväggen. Både invändigt och utvändigt är såväl bostadshuset som fyrtornet mycket väl bibehållet från 1900-talets början, även vad gäller detaljer. Endast bostadshusets kök har blivit något moderniserat vid mitten av 1900-talet. Huset har nyligen blivit upprustat utvändigt. Fasadens profi lerade locklistpanel är rödmålad, frånsett den vita sjöfasaden. Ingången har en genuin gammal pardörr med stående bräder. På det skiffertäckta taket sitter en hallaskorsten, d.v.s. en skorsten av kalkstenshällar. I det lilla fyrtornet står fortfarande den gamla glaslinsen numera dock med el-lampan i på en traditionell hållare av trä. Från 1860-talet är sannolikt även den förnämligaskiffertäckta uthuslängan i sten och trä med överbyggd källare. Från tiden runt 1900 är den rödmålade tidstypiska oljeboden. Seglationsstyrelsen äger Borhallsudde fyrplats. Fyrvaktarbostället är numera uthyrt som privatbostad. Uppgången till fyrtornet från fyrbostadshusets vind, Borhallsudde fyr. KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028423
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Bornäsudde fyr

Stomme

HistorikBornäsudde på nordostsidan av Torsö är en liten fyrplats, men ändå en av områdets genuina fyrupplevelser. Det lilla järntornet står på en skogskantad klippudde vid Östersundet, i fonden av Borängsborgs fornborg som höjer sig över farleden. Fyrplatsen som till en början kallades Lilla Bornäsudde tillkom 1904. Till fyren hör inte något fyrvaktarboställe utan fyrningen har skötts av fyrvaktare som bott på annan plats. När fyrapparaten brunnit 1917 ersattes fotogendriften med gas och en AGA-linslykta av 4:e ordningen installerades. År 1996 byttes gasen mot solpanel/batteridrift. I gamla glaslinsen sitter numera el-lampan. Fyrtornet är ett av de mest välbevarade mindre järntornen från 1900-talets början. Det sexkantiga tornet från 1904 har nertill rödmålat öppet fackverk och upptill vitmålad plåtkur ochlanternin. År 1913 försågs det med en inbyggd rödmålad träkur som fotogenförråd. 1943 årssjömätningar medförde att fyren fick omskärmas året därpå. Sannolikt byggdes då den stora skärmställningen med separat stege i gjutjärn. KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028430
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Bostadshus

Stomme

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042607
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

BOSTADSHUS

Taktäckningsmaterial

Antal våningarVind - Inredd, 01

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580388
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

BOSTADSHUS

Bebyggelse - byggnad

Antal våningarKällare - Inredd, 02

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694672
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

BOSTADSHUS

Taktäckningsmaterial

Historiknull, Byggnaden ersatte 1901 ett lofthus använt som bakstuga.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694673
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Bostadshus

Bebyggelse - byggnad

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028081
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

BOSTADSHUS

Historiska/ursprungliga kategorier

ByggnadsdelTrapphus

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580577
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

BREDSÄTERS KYRKA

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikBREDSÄTERS KYRKA - Kyrkan uppfördes 1666 och har enligt uppgift varit en viktig offerkyrka fram till 1880-talet. Kyrkplatsen utvaldes, enligt tradition, genom att två vita tvillingoxar fick gå vart de ville! Den föregicks av en stavkyrka på samma plats. Från denna har bevarats klockstapelns storklocka och 38 bräder med målningar från 1400-talets senare del. 8 av dessa finns i kyrkan och övriga på Västergötlands museum. Enligt Peringskiölds Monumenta saknade timmerväggarna vid denna tid spåntäckning. Smidesgrindar uppsattes 1679. Predikstolen är från 1689 och är snidad av George Baselaque och Anders Siöman, målad av Carl Örn. Altaruppsatsen är tillverkad 1690 av Anders Schmaltz, Kinnekulle. Den lilla dopfunten är också från 1680-talet. Nuvarande innertak med molndekor och Jehovasol tillkom 1793. Från samma tid är troligen kyrkans draperimålningar. Flöjlarna är från 1770 respektive 1821 indikerar att renoveringar har skett dessa år. Kyrkogårdsmuren skall ha uppsatts 1813. I samband med en restaurering på 1880-talet utvidgades troligen kyrkogården i sydöst och fick här ny kyrkogårdsmur. 1903 - 1904 insattes sannolikt nya bänkar och nuvarande altarring enligt ritningar av Axel Lindegren. Golvet omlades, varvid grundplanen till en mindre kyrka iakttogs. Ett förslag till utvidgning av kyrkogården, upprättat av Allan Berglund, inlämnades 1932. Axel Forssén upprättade 1939 ett förslag till renovering. Denna kom, efter flera justeringar, till stånd först 1951. Byggmästare var Carl Bengtsson, Gillstad. Syftet var att återställa kyrkan i ursprungligt skick. Renoveringen innefattade installation av elvärme och avlägsnande av kaminen norr om altaret samt av skorsten. Draperimålningen norr om altaret hade blivit förstört genom kaminen och rekonstruerades nu. Altarringen fick ny klädsel. Möjligen tillkom ett nytt altare. Fasadernas spåntäckning utbyttes delvis, bland annat på östra gaveln (bland annat vissa stickspån). Fönster, dörrar och tak sågs över, i fönstren insattes innerbågar med antikglas, orgelpodiet förändrades, en skärm uppsattes framför orgeln och den invändiga väggpanelen byttes ut. Ett övergolv under bänkarna insattes. Bänkarna fick nya gavlar samt dörrar och förlängning av nummertavlorna. De dekorerade, sekundärt använda medeltida takbräderna i yttertaket byttes ut mot nya och tillvaratogs. Taket, draperimålningar, altartavla och predikstol konserverades genom KJR Johansson. Predikstolen och altartavlan hade tidigare varit övermålad. 1983 beslutades att uppföra en ekonomibyggnad, enligt Ernst Lefvanders ritning, öster om kyrkogården. 1984 utbyttes rötskadat golv i sakristian. 1992-1993 konserverades draperimålningarna samt altaruppsatsen. Nytt värmesystem med folier installerades och en ny digital orgel införskaffades. Elcentralen flyttades från klockstapeln till sakristian. Underliggande färg på väggarna framtogs. Bröstningsmålningen målades upp på nytt. Nytt altare med förvaringsutrymme för textilier, enligt förslag av Zälle, tillverkades av Leckströms och nytt rött tyg ersatte det gamla på altarringen. Fönsterbågar justerades och ommålades. Troligen utbyttes vissa spån på sydfasadens nedre del 1999-2000. 1995 täcktes altarringen med fem tavlor, tillverkade av Britt-Louise Sundell - Nemed, Stockholm. Vid en renovering 2002 - 2004 sanerades kyrkan mot svamp under golvet i östra delen.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443516
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Bromösunds nedre fyr

Historiska/ursprungliga kategorier

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028424
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Bromösunds övre fyr

Nuvarande kategorier

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028425
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

BYGGNAD

Historik

HistorikByggnadens finns med på Nordiska museets ritning av gårdsmiljön omkring 1930. Trädgårdsanläggningen är i övrigt tämligen oförändrad sedan den anlades så det är rimligt att anta att orangeribyggnaden var en del av Ulrik Scheffers byggnadsprojekt som enligt minnesten från 1782 då var fullbordat. Källor: Jonsson Viola 1968 "Stora Ek på Ulrik Scheffers tid" Uppsats för proseminariet i historia vid Göteborgs universitet. Uppmätningsritningar av byggnader och anläggning: "St. Ek i Eks socken, Skaraborgs län, Studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" utförda genom Nordiska museet till Skaraborgs läns hushållningssällskaps 125-årsjubileum 1932.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692558
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Bårhus

Exteriörbeskrivning

ExteriörbeskrivningBÅRHUS - Bårhuset är spritputsat med slätputsade hörnkedjor och profilerad taklist. Det har säteritak med enkupigt lertegel och kröns av en kopparspira. På östfasaden sitter två gravhällar och på nordfasadens västra del ytterligare en. I söder är två reliefer uppsatta. Mot söder finns en port. I norr är ett lägre och smalare "vapenhus". I detta finns i norr en segmentbågad pardörr , till vilket en trappa leder ned. Byggnaden är troligen uppförd 1850-1900.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041907
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Djurö fyr

Fasadmaterial

HistorikVid klippstupen på Noludden reser sig Djurö fyr över ett mäktigt vattenlandskap. Djurö är en säregen fyrmiljö, präglad av landskapets sällsamma skönhet, men framför allt av läget som en utpost i innanhavet. Knappast på någon annan fyrplats i Vänern har villkoren för liv och arbete varit så extremt underställda årstidernas och sjöns växlingar. Sveriges mest isolerade bebodda fyrplats lär Djurö fyr ha varit. Isoleringen hörde framför allt samman med perioderna av isläggning och islossning som kunde hålla invånarna avskurna från omvärlden i flera månader. Elektrifieringen kom aldrig hit ut och än mindre telefonledningar. Först i sent 1940-tal fi ck man radiotelefon på fyren. Under sommarhalvåret låg inte Djurö avsides. Ön var inlänkad i det nätverk av fiske, sjöfart, släktskap och kontakter som band samman öarna i centrala Vänern. In på 1930- och 40-talen låg skutor och båtar ofta i Malbergshamn, eller Malmbergshamn som Djurö borna kallar den. Djuröborna räknades som Torsöbor i kyrkligt och kommunalt avseende, men även banden till Lurö och Värmlandsnäs, dit det är kortast avstånd över vattnet, har varit mycket starka. Platsen för barnens skolgång blev ofta Lurö eller Eskilsäter på Värmlandsnäs, om det inte blev Brommö, Torsö eller även Kållandsö. Öbornas stad var Mariestad; där avyttrades fi sken och där provianterades ofta även för vintern. Närmsta han delsbodar fanns i Brommö-sund på Torsö och i Gaper hult i Eskilsäter. Den förste fyrvaktare som verkade på Djurö var August Andersson Funke som hade varit ägare till hela ön. Funke hade 1858 köpt Djurö för en kopparkittel på exekutiv auktion och var själv bosatt på öns södra del. År 1874 sålde han av Noludden i norr till Seglationsstyrelsen och där anlades fyrplatsen. Funke avyttrade 1890 resten av ön till konsul Kempe i Värmland, men enligt uppgift var han även fortsättningsvis verksam som fyrvaktare fram till 1901. År 1901 blev Frans Persson fyrvaktare på Djurö. Frans och Ulrika Persson hade fl era barn, bl.a. Klara och Lars, som blev ensamma kvar på ön i sex veckor vårvintern 1915. Efter att familjen Persson fl yttat iland blev 1916 Thorvald Svensson ny fyrvaktare. Svensson var från Kålland och hustrun Adina var fyrvaktardotter från Stångudden på Lurö. När maken avled 1922 övertog Adina Svensson fyrvaktartjänsten. Hon hade bistånd med fyrning och fi ske av sina svågrar som tidigare även varit maken till hjälp i arbetet. År 1927 inrättades två tjänster vid Djurö fyr eftersom fyren skulle förses med mistsignalering med tyfon. Adina Svensson blev då biträdande fyrvaktare och svågern Petrus Svensson tog tjänsten som fyrvaktare. Adina Svensson gifte om sig 1932 med Karl Ottersten som var tillsyningsman på Djurö. Ottersten var då även biträdande fyrvaktare men övertog 1942 tjänsten efter Petrus Svensson. Makarna Ottersten bodde på Djurö fram till hans pensionering 1950, då de flyttade in till Värmlandsnäs. Karl Erik Ottersten var biträdande fyrvaktare men övertog 1951 fyrvaktarbefattningen och hade den till 1963. Bertil Ottersten, som till 1963 varit biträdande var sedan fyrvaktare på Djurö till 1969. Detta år avbemannades fyren och Bertil Ottersten fl yttade över till Söökojans fyr i Hammarö skärgård. Efter 1969 har inte Djurö haft några året runt bofasta invånare. Djurö var påtänkt som fyrplats redan 1832, men det kom att dröja till 1874 innan fyren byggdes. När en ny fyrbyggnad stod klar 1912 överflyttades den gamla spegelapparaten dit. År 1951 moderniserades driften och en AGA-lins av 4:e ordningen installerades. Mistsignalering med motordriven tyfon och luftkom pressor tillkom 1928 och försågs med dimdetektor 1964. År 1969 när fyren automatiserades och avbemannades lades mistsignaleringen ner. Gas-driften ersattes 1994 med solpanel/batteridrift. Fyrmästarboställets byggnader omges av enstaka fruktträd på den bergiga udden. I skogskanten längre in fanns förr köksträdgård och små odlingar. Tomtens stenfria ytor och trapporna som leder upp från viken nedanför har fyrvaktarfamiljerna anordnat under det tidiga 1900-talet. Den första fyrbebyggelsen utgjordes av ett skiffertäckt rödmålat fyrbostadshus med torn på taket. Till detta hörde en uthuslänga som inrymde fähus, visthusbod och vedbod. Det gamla fyrbostadshuset revs 1912 när nuvarande fyrtorn byggdes. Nybyggnadsritningen är utförd av lotsbefälhavare K. T. Larsson. Det åttkan tiga fyrtornet 13,2 m högt uppfördes av sten i tre våningar. Fyrtornet renoverades 1930, varvid bl.a. bjälk laget av trä under vaktrummet ersattes med järnbalkar och en ny ytterdörr av bräder sattes in. I den slätputsade interiören löper spiraltrappor av gjutjärn mellan våningsplanen. I den gamla glaslinsen sitter nu hållare och el-lampa. I tornet står tändkulemotor och kompressor till tyfonen, vars megafoner sitter kvar i fönstren. Bostadshuset byggdes antingen 1912 eller redan strax efter 1900 uppgifterna växlar. Utvändigt präglas huset av senare tiders förändringar. Rumsindelning en är kvar från tidigt 1900-tal. Köket har till s

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028407
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

EKBY KYRKA

Nuvarande kategorier

HistorikEKBY KYRKA - Nuvarande kyrka hade en medeltida föregångare. Enligt en inskription utvidgades denna 1804 och nuvarande torn uppfördes (troligen på medeltida murar).Tornspiran är, enligt samma inskription, från 1873. Då kyrkan skulle restaureras omkring år 1900 rasade murarna. Man beslöt att då att istället riva den gamla kyrkan och uppföra en ny invid det gamla tornet. Hur mycket medeltida murar som ingår i nuvarande kyrka är oklart. Denna uppfördes i nygotik 1902, enligt ritningar K Hultcrantz och A Vetterberg. Denne ritade även altaruppsats, predikstol, orgelläktare och bänkinredning. Detta är bevarat, men altaruppsatsen är undanställd på tornvinden. Kyrkorummet var från början färgsatt i sandgula och bruna toner. En liljesten användes som tröskel i en dörröppning på tornvinden. Från medeltiden är bevarat en dopfunt, ett 1300-talskrucifix, tre liljestenar och en lillklocka. Altaruppsats från föregående kyrka är från 1699 och från 1600-talet finns även en bänkdörr. Orgeln är byggd 1886 av JA Johansson, Mösseberg. Orgeln omdisponerades troligen på 1920-talet. 1938 lämnade Axel Forssén och ingenjör Magnus Ericson ett förslag till installation av el och av värmesystem med varmvatten. Andra planerade åtgärder var invändig ommålning, omputsning av fasad, lagning av takplåt, ny altarring. I förslaget ingick elektriska installationer, förändring av fönster, omplacering av äldre altaruppsats och av triumfkrucifix. Arbetena kom dock troligen aldrig till stånd. 1954 -1955 genomförde arkitekt Adolf Niklassons och ingenjör Sigurd Lidéns ett restaurering. I förslaget ingick installation av elektrisk värme och belysning, isolering av golv, nedtagning av skorsten, lagning av yttertrappor, borttagning av det mellersta korfönstret, ny färgsättning samt ett vindfång i söder. Rötskadat virke i taket borttogs. Bänkar avlägsnades i såväl öster som väster. Olle Hellström konserverade den äldsta altaruppsatsen, som härefter fick nuvarande placering över altaret. 1965 skedde skadedjursbekämpning genom Anticimex. 1970 godkändes ett förslag av arkitekt Lars Rune Bengtsson till läktarunderbyggnad samt skåp under läktaren. Orgeln restaurerades 1978 av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. 1989 renoverades fasaden genom Firma Puts- och Fasadrenoveringar i Skaraborg AB.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443529
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Ekonomibyggnad

Stomme

HistorikEKONOMIBYGGNAD - Ekonomibyggnaden tillkom 1980.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041910
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Ekonomibyggnad

Historik

HistorikByggnaden har ett oklart byggnadsår men är troligen från sent 1800- tal, den kan också byggts till i omgångar. Byggnaden har fungerat som fyrvaktarboställets ladugård, men är idag till del ombyggd och inredd som sommarbostad, i en mindre del. Man kan dock ana de ursprungliga funktionerna. I den östra delen finns en jordkällare med ingång från östra gaveln. Över denna finns en höskulle. Den västra delen har troligen från början inrymt ett mindre fähus. Vidare finns utrymmen för förvaring av ved och redskap.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051952
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

EKS KYRKA

Fasadmaterial

Antal våningar01, 04

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443520
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

FLYGELBYGGNAD

Byggnadsbeteckning

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357415
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Frikyrka / bönehus /missionshus

Takform

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042648
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Frikyrka / bönehus /missionshus

Bebyggelse - byggnad

HistorikDet nya stora missionshuset i Sjötorp stod klart 1889. 1945 byggdes kyrksalen om, och en ny estrad byggdes vid den norra väggen, och läktaren minskades. Takfönstret sattes igen. 1954 installerades elvärme i lilla salen. Ovanpå lilla salen ligger ett rum, som ursprungligen var vaktmästarbostad. 1960 byggdes det om till rum för ungdomsverksamheten. 1966 byttes kyrkbänkarna i kyrksalens bottenvåning ut mot stolar. Sannolikt gjordes detta år också ombyggnad av estraden till det nuvarande utseendet. Ny orgel och nytt nattvardsbord anskaffades. 1972 installerades en högtalaranläggning. Det bärande partiet över estraden förstärktes. 1984 - 85 ville Svenska kyrkan köpa missionshuset. Missionsförsamlingen erbjöd hälftenägande, men Svenska kyrkan beslöt då att bygga ett nytt församlingshem. 1986-87 byggdes missionshuset om invändigt och fick en större vestibul samt en toalett. 1992-93 rödfärgades fasaderna. 1998 gick församlingen samman med Mariestads Missionsförsamling. 2002 lades verksamheten ner, och 2003 såldes huset till Sjötorps Bygdegårdsförening.Föreningen har renoverat byggnaden med stor respekt för byggnadens historia och upplåter den till olika aktiviteter i samhället. Sedan Svenska kyrkan sålt sitt församlingshem 2003 använder även de lokalerna för sin verksamhet.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042634
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Frikyrka / bönehus /missionshus

Historiska/ursprungliga kategorier

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042649
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Frikyrka / bönehus /missionshus

Bebyggelse - byggnad

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042605
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Frikyrka / bönehus /missionshus

Stomme

HistorikTorsö Missionsförsamling bildades på 1880-talet. Missionshuset uppfördes 1886. 1918 uppstod en väckelse på ön och missionshuset fylldes med folk, kväll efter kväll. 1980-82 tillfördes församlingen medel genom testamente och donation samt vid försäljningen av Brommösunds Missionshus. Detta möjliggjorde för församlingen att 1985 i samråd med Mariestads Missionsförsamling renovera stor sal, ett grupprum och ett modernt kök. 1993 upphörde missionsförsamlingen, och medlemmarna anslöts till Mariestads Missionsförsamling. Missionshuset såldes och är nu fritidsbostad.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042632
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Frikyrka / bönehus /missionshus

Byggnadsbeteckning

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042633
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Frikyrka / bönehus /missionshus

Takform

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042647
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Fyrvaktarbostaden

Historiska/ursprungliga kategorier

ExteriörbeskrivningByggnaden uppfördes 1865 när fyrplatsen anlades och byggdes ut mot söder någon gång före 1884. Huset är uppfört i ett plan med oinredd vind, i timmerkonstruktion på en naturstensgrund. Fasaden är klädd med faluröd stående panel med profilerad locklist, som avslutas nedåt av en sockellist. Sadeltakets täckning är av skiffer. Skorstenen är en så kallad hallaskorsten, det vill säga en skorsten av kalkstenshällar, på en murstock av tegel. Fönstren är tvåluftsfönster och bågarna har spröjsindelning i tre rutor. I gavelröstena sitter ett mindre fönster på vardera sida. Fönsterbågar, foder och knutar är vitmålade. En yngre vitmålad pardörr täcker en äldre inåtgående grönmålad pärlspontsklädd ytterdörr, centralt placerad på husets ena långsida. På byggnadens nordvästra hörn sitter ett lykthus av glas och plåt monterad, på konsoler av järn.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028420
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

FÅGELÖ KAPELL (F D TORSÖ KAPELL)

Stomme

HistorikFÅGELÖ KAPELL- Fågelö kapell föregicks av ett medeltida kapell, rivet 1698. Kapellet skall ha varit ett offerkapell, tillägnat Sankta Maria och Sankt Peter. 1661 störtade taket in. Kapellet återuppbyggdes 1698 - 1703 genom Arvid Bratt. Det användes till 1882, då det revs. Föregångarna låg ca 500 meter i nordväst, där 1927 uppsattes en minnessten. Nuvarande kapell, ritat av Albert Törnqvist, uppfördes på Fågelö gårds marker 1882. Från de tidigare kapellen är bevarat predikstolens skulpturer, troligen 1700-tal, en oljemålning från 1700-talet och kyrkklockorna. Ett orgelharmonium skänktes av Katrinefors bruk. Dopfunten är tillverkad 1927. Ett votivskepp skänktes 1948. I övrigt är byggnaden och inventarierna i huvudsak bevarade från byggnadstiden. 1957 fick församlingen tillstånd för yttre och inre ommålning, enligt konservator Olle Hellströms förslag. Tak och väggar ommålades liksom inredningen. Strax innan hade man fått tillstånd för innanfönster, enligt ett förslag av byggmästare Birger Nilsson. Torsö. 1965 sanerade Anticimex mot skadeinsekter. Väggarna ommålades utvändigt på 1980-talet. En renovering genomfördes 1994. Möjligen är altaret är från detta år. Fasaderna ommålades 2001 genom AB Dalängen byggteknik. Tornet täcktes samtidigt med ny plåt. , Tillägg historisk beskrivning 2021-11-29 Nuvarande altare ritades av Reijo Oivaeus och Bertil Merkander och tillverkades på Torsö av en lokal hantverkare. Altaret färdigställdes 1994 samtidigt med invändig målning av kapellet.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443531
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

FÄREDS KYRKA

Taktäckningsmaterial

HistorikFÄREDS KYRKA - Kyrkan uppfördes under tidig medeltid och skall vara tillägnad Sankta Gertrud. Från medeltiden har bevarats vissa långhusmurar i västra partiet, en dopfunt från 1200-talet, lillklockan med runinskrift och en broderad korkåpa i sidendamast från 1400-talet. Byggnaden var på 1640-talet förfallen, men ombyggdes. Från denna tid har bevarats predikstolen, målad av Winberg. Kyrkan bestod omkring 1680, enligt Peringskiölds Monumenta, av rektangulärt långhus, smalare, rakt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret och söder om långhuset ett vapenhus av trä. Till kyrkan hörde en klockstapel av trä. Kyrkan förlängdes på 1690-talet i öster och fick ett fulbrett, rakt avslutat kor. Murarna i tillbyggnaden var tunnare än de ursprungliga. 1869 revs en fristående klockstapel, och nuvarande torn och sakristian i öster byggdes. Troligen fick kyrkan nuvarande takbeklädnad. Predikstolen övermålades. En altartavla från 1736, målad av Winberg, avlägsnades från kyrkorummet och ersattes av ett träkors. Läktare byggdes. Kyrkogårdsmuren anlades på 1770-talet. 1907 målades interiören.Nuvarande altartavla, en Rubenskopia från 1770-talet, placerades i koret. Tavlan var inköpt från Enåsa kyrka och var tidigare placerad på norra långhusväggen. Vid en renovering 1953, ledd av arkitekt Heineman, enligt förslag av arkitekt Axel Boustedt, Kungälv, tillkom ny bänkinredning. Utmed bänkarna uppsattes väggpanel och i sakristian skåpsinredning av ek. Elvärme installerades efter ett program av S Lidén. KJR Johansson konserverade altartavla och predikstol och ledde målningsarbeten. Entrepenör var Bröderna Johanssons snickerifabrik, Lyrestad. En orgel från Nordfors och co, Lidköping inköptes 1956 (tidigare användes harmonium). Syftet med 1950-talsrenoveringen var att återge kyrkan "något av stämningen före 1869 års torftiga restarering". Tornets port tillkom troligen på 1960-talet. Läktaren höjdes något 1983. 1985 -1987 renoverades fasad, grund, torntak mm. Samtidigt kläddes altarringen med sammet, golvet målades brunrött, insidan på vapenhusdörren fick nytt ramverk (ritning av David Bernéus), tak och väggar målades nytt textilskåp insattes mm. Nya golv inlades i vapenhus och på läktaren. Troligen flyttades gravstenar från kyrkogårdens södra sida till koret. Från 1995 är en träskulptur föreställande Sankta Gertrud och tillverkad av Harry W Svensson. Samma år omlades taket med tvåkupigt tegel (långhus) respektive svart, galvad plåt (torn och lanternin).

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443532
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Församlingshem

Fasadmaterial

TakformPlantak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041618
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

GARAGE

Fasadmaterial

TakformMansardtak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692557
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Gravkor / mausoleum

Historiska/ursprungliga kategorier

ExteriörbeskrivningGRAVKOR - Gravkammaren är en rektangulär, fönsterlös byggnad uppförd av mörkgrå, hyvlad granit. Ingången är vänd mot väster och på pardörren står i relief "Bendz grav" och på vardera sida om dörrarna i relief "ANNO" respektive "1935" i mörkare grå sten. CG Bentz var bryggeriägare, kapten och kommendör. Byggnaden har sadeltak med kopparplåt. Den omges i öster, norr och söder av höga och täta tujor.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041614
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

gullsjö f.d. nedre fyr

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikGullsjö fyrplats härstammar från det stora fyrprojektet kring Mariestads insegling vid 1900-talets början. Ledfyrarna tändes första gången den 10 oktober 1902, här vid den skogskantade klippkusten på Sjöbergslandet, där kumlet på Island ligger i blickfånget ut mot sjön. Fyrarna drevs med fotogen och hade 6:e ordningens spegel samt fast vitt sken. Moderniseringar ägde rum år 1913. Fyrplatsen drogs in 1950 när farleden lades om till dagled, men fyrhusen tjänstgör fortfarande som sjömärken. Fyrplatsen blev frånsåld på 1950-talet och är numera delad på två privata ägare. År 1902 tillträdde Sven Johan Svensson som fyrvaktare. Edvard Lundgren som efterträdde Svensson var fyrvaktarson från Viksnäsudde. Gullsjö kom att bli den sista fyrplatsen i Vänern som anlades med fyrvaktarboställe. Fyrbostadshuset, den f.d. Övre fyren, är större och mer högrest än 1800-ta lets fyrbostadshus. Exteriören är i mångt och mycket bibehållen sedan tidigt 1900-tal. Skiffertaket ersattes tidigt med svart korrugerad plåt. Invändigt präglas den nyligen upprustade bottenvåningen av bl.a. ursprungliga snickerier och pärlspontpaneler, samt järnspis i köket och kakelugn i rummet. Det vitmålade tornet är intakt utvändigt. Invändigt är dock endast överdelen i behåll efter en ombyggnad på 1950-talet. Nedre fyren från 1902 blev efter 1954 inredd till sommarstuga. Nyligen har fyrtornets ursprungliga volym återställts och en sen tillbyggnad avlägsnats. Till fyrplatsen hör även ett dass som troligen är en f.d. oljebod samt en helt ombyggd uthuslänga. Kulturmiljön vid Gullsjö präglas av de två fyrhusen i den långsträckta sluttningen ned mot sjön. Över fyrhusen som helhet vilar en karaktär av det tidiga 1900-talets fyrplats. KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028427
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Gullsjö f.d. över fyr

Historiska/ursprungliga kategorier

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028426
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Harnäsudde nedre fyr

Bebyggelse - byggnad

TakformLanternin

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051951
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodVästra Götalands länMariestad

Harnäsudde övre fyr

Byggnadsbeteckning

InteriörbeskrivningInvändigt är träytorna obehandlade i golv, trappa och väggar, förutom den övre delen som är målad i en ljusgrå färg. Fyren är en av Vänerns få återstående gasfyrar, som idag drivs av solceller som är monterade på fyren, men utrustningen för gasdrift finns kvar.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028422
Objekttyp: BUILDING