Djurö fyr

Verifierad identitet

Djurö fyr är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028407. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1900-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1900–1999.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Mariestad · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikVid klippstupen på Noludden reser sig Djurö fyr över ett mäktigt vattenlandskap. Djurö är en säregen fyrmiljö, präglad av landskapets sällsamma skönhet, men framför allt av läget som en utpost i innanhavet. Knappast på någon annan fyrplats i Vänern har villkoren för liv och arbete varit så extremt underställda årstidernas och sjöns växlingar. Sveriges mest isolerade bebodda fyrplats lär Djurö fyr ha varit. Isoleringen hörde framför allt samman med perioderna av isläggning och islossning som kunde hålla invånarna avskurna från omvärlden i flera månader. Elektrifieringen kom aldrig hit ut och än mindre telefonledningar. Först i sent 1940-tal fi ck man radiotelefon på fyren. Under sommarhalvåret låg inte Djurö avsides. Ön var inlänkad i det nätverk av fiske, sjöfart, släktskap och kontakter som band samman öarna i centrala Vänern. In på 1930- och 40-talen låg skutor och båtar ofta i Malbergshamn, eller Malmbergshamn som Djurö borna kallar den. Djuröborna räknades som Torsöbor i kyrkligt och kommunalt avseende, men även banden till Lurö och Värmlandsnäs, dit det är kortast avstånd över vattnet, har varit mycket starka. Platsen för barnens skolgång blev ofta Lurö eller Eskilsäter på Värmlandsnäs, om det inte blev Brommö, Torsö eller även Kållandsö. Öbornas stad var Mariestad;… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028407. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000028407. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.