PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Bostadshus

Bebyggelse - byggnad

HistorikAv den ursprungligen kringbyggda gårdsanläggningen från omkring 1770 återstår huvudbyggnaden och två långa korsvirkesflyglar under halmtak. Den vitrappade huvudbyggnaden är alltjämt kyrkoherdeboställe. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001015004
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Bostadshus

Historik

HistorikDet nuvarande Corps-de-logiet uppfördes åren 1814-15 av Adolf Fredrik Tornérhielm. Byggnaden är ett tvåvåningshus i sengustaviansk stil under lågt sadeltak. Huvudbyggnaden får sin särprägel genom en pilasterburen svängd attika åt trädgårdssidan. Fasaderna är putsade och vitkalkade med mittpartierna svagt grårosa och pilastrarna i vitt. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000979724
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Bostadshus

Bebyggelse - byggnad

21000000979765http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000979765Bebyggelse - byggnadÄNGELHOLM ÖSSJÖ 31:13 - husnr 9004BostadshusLän: Skåne, Kommun: Ängelholm, Landskap: Skåne, Socken: Össjö , Stift: Lunds stift, Församling: Munka Ljungby församlingNybyggnadsår: 1930 - 193913.025398784230699,56.23272793953821http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000979765http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000979765http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000979765RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000979765
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Ekonomibyggnad

Bebyggelse - byggnad

21000000979760http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000979760Bebyggelse - byggnadÄNGELHOLM ÖSSJÖ 31:13 - husnr 9002EkonomibyggnadLän: Skåne, Kommun: Ängelholm, Landskap: Skåne, Socken: Össjö , Stift: Lunds stift, Församling: Munka Ljungby församlingNybyggnadsår: 1880 - 188913.024615088602273,56.232793520511606http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000979760http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000979760http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000979760RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000979760
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Ekonomibyggnad

Byggnadsbeteckning

HistorikAv den ursprungligen kringbyggda gårdsanläggningen från omkring 1770 återstår huvudbyggnaden och två långa korsvirkesflyglar under halmtak. De båda längorna, tidigare ekonomibyggnad och fähus, nu inrymmer församlingshem respektive hembygdsmuseum och idrottslokal. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001015001
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Ekonomibyggnad

Historik

HistorikAv den ursprungligen kringbyggda gårdsanläggningen från omkring 1770 återstår huvudbyggnaden och två långa korsvirkesflyglar under halmtak. De båda längorna, tidigare ekonomibyggnad och fähus, nu inrymmer församlingshem respektive hembygdsmuseum och idrottslokal. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001015006
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Ekonomibyggnad

Historiska/ursprungliga kategorier

21000000979763http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000979763Bebyggelse - byggnadÄNGELHOLM ÖSSJÖ 31:13 - husnr 9003EkonomibyggnadLän: Skåne, Kommun: Ängelholm, Landskap: Skåne, Socken: Össjö , Stift: Lunds stift, Församling: Munka Ljungby församlingNybyggnadsår: 1880 - 188913.025080702055966,56.232994177147994http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000979763http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000979763http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000979763RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000979763
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Ekonomibyggnad

Byggnadsbeteckning

21000000979740http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000979740Bebyggelse - byggnadÄNGELHOLM ÖSSJÖ 31:13 - husnr 50EkonomibyggnadLän: Skåne, Kommun: Ängelholm, Landskap: Skåne, Socken: Össjö , Stift: Lunds stift, Församling: Munka Ljungby församlingNybyggnadsår: 1880 - 188913.024213777931177,56.23310424068744http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000979740http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000979740http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000979740RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000979740
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Ekonomibyggnad

Byggnadsbeteckning

21000000979726http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000979726Bebyggelse - byggnadÄNGELHOLM ÖSSJÖ 31:13 - husnr 8EkonomibyggnadLän: Skåne, Kommun: Ängelholm, Landskap: Skåne, Socken: Össjö , Stift: Lunds stift, Församling: Munka Ljungby församlingNybyggnadsår: 1880 - 188913.026780408689515,56.23233103017908http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000979726http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000979726http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000979726RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000979726
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Flygel

Byggnadsbeteckning

HistorikFlyglarna från 1760-talet har förlängts och försetts med frontoner. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000979769
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Flygel

Byggnadsbeteckning

HistorikFlyglarna från 1760-talet har förlängts och försetts med frontoner. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000979767
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Hjärnarps kyrka

Bebyggelse - byggnad

TakformSadeltak, Sadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440239
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Höja kyrka

Historik

HistorikHöja har högst troligt haft kyrka allt sedan medeltiden, då byborna reste ett tempel strax söder om den nuvarande kyrkan. En möjlighet är att det byggdes under 1200-talets första hälft, dit den bevarade dopfunten har daterats. Den romanska kyrkan finns omnämnd i räkenskapsboken från 1588, en av få bevarade i landet av så ansedd ålder. Vid denna tid planerades bl.a. för fönsterrenovering, blytäckning av taket och insättning av bänkar. I räkenskapsboken från 1662 beskrivs kyrkan som en blytäckt gråstenskyrka med valvslaget långhus, västtorn och vapenhus i söder byggt i tegel. 1767 byggdes till en korsarm i norr. Vapenhuset revs 1823, och en ny entré togs upp i tornets västfasad. I en kyrkobeskrivning från 1830 framträder bilden av en välsmyckad lantsortskyrka, med bl.a. en kammarorgel från 1758 och altaruppsats, predikstol och dopfuntsbaldakin snidade runt 1755 av den produktive provinsialmålaren Johan Ullberg. Möjligen var predikstolen och altaruppsatsen förenade till en altarpredikstol. I mitten av 1870-talet var kyrkan, liksom många andra i Skåne vid tiden, i stort behov av underhåll. Tillståndet var t.o.m. så illa, att man valt att begränsa klockringningen av rädsla för att tornet skulle rämna. Som en del i byns snabba upprustning vid tiden, beslutade man därför att uppföra en ny kyrka, som skulle ge mer plats åt den växande församlingen. Ekonomin var belastad av bl.a. skolbygge och fattigvård, och stämman bad den lokale byggmästaren J. Hallberg att ta fram ritningarna för den nya kyrkan. Handlingarna skickades in till Överintendentämbetet och godkändes av dess arkitekt Ludvig Hedin. Nils Andersson utsågs till byggare vid en entreprenadauktion, och en arbetsbeskrivning för nybygget upprättades. Enligt denna skulle byggmaterial från den gamla kyrkan återvinnas upp till fönsterhöjd på den nya, och därovan skulle väggarna muras med nyslaget, hårdbränt tegel. De övre delarna skulle lämnas oputsade förutom fönstrens inramningar. Taken skulle täckas med skiffer, fönstren vara av gjutjärn och inredningen omväxlande brunådras respektive målas med perlfärg. Byggnadsarbetet inleddes 1881, men drabbades snart av svårigheter. Under en storm rasade tornspiran ner över det nylagda långhustaket, och stark kritik kom att riktas mot byggmästaren. Några år efter kyrkans invigning 1882 visade sig kyrkan därtill ha tekniska problem, då man av ekonomiska skäl bytt ut det planerade Landskronateglet mot ett billigare från Kappeled. 1893 tvingades man till en första renovering, där tegel och fogar som vittrat byttes ut, fönstren översågs och den mögelskadade interiören vitmenades om. Redan 1910 fick man återigen byta ut fogar och vittrat tegel. Urfallna stenar fylldes ut med cement, som armerades med järnnät, och därefter putsades de synliga tegelytorna tunt. De redan avfärgade ytorna målades med cementfärg. 1934 byts kyrkans kaminer ut mot en ny värmeanläggning, som installeras i ett utgrävt pannrum på kyrkans norrsida. Kyrkorummet förses samtidigt med radiatorer. 1946 tar arkitekten Manne Carlman fram handlingar till en renovering. Läktaren utvidgas, korfönstren förses med katedralglas, plåtarbeten på torntaket byts ut och de södra och västra fasaderna avjämnas med kc-bruk på ett rabitznät. 1955 läggs vapenhusets golv om med kalksten efter arkitekt Eiler Graebes anvisningar. 1969 görs en utvändig renovering efter arkitekt Edvard Gustafssons handlingar. Torn-spirans skiffertäckning ersätts av kopparplåt. De små takkupor som funnits på spiran förnyas dock inte. Avtäckningarna görs om, bl.a. ersätts naturstenen på strävpelarna med kopparplåt. Fasaderna spricklagas, rengörs och omputsas i en gulvit nyans. 1976 görs nya arbeten, nu efter arkitekt Torsten Leon-Nilsons instruktioner. Koret utvidgas västerut och får en kalkstenstrappa, gångarnas tegelgolv kompletteras, bänkkvarterens brädgolv byts mot tegel och flertalet fasta träinventarier renoveras. 1983 förses nordvästra entrén med en handikappramp, och ytterdörren förnyas lika befintlig. 1985 läggs taket på långhusets norra takfall om på ny underlagspanel. 2002 görs den senaste renoveringen. Wikerstål Arkitekter tar fram ritningar för bl.a. omkalkning både ut- och invändigt, solbänkar i kalksten istället för målad plåt och ommålning av utvändigt trä och smide. Läktaren byggs till mot norr och söder, och under denna inreds kapprum, samtalsrum och toalett. Klockvåningen och spirvinden putsas och tornets bjälklag renoveras. Entrérampen görs om för att uppfylla gällande tillgänglighetskrav, och den sydvästra ytterdörren byts mot en ny lika befintlig.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440240
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Munka Ljungby kyrka

Taktäckningsmaterial

HistorikMunka Ljungby kyrka byggdes troligen under senare delen av 1100-talet. Kyrkan bestod ursprungligen av långhus och rakslutet kor i öster. Murarna uppfördes av gråsten med hörnkedjor av sandsten. Koret, den äldsta bevarade delen, tros ha uppförts som kapell till munkarna på Herrevadskloster. Troligen före 1300-talet byggdes ett rektangulärt torn väster om långhuset. Under 1400-talet slogs valv i kor och långhus som kalkmålades. Västtornets övre del revs och nedre delen integrerades med långhuset. Ett nytt västtorn byggdes på 1400-talet väster om det rivna tornet. Någon gång under medeltiden uppfördes ett vapenhus på långhusets södersida. Troligen på 1600-talet tillfogades ett kapell med gravkor på långhusets norra sida. Gravkoret var till Skillinges ägare som blev kyrkans patronus 1601. Kyrkan beskrivs 1830 som rappad och vitmenad. Långhus och kor hade blytak, övriga tak var spånklädda. Kyrkan hade en ingång och nio fönster. Enkla bänkar stod på ömse sidor om mittgången. Längst fram stod påkostade bänkar med snidade gavlar till patronus. Skillinge gård bytte ägare många gånger under 1800-talet, samtidigt som kyrkan förföll. Kraftig befolkningstillväxt runt sekelskiftet 1700/1800-talet och kravet på sockenborna att besöka gudstjänsterna krävde en större kyrka. 1867-1868, efter förslagsritning signerad av byggmästare Anders Haf 1866, byggdes kyrkan om. Flera avvikelser från ritningen gjordes, bland annat försågs kyrkan med murade kryssvalv istället för trätunnvalv. Vissa uppgifter anger professorn och domkyrkoarkitekten C G Brunius som upphovsman men detta är inte bekräftat av bevarade källor. Kanske fanns en tidigare skiss av Brunius som användes som underlag till byggmästarens ritning. Ombyggnaden innebar en mycket kraftig omgestaltning då kyrkans medeltida romanska karaktär försvann. Det romanska långhuset revs liksom vapenhus och gravkor. Långhusets västligaste travé och östgavel, liksom koret och tornets nedre del sparades. Korsarmar mot norr och söder byggdes till och kyrkan fick en korsplan. I korsarmarna slogs kryssvalv. Det medeltida koret omvandlades till sakristia. Alla fönster gjordes stora och rundbågiga lika de nya i korsarmarna. Korgavel och långhusgavel byggdes på med trappgavlar. Tornet försågs med tälttak. Nya dörringångar togs upp i torn och kor. Kyrkan fick helt ny inredning förutom dopfunten. Kyrkans patronus, Skillinges ägare, bekostade tillbyggnaden och gick därefter i konkurs. 1930-31 gjordes en restaurering efter handlingar av länsarkitekt Nils Blanck. Den omfattade bland annat nya golv av klinker och kalksten, ny bänkinredning, nytt altare och skrank, ombyggnad av vapenhuset, nya innerdörrar. Nya ytterdörrar gjordes. Tegel byttes till sten på solbänkar, entréporten vidgades. Medeltida kalkmålningar hittades och konserverades. Blyspröjsade innerfönster sattes in 1944. Glasmålade fönster har tillkommit vid tre tillfällen, av Hugo Gehlin 1945, av Ralph Bergholtz 1958 och av Nils Möller 1980. 1955 täcktes taket med koppar. 1958 byggdes läktaren om när ny orgel skaffades. Ritning av Torsten Leon-Nilsson. 1962 smyckades orgelbarriären med ekänglar av skulptör Torolf Engström. 1984 målades kyrkan med silikatfärg. En rundbågsfris av sandsten påträffades och frilades på det medeltida korets fasader. 2015-2016 genomfördes en större restaurering och ombyggnad efter handlingar av arkitekt Mikael Forsberg/ItArk. Den innebar bland annat att alla bänkarna togs bort i norra korsarmen och där inreddes för handikapptoalett, pentry, sakristia och gjordes plats för cafébord. Nytt brädgolv lades i norra korsarmen. Altare, altaruppsats, altarskrank och altarring togs bort. Inventarierna ska bevaras på annan plats. Nytt flyttbart altare och knäfall tillverkades. Korgolvet slipades och polerades. Det medeltida koret som varit sakristia gjordes om till kapell vilket har historisk koppling. Golvet i kapellet byttes från brun klinker till gult tegel och golvvärme lades ovanpå ett nytt betonggolv. Radiatorer, el-, vatten- och avloppsledningar togs bort i kapellet. Ny belysning på flyttbara belysningsstolpar. Kalkmålningarna rengjordes. Pilastrarnas schablonmålning från 1930-tal målades över. Samtliga väggar och valv kalkades om. Vid renoveringen hittades två gravvalv, dels under det medeltida koret och dels under norra korsarmen. Dessa undersöktes av arkeolog. En plomberad lucka i golvet gjordes till norra gravvalvet. Innerfönstren togs bort i kyrkorummet. På vinden byggdes träspångar. Inbrotts- och brandlarm installerades. En ny öppning togs upp mellan torn och långhus för tillgänglighet till vinden. En branddörr sattes i öppningen. Under senare delen av 2016 ska koppartaket bytas.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044972
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Rebbelberga kyrka

Bebyggelse - byggnad

ExteriörbeskrivningKyrkan består av långhus från 1867, medeltida kvadratiskt torn i väster som är smalare än långhuset och ett kor från 1934 som är rakavslutat och smalare än långhuset. Vid tornets norrsida finns ett trapphus. Mellan trapphuset och långhusgaveln finns en toalett. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar kring spetsbågiga dörr- och fönsternischer. Gavlarna är trappstegsgavlar. Taken är belagda med tegelpannor. Sannolikt är kyrkans grundläggning en kallmur av gråsten. Tornets murar är byggda av gråsten med tegel runt ljudöppningarna. Tornets trapphus är murat av tegel. Inga uppgifter finns om vad övriga murar är byggda av men troligtvis är långhuset byggt av gråsten och koret av tegel vilket var de gängse materialen vid respektive byggnadstid. Långhus och kor har en kimröksfärgad sockel. Tornet saknar sockel men grundstenar är synliga på vissa ställen. Fasaderna är grovt spritputsade och målade med kc-färg. Takgesimsen på långhus och kor består av tre utkragande skift. Tornet har en gesims av ett sågskift och två utkragande skift. Tornet har dubbla ljudöppningar i alla vädersträck. Öppningarna är täckta med brädluckor och nät mot fåglar. Mot väster och öster ovan ljudöppningarna sitter tornur. Torn, långhus och kor har trappstegsgavlar avtäckta med tegelpannor. Vissa av gavlarna är försedda med blinderingsnischer. Ankarjärn i form av kryss finns på tornets övre del. Långhuset har sex stora, spetsbågiga fönsteröppningar som sitter i slätputsade nischer med tre språng. Gjutjärnsbågarna är delade i två spetsbågiga delar med ett diagonalt spröjsverk med ett fyrpass i övre delen. Glaset är klarglas förutom i fyrpasset. Koret har tre smalare spetsbågiga fönster. Solbänkarna är täckta med svartmålad plåt. Dessutom finns ett smalt högt fönster i sakristian med glasmålning av Nils Möller. Kyrkans huvudentré är i tornet i väster. Dörren är en bred ekdörr från 2003 klädd med vertikala ribbor. Dörren har överljus och sitter i en spetsbågig öppning med tre språng. Dörren till sakristian är klädd med koppar och sitter i en rundbågig öppning. Ingången till tornets trapphus är en bräddörr. Toalettdörren är klädd med koppar. Taket är sadeltak över torn, långhus och kor. Trapphus och toalett täcks av pulpettak. Samtliga tak är belagda med röda enkupiga tegelpannor. Takavvattningen är av koppar.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548906
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

S:t Mikaels kyrka

Fasadmaterial

ExteriörbeskrivningAnläggningen på ca 800 kvadratmeter består av både kyrka och församlingslokaler som är sammanbyggda. Planformen är en länga med en större vriden del mot öster som innehåller kyrkan med biutrymmen. Kyrkans tak höjer sig över de lägre församlingsdelarna. Både längan och den vridna delen har motstående pulpettak med olika höjder. I de högre fasadväggarna sitter fönster. Vid kyrkans gavelsidor mot norr och söder ansluter lägre byggnadsdelar med pulpettak. Kyrkans grundläggning är betongplatta på mark. Murarna är av lecablock med isolering. Fasaderna är putsade och vitmålade. Sockeln är gråmålad betong. Mitt på kyrkans östvägg finns en utkragande murdel från mark och upp över takfoten. Denna utkragning markerar altarets plats. I denna murs ovankant liksom ovan en entré finns runda lerrör för ventilation. Takgesimsen består av två utkragande stenar utan takutsprång. Mot sydväst över glaspartier är däremot takutsprånget stort och takfoten inbyggd med mineritskivor. Kyrkans huvudentré är i söder och församlingsutrymmenas huvudentré är i nordöst. Entréerna är tydligt markerade med en utbyggd del och högre murskivor. Muren med entrén mot nordöst höjer sig över takfoten. Entrépartierna är av ek med glasade sidopartier. Ovan huvudentrén hänger på väggen ett kors av metall. På gavelspetsen över entrépartiet hänger kyrkklockan mellan två murpelare. Klockan är skyddad av ett tak som vilar på konsoler. Fönstren är grå aluminiumklädda träfönster i varierande format. Kontorsrummen har kvadratiska fönster indelade med horisontell spröjs och en mindre kvadratiskt öppningsbar del. Café och kyrktorg har glaspartier från golv till tak indelade i liggande format, i dessa ingår också glasdörrar ut. Kyrksalen har fönster med flera olika format. Solbänkarna är utkragande sten från murväggen och fönsterbläcken är av grå plåt. Pulpettaken är uppbyggda med limträbalkar och är belagda med röda enkupiga betongpannor. Takpannorna ligger i liv med murarna på gavlarna utan några takutsprång och utan plåtar. Takavvattningen är av zink liksom anslutningsplåtarna på taket. Rännorna är kvartsformade, så kalladeAugustrännor. Under kyrkan går en lång installationskulvert med ingång på gaveln mot nordväst med utvändig trappa. En ventilationshuv på taket är omgärdad av murpelare på ömse sidor.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014629
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Starby kyrka

Byggnadsdel

ByggnadsdelAbsid - Öster, Torn - Västtorn, Torn - Väster, Kor - Fullbrett, Torn - Väster, Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Sakristia - Öster

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440241
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Strövelstorps kyrka

Stomme

ExteriörbeskrivningKyrkan är en korskyrka med breda korsarmar från 1800-talet som är tillbyggda ett smalare långhus. Tornet i väster är smalare än långhuset. Koret är femsidigt och vid dess sidor finns små, låga kvadratiska byggnader. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar kring spetsbågiga dörr- och fönsternischer. Taken är belagda med kopparplåt. Sannolikt är kyrkans grundläggning en kallmur av gråsten. Kyrkans murar är byggda av tuktad gråsten. I dörr- och fönsteromfattningar, gavelrösten och lister är det tegelmurverk från Brunius ombyggnad 1864. Sandstenkvadrar från medeltid förekommer i tornets murverk och i långhusets hörnomfattningar. På norrsidan finns synliga oputsade rester av välhuggna kvadrar från den romanska norra ingångsportalen under ett befintligt fönster. Koret från 1894 är byggt av tegel. Murarna saknar markerade socklar. På enstaka ställen syns grundmuren av natursten. Fasaderna är spritputsade och målade med silikatfärg. Takgesimsen består av fyra utkragande språng förutom på torn och äldre delen av långhuset som saknar takgesims. Koret är försett med strävpelare, vars avsatser är belagda med betongplattor. Korsarmarnas gavlar är dekorerade med sju spetsbågiga blinderingsnischer. I tre av dem finns luckförsedda öppningar. Längs gaveltaket går en gesims med sågskift. Tornet har segmentbågigt täckta ljudöppningar i alla vädersträck. Luckorna är brädklädda och solbänkarna putsade. Tornets murar har ett stort antal ankarjärn som är kors och liljeformade. Torntaket är utkragande över murarna. Fönsteröppningarna är stora, spetsbågiga och sitter i slätputsade nischer med två språng. Gjutjärnsbågarna har ett diagonalt spröjsverk med ett trepass i övre delen. I koret finns ett rosettfönster. Solbänkarna är täckta med svartmålat gjutjärn. Kyrkans har tre ingångar, huvudentrén i väster i tornet och ingångar i korsarmarna i norr och söder. Huvudentrén omges av två slätputsade pilastrar med en överliggande arkitrav. Övriga två ingångar sitter i spetsbågiga nischer med dörrblad som är segmentbågiga. Dubbeldörrarna är täckta med lackad ek i mönster av diagonalställda kvadrater från 1938. Sakristian och fd bårhus har enkeldörrar klädda i ekpanel i fiskbensmönster. Torntrappans dörr av breda plank sitter i en mycket smal öppning. Taket är sadeltak och korstak över långhus och korsarmar, valmat tak över koret, tälttak över tornet och pulpettak över trapphuset. Taken på långhus, kor, korsarmar och torn är belagda med kopparplåt från 2009 i skivtäckning med dubbelfals. De horisontella falsarna är inbördes förskjutna. Taket på de låga, små utbyggnaderna för sakristia och fd bårhus är belagda med brun plåt. Takavvattningen är av koppar. Tornets lanternin har urtavlor åt alla väderstreck och taket kröns av ett kopparklätt kors.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440242
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Tåssjö kyrka

Historiska/ursprungliga kategorier

InteriörbeskrivningVapenhuset som är avdelat från långhuset har mot norr och söder inbyggda utrymme för teknik, förråd och trappa till orgelläktaren. Väggarna är klädda med stående ljusgrå panel i norr och öster, mot norr som en panelklädd vikvägg. Golvet är täckt av rödbruna kvadratiska tegelplattor, från 2002. Det låga taket är orgelläktarens undersida, med gråmålade inklädda bjälkar och däremellan panel. Insidan på ytterdörren är brunmålad och har ett kraftigt trälås. I innersmygen finns en dragbom. Ytterväggen mot väster är putsad och kalkad. Kyrkorummet består av långhus, två korsarmar och kor med bakomliggande sakristia. Taket över långhuset är ett trätunnvalv klätt med vitmålad träpanel. Korsarmar och kor täcks av murade, vitputsade tunnvalv med en utkragande list i tre språng mellan valv och tak. Tunnvalven möts i korsmitten i ett murat kryssvalv utan ribbor. Långhuset är belyst med två fönster på vardera långsidan och korsarmarna med vardera två fönster. Väggarna är putsade och vitkalkade liksom fönster och dörrnischer, det medeltida murverket i långhuset har oregelbunden yta. Golvet är belagt med rött tegel, från 1955, lagt på flatan i rutmönster. I gångarna ligger gröna gångmattor. Under bänkkvarteren ligger lackat brädgolv. Sluten bänkinredning står på ömse sidor om en mittgång i långhus och i båda korsarmarna. Bänkarna går fram till ytterväggen som är inklädd med trä till bänkhöjd. På långhusets väggar hänger en äldre altartavla från 1700-talet, en skulpturgrupp från 1500-talet och en gravsten från 1700-talet som tidigare legat framför altaret i den äldre kyrkan. I korsmitten står predikstol, piano och ambo på södersidan, dopfunt och ljusbärare på norrsidan. Innanför altarringen i koret är golvet upphöjt ett steg och belagt med brädor som är täckta med textilmatta. Sakristian i korets östra del är avskild med en genombruten skärmvägg av svart smidesjärn från 1955 klädd med linnetyg. Golvet i sakristian ligger i nivå med altarets och är av brädor. I östväggen finns en rundbågig nisch omgiven av två rundbågiga fönster. Fönstren försågs 1955 med innanfönster med karm av ek och blyinfattat färgat glas. I den igenmurade nischen i mitten sitter ett stort ekkors. Under korset finns en tjock altarskiva av slipad kalksten och därunder ett träraster av ek som döljer radiator. Kors, altare och ekraster är från Græbes renovering 1961. I sakristian står klädskåp och skrivbord. En slät ekdörr från 1955 leder till kyrkogården. I långhusets västra del finns orgelläktaren som vilar på tolv vitmålade träkolonner med doriska kapitäl. Läktaren från 1923 är ritad av T. Wåhlin. Den täta, vitmålade läktarbarriären är indelad i tre fält mellan parställda joniska pilastrar. Mellan pilastrarna finns snidad förgylld bladdekor. Pilastrarna bärs av ett dekorerat entablement. Under läktaren är kyrkorummets förrum med bokbord. Stora stenar i golv och väggar visar gränsen för långhusets utbyggnad västerut. Taket är läktarens undersida med målade bjälkar och däremellan panel. Orgelläktaren nås med en furutrappa från vapenhuset. Läktarens golv är täckt med heltäckningsmatta. Tak och väggar är långhusets. Från orgelläktaren nås vinden med en enkel trätrappa. Tunnvalven är isolerade med mineralull. Taklaget av fur över långhuset består av sparrar, dubbla hanband, tassar och stödben och dubbla remstycken. En träbjälke ligger ovanpå tassarna i långhusets längdriktning. I denna är dragstag av järn från 1935 infästa som är upphängt i taknocken. Underlagsbrädorna är av grovt sågat virke. Koret och korsarmarnas taklag har saxsparrade takstolar. Klockbocken av bilad kraftig ek står i takryttaren på ett bjälklag av brädor. Väggarna är brädinklädda och ljudluckorna är bräddörrar som utvändigt är plåtklädda. Inredning och inventarier Altaret är en tyginklädd träkonstruktion. På baksidan finns luckor till skåp. Altaret är sammanbyggt med altaruppsatsen. Altaruppsatsen består av en tavla omgiven av ett ramverk med voluter och kröns av ett förgyllt listverk och ornament med kalk, bibel och psalmblad. Omfattningen är från 1866 och fick ny färgsättning 1955. Altartavlan, av okänd konstnär, med motivet Kristi nedtagning från korset har förgylld ram. På baksidan finns en inskription som omtalar att tavlan skänktes 1842 av dåvarande ägaren till Rössjöholms gods. Altarringen är från okänt år, men eventuellt från 1866. Den har en rektangulär planform med rundade hörn. Bruna svarvade träbalustrar mellan knäfall och överliggare klädda med sammet, marmorerad sockel. Dopfunten av sandsten är från 1200-talet. Cuppan är cylindrisk, utan ornering och nedåt avsmalnande. Mellan cuppa och fot finns en vulst. Foten är kvadratisk med uppåt avsmalnande, bågformade sidor utan ornering. Predikstolen av bemålat trä är troligen gjord 1728 av Johan Jerling. Bemålningen och förgyllning är från 1955. Korgens sidor delas av hörnpilastrar med joniska kapitäl. Mellan pilastrarna finns fält med snidade bladverk. Korgen har karnisformat underrede och står på ett åttasidigt

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440243
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Tåstarps kyrka

Nuvarande kategorier

TakformHjälmtak, Huv, Tälttak, Sadeltak - Med dubbla fall, Hjälmtak, Sadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548905
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Ängelholm Strövelstorps 46:1 - husnr 3

Fasadmaterial

HistorikEtt gravkapell, från 1956, ritat av arkitekt Arne Lindström, står sydväst om kyrkan på nya kyrkogården. Fasaden är av vitmålat tegel och taket ska täckas med plåt. (Koppartaket är stulet). Ralf Bergholtz har gjort en glasmålning i kapellet.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000045016
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Ängelholm Tåssjö kyrka 1:1 - hus nr 2

Fasadmaterial

ExteriörbeskrivningByggnaden har vitputsade murar och sadeltak belagt med rött tegel. Taket är långt utkragande och vilar på kraftiga träkolonner.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044974
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Ängelholms kyrka

Taktäckningsmaterial

ByggnadsdelKor - Polygonalt, Korsarm, Torn - Väster, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Torn - Väster, Sakristia, Korsarm, Sakristia - Norr, Kor - Öster

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440244
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

ÄNGELHOLMS RÅDHUS

Byggnadsbeteckning

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhusbyggnaden är uppförd i en våning under mansardtak som belagts med enkupigt gult lertegel. Konstruktionen är korsvirke med putsade fyllningar vilande på en grund av putsad natursten. Entrén är centralt placerad och utgörs av en pardörr med överljus. Enligt brandförsäkringsbrev från år 1829 anges byggnaden vara uppförd i ekkorsvirke med inmurat bränt tegel. Husets längd uppges vara 20 alnar, bredden 14 alnar, höjden från fot till tak 4 1/4 alnar. Byggnaden kom att tjäna som rådhus och bostad åt borgmästaren fram till 1896, då rådhusrätten och stadens myndigheter flyttade in i en av häradshövding Hjort donerad byggnad vid Storgatan. Rådet kunde inte flytta in i rådhuset förrän efter en tid eftersom huset var alltför dåligt byggt. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-08-12

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696813
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

ÄNGELHOLMS TINGSRÄTT

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset uppfördes som envåningsbyggnad, enligt fotografier från sekelskiftet ett ljusputsat hus med rundbågiga fönster och centralt placerad entré som liksom idag vette mot torget. År 1924 gjordes en större till- och ombyggnad med utökande av tingssal och övriga lokaler och påbyggandet av en andra våning med bostäder till häradshövding och notarier. Salen fördubblades i storlek och försågs med den absidformade kropp som idag vetter mot trädgården. Ovanpå absiden byggdes en altan som hörde till häradshövdingebostaden. År 1954-1956 gjordes ytterligare en tillbyggnad, då mot väster. Kanslilokalerna flyttades till den nya tegelbyggnaden och lämnade plats för väntrum för allmänheten, rum för advokater och vittnen och ett överläggningsrum. En omfattande omdisponering och ombyggnad av den äldre delen av tingshuset gjordes dessutom 1995 då nya tingssalar ritades av den danske arkitekten Mogens Barstøe. Tingshuset idag, består således av två sammanlänkade huskroppar. Det äldsta huset är uppfört i två våningar av tegel med rödputsade fasader och kolossalpilastrar och takfotsgesims av gul puts. Taket är ett valmat sadeltak belagt med gult tegel. I takfallet mot torget öppnar sig tre lukarner. På taknocken höjer sig en kopparplåtklädd takryttare med en vågskål. Huvudentrén är centralt placerad och markeras av en vitputsad omfattning. Ovan entrén syns årtalet 1861 och en paradbalkong vars smidesbalustrad har motiv föreställande Bjäre härads symbol, en kvinna med lilja och bok, samt Åsbo härads björn. På byggnadens baksida skjuter den stora tingssalen ut i en halvrund absidform med stora fönster. Tillbyggnaden uppförde i mitten av 1950-talet och sammanbinds via en entréhall som används av tingsrättens personal och som väntrum. Byggnaden är uppförd i en våning med källare och inredd vind under sadeltak belagt med gult tegel. Sockeln är klädd med mörk natursten och fasaden är klädd i gult tegel. Utvändigt pryds entréhallen av ett mosaikarbete signerat Ralph Bergholtz, vilket föreställer lag- och rättsskipningens utveckling från forntid till nutid. I den ursprungliga tingssalen sitter rätten på ett podium i salens fond, bakom ett u-format bord med skrank. Två träpelare avslutar bordet och utgör en gräns till rättens plats i salen. Rummet är försett med bröstningspanel och taket är ett vitputsat kassettak. Ovanför domaren, i axel med ingången till tingssalen, är en glasmålning inpassad i ett av de stora fönstren. Glasmålningen är också utförd av konstnären Ralph Bergholtz och motivet är häradsvapnen för Södra Åsbo och Bjäre, rättssymboler samt ovanligt nog en tronande Kristusfigur. I NLB-1884 kommenterades tingshuset på följande vis: Tingshuset som ansågs vara i "utmärkt godt skick" innehöll sal, åtta rum, kök och arkiv. I riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns nio exteriörbilder och två interiörbilder arkiverade från inventeringen 1971. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-08-12

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696802
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodSkåne länÄngelholm

Össjö kyrka

Nuvarande kategorier

ByggnadsdelTorn - Västtorn, Torn - Väster, Kor - Fullbrett, Trapphus, Kor - Öster, Kor - Öster, Kor - Polygonalt, Kor - Fullbrett, Torn - Väster, Kor - Polygonalt

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440245
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÄngelholm

Askarebolets gamla tomt

Undersökningsstatus

UndersökningsstatusEj undersökt

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/53ec1de2-1f33-45d8-919f-15d7a49f8da5
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÄngelholm

Askons källa

Undersökningsstatus

UndersökningsstatusEj undersökt

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/4af36260-2af4-4502-b8e2-29be6f04338c
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostSkåne länÄngelholm

Ausås kyrka

Lagskydd

HistorikDen kyrkliga historien i Ausås lär gå tillbaka till 1200-talet, då en romansk kyrka byggdes på samma plats som dagens kyrka. Vid markgrävningar i slutet av 1920-talet påträffades grundmurarna till det gamla långhuset omedelbart innanför de nuvarande murarna. Den forna kyrkan hade en typiskt romansk plan med långhus, ett kor i flykt och en absid. Till byggnaden anslöt ett torn, av samma bredd som långhuset, från sent 1400-tal eller tidigt 1500-tal. I övrigt är litet känt om den romanska kyrkans utformning, men det verkar troligt att gestaltningen påverkats av närheten till cistercienserklostret vid Herrevad. Enligt språkforskaren Anna Blennow, som studerat inskriften på kanten till dopfuntens cuppa, visar den avancerade latinska sångtexten på ett troligt samröre med de bildade munkarna och deras asketiska idealkyrkorum. Godsen kring Ausås har i hög grad påverkat kyrkans utveckling. 1795 lät Vilhelmina Cedercrantz, vars familj ägde både Spannarp och Vegeholm, bygga ett gravkor för sina systrars kvarlevor. 1815 fördes kistorna i gravkoret till en gravplats på Strövelstorps kyrkogård, och församlingen gjorde om koret till sakristia. Spannarps påverkan på kyrkan märks idag genom familjen Barnekows gravplats på kyrkogården, liksom några donerade inventarier från godsets olika ägarfamiljer. Hit hör bl.a. en stor ljuskrona av mässing, skänkt 1662 av Jens Michelsen och Anna Gjedde. I mitten på 1800-talet var kyrkan i behov av renovering, och därtill för liten för den snabbt växande församlingen. Murmästaren A. J. Hallberg, som tidigare ansvarat för två tillbyggnader vid Strövelstorps kyrka, valdes vid en auktion 1853 att rita och bygga en ny kyrka. Året efter kom entreprenadsystemet med kringresande byggmästare att avskaffas efter hård kritik, inte minst från domkyrkoarkitekten Brunius, då det bl.a. ansågs leda till fuskbyggen och minskade sockenbornas del i arbetet. Överindententsämbetets arkitekter tog del av alla kyrkobyggen genom den kungliga förordningen, och Hallbergs förslag modifierades av Johan Fredrik Åbom. Hans största ändring var, att han bytte ut Hallbergs föreslagna absid mot ett polygonalt kor. I deras gestaltning sammanmältes klassicistiskt, gotiskt och romanskt till en slags blandstil. Kyrkobygget avslutades 1858 av Hallbergs borgenärer. Kyrkan fick en klassicistisk plan med stora, rundbågiga fönster, medan långhusets valv murades efter medeltida ideal. Murarna uppfördes i putsad gråsten, sannolikt av sten tillvaratagen från den gamla kyrkan, och med oputsade tegeldetaljer, såsom omfattningar och gesimser, inspirerade av Brunius medeltidsaktiga dekorer. Bara det medeltida tornet skonades, gavs ett nytt tak och fick typiskt skånska trappgavlar, som åter hade kommit på modet från 1840-talet. 1869 förstärks långhusmurarna med dragstag, som avslutas med ankarjärn i fasaderna. 1872 installeras kyrkans första orgel av Anders Viktor Lundahl. Den nuvarande orgel-läktaren byggs senast vid detta tillfälle. 1905-06 görs en inre renovering efter Theodor Wåhlins ritningar, granskade av Över-intendentsämbetets Agi Lindegren. Golven täcks med kalksten, koret får en ny altarring med golv av viktoriaplattor och dörrarna mellan koret och sakristian ersätts av draperier. Långhuset får nya bänkar och järnfönster med blyinfattade glas sätts in. 1929 monteras en ny värmeanläggning som ersättning för den panna, som dittills stått på långhusets södra sida. Skorstensstocken kapas ovanför valvsvicklarna. Kalorifersystemet installeras i ett pannrum under långhuset, som nås genom ett litet tillbyggt entréfång med trappgavel på långhusets norrgavel. Åren som följer görs diverse underhållsarbeten; kyrkan ommålas, tornet repareras och belysningen utökas. Vid något tillfälle kläs ytterväggarnas insidor in med bröstningspanel. Eiler Graebe ansvarar för flera arbeten mellan 1945-55; plåttaket byts mot tegel, nya ytterportar av ek sätts in och flertalet träinventarier ommålas. 1979 anordnas en liten dopplats med altare på långhusets norra sida. 1981 omputsas hela kyrkan exteriört, trots Riksantikvarieämbetets misstycke, med kc-bruk och avfärgas med silikat. Valven tilläggsisoleras med lösull, och man tar fram ritningar på innanfönster som dock aldrig realiseras. 1985 kalkar man kyrkan invändigt. 1986-87 tar A-konsult fram handlingarna till en interiör renovering. Delar av förslagen genomförs, bl.a. målas bröstningspanelerna och bänkarna om i nuvarande kulörer. Ett förråd byggs i tornets första våning bakom orgelläktaren. Den norra trappan dit sätts igen. Dörren mot trappan från vapenhuset behålls som blinddörr. 2014 görs en översyn av de daterade elsystemen. Kyrkan elsaneras och brand- och inbrottslarm installeras. 2015 tilldelades församlingen kyrkoantikvarisk ersättning för att konservera textilier och förbättra förvaringen för dessa, för diverse fasadarbeten och för omläggning av kyrkans stormskadade yttertak.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440237
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÄngelholm

Avrättningsplats

Lämningsnummer

TerrängMoränrygg (NÖ-SV). Skogsmark, blandskog.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/0578e21c-9012-4c8a-bf42-79213e551d42
Objekttyp: PLACE

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÄngelholm

Backagårdens gamla tomt

Undersökningsstatus

UndersökningsstatusOkänd

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/39cb61af-715d-49c9-81ab-afbd07a3e524
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelseRegisterpostSkåne länÄngelholm

Barkåkra kyrka

Bebyggelse - byggnad

TakformSadeltak, Pulpettak, Sadeltak - Med dubbla fall

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440238
Objekttyp: BUILDING

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÄngelholm

Begravningsplats

RAÄ-nummer

BeskrivningPestkyrkogård(?). Enligt Gunnar Bergman, Vejby by, som forskat ikyrkoböcker, skall en person vara begravd på denna plats. Nu synsnågra stenar i markytan och några odlingsstenar. Stenen som restesvid flygolyckan, se raä 14:1, skall vara tagen på denna plats.Ingenting som tyder på pestkyrkogård kan iakttagas på platsen.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7b9d27da-88de-4c0d-a395-ef47bf359cd0
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÄngelholm

Begravningsplats

Skadestatus

SkadestatusOkänd

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/d2635e2c-3802-4965-abfb-577db87af8dc
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÄngelholm

Begravningsplats

Referens: skriftlig källa

Referens: skriftlig källaLMV i Kristianstad, Ansås sn, år 1756, akt 2.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/74466d13-bbff-4734-8c89-7ff28605cadd
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÄngelholm

Begravningsplats

Terräng

TerrängLåg förhöjning i åkermark.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/722a59cb-158f-4336-b2a6-d30d64e913b9
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÄngelholm

Biknallen

Vegetation

VegetationBeväxt med sly, granplantor, hallon och digitalis.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/fe813c73-7fb6-4429-bc8d-4c8b21e3bede
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÄngelholm

Blästbrukslämning

Skadestatus

SkadestatusOkänd

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f19cc452-8b9f-4603-b424-6bcbff4d3000
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÄngelholm

Blästbrukslämning

Lämningsnummer

SkadestatusOkänd

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/73fac9d3-d5c6-41e6-bc1e-7ead3bd37141
Objekttyp: PLACE

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostSkåne länÄngelholm

Blästbrukslämning

Undersökningsstatus

UndersökningsstatusOkänd

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/61fb7857-22b7-4278-9547-d7108c827eea
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT