Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

ARRIE KYRKA

InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset i tornet har högt i tak och ljus från två mindre fönster i söder. På golvet ligger ursprungliga svarta och beige cementplattor i diagonalt mönster. Väggarna är putsade och vitmålade med alltför tät färg som flagnat. Taket är ett brunmålat kassettak av trä. Två grå ramverksdörrar i norr leder till torntrappa och till elcentral under trappan. Dörrarna har tidigare varit ekådrade som alla övriga snickerier. Mot söderväggen står två gravstenar från 1700-talet som legat i golvet i den gamla kyrkan. Vapenhuset är möblerat med äldre bänk, bord för broschyrer och ursprungliga klädhängare med järnkrokar på bräda på väggen. En oljemålning på väggen visar den gamla kyrkan, skolorna och prästgården. En ekådrad pardörr av ramverk och fyllningar leder till kyrkan. Kyrkorummet består av ett enskeppigt långhus och ett upphöjt smalare kor i öster och en orgelläktare i väster. Slutna ekådrade bänkar med trappgavlar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggen och står även under orgelläktaren. Långhuset är välvt med tre stycken spetsbågiga vita kryssvalv. Ribborna med kvadratiskt snitt vilar på tresprångiga pilastrar med kapitäl med dekorativt mönster. I taket hänger två kristallkronor och på väggarna hänger mässingslampetter. De höga smala fönstren sitter högt. Fönsterbänkarna sluttar kraftigt. Väggarna är målade med imiterade kvaderstenar i olika gråbeige toner med vit fog. Golvet är belagt med cementmosaikplattor i svart och beige med diagonalt mönster. Längs bänkarna går en bård med löpande hund. Under bänkkvarteren ligger lackat furugolv. Predikstolen och ett digitalpiano står i sydöst. Dopfunt och dopaltare med pietà-skulptur står i nordöst. Triumfbågen mellan långhus och kor är spetsbågig. Koret är upphöjt två steg av kalksten. I koret ligger plattor av mönsterlagd cementmosaik i svart och grått och med bård längs kanterna. Koret är välvt med ett kryssvalv lika de i långhuset fast lägre. Koret upptas av altaruppsatsen innanför altarringen samt en ljusbärare och några stolar. Altaruppsatsen är hopbyggd med altarskranket med två infällda dörrar mot sakristian. Skranket av ramverk och profilerade fyllningar har i ovankant en diamantbård och krennelering. Innanför altarringen ligger brädgolv täckt av en matta. Den lilla smala sakristian finns bakom altaruppsatsen. Textil- och värdeskåp inryms i sakristian. Golvet är belagt med utbytt lackat furugolv. Orgelläktaren med genombrutet räcke av ekådringsmålat trä bärs av fyra pelare med kapitäl och baser. Under läktaren hänger på väggen målningarna från 1700-talet tillhörande läktaren i den gamla kyrkan. Tornets övre våningar nås från vapenhuset via en trappa. En lucka i taket på andra våningen leder till klockvåningen på tredje våningen med brädgolv, putsade vitmålade väggar och bjälklag av fur i taket. Klockbocken är av återanvänt kraftigt ekvirke med flera tidigare urtag. En stållucka leder ut till kyrkvinden. Takstolen av bilad furu består av sparrar, hanband, tassar och stödben på dubbla remstycken samt saxsparrar på cirka varannan takstol. Valven är isolerade med mineralull. Inredning och inventarier Altaret av ekådrat trä från 1890 är ritat av arkitekt Salomon Sörensen. En tjock skiva vilar i framkant på två pelare med tärningskapitäl och räfflade pilastrar i bakkant. Dopaltare av målad spånskiva och dekorerat av tidigare prästen Ernst Frostin. Altaruppsatsen av ekådrat trä från 1890 är ritad av arkitekt Salomon Sörensen. En hög trappgavel i mitten omger en spetsbågig grön nisch. Framför nischen står en kopia av Thorvaldsens Jesus. Originalet finns i Vor Frue kirke i Köpenhamn. Kopian är av metall målad i terracottafärg. Den högre trappgaveln omges av två lägre partier med fyllningar med dekorering av tre och fyrpass och i ovankant krennelering. Altarringen av ekådrat trä från 1890 är ritad av arkitekt Salomon Sörensen. Räcket består av tre raka sidor med räfflade fyrsidiga pelare i hörnen. Mellan pelarna finns kolonetter med tärningskapitäl. Tidigare fanns två grindar men nu istället två öppningar. Knä- och handfall är klädda med röd sammet. Dopfunten med baldakin är av rikt skulpterad ek från omkring 1600. Överflyttad från den gamla kyrkan. Den åttkantiga cuppan bärs av karyatider. Två av de åtta karyatiderna saknas. Färgen på dopfunten togs bort och gjordes trären vid flytten till den nya kyrkan. Cuppans sidor har reliefer med kvinnofigurer. Funten står på en senare gjord fotplatta. Predikstolen av rikt snidad ek är från 1600-talet. Den tidigare målade predikstolen gjordes trären vid flytten från den gamla kyrkan till den nya. Korgens sidor avbildar apostlarna med sina attribut. Hörnen markeras av snidade mans- och kvinnofigurer. Trappa, fot och baldakin är förmodligen från 1890. Bänkinredningen är sluten av ekådrat trä från 1890 och ritad av arkitekt Salomon Sörensen. Gavlarna avslutas med trappstegsgavlar och är dekorerade med trepass. Dörrar och gavlar har samma profilerade fyllningar som skra

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548890

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BOSTADSHUS

21000001000744http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000744Bebyggelse - byggnadVELLINGE FALSTERBO 26:1 - husnr 1BOSTADSHUSLän: Skåne, Kommun: Vellinge, Landskap: Skåne, Socken: Skanör m. Falsterbo , Stift: Lunds stift, Församling: Skanör-Falsterbo församlingNybyggnadsår: 1700 - 179912.836903247604376,55.39269319525295http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001000744http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001000744http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001000744RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000744

Objekttyp

BUILDING

Bröddarps mölla

HistorikBröddarps kvarn är en stubbamölla som än idag drivs med vindkraft, byggd 1840 av kvarnägaren Jon Andersson. Kvarnens ursprungliga inredning är fullständigt bevarad. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000981340

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

eskilstorps kyrka

ExteriörbeskrivningExteriör Kyrkan består av långhus och smalare femsidigt kor samt ett torn i väster. Långhus och kor är byggda 1874. Tornets nedre del är äldre, eventuellt från 1600-talet, och därefter förhöjt och ombyggt flera gånger. Samtliga fasader är slätputsade och vitmålade förutom dörr- och fönsteromfattningar samt takgesimser som är av oputsat tegel. Stenens ojämna struktur är delvis synlig genom putsen. Sockeln är utskjutande och gråmålad. Under takfoten på kor och långhus löper en takgesims av tre utkragande skift med gult tegel och därunder fyra oputsade tegelskift. Långhuset och korets murar är i övrigt byggda av gråsten med enstaka inslag av sandsten. Sannolikt återanvändes en del av den gamla kyrkans sten. Tornet murar är av gråsten, längst ner med hörnkedjor av sandsten. Det är därefter förhöjt med tegel. Tornet är sedan 1936 försett med trappstegsgavlar med blinderingar. Tinnarna är avtäckta med tegelpannor. Mot väster har tornet två strävbågar. Ovanför den norra strävbågen finns utskjutande stenar som kan vara rester från en tidigare tillbyggnad i väster. I alla väderstreck har tornet spetsbågiga ljudöppningar omfattade av gult tegel och med röda brädluckor. Ett flertal dekorativa ankarslut syns i tornfasaden. Kyrkans fönsteröppningar är spetsbågiga och omfattas av oputsat gult handslaget tegel med två språng. Fönstren är från 1874. Gjutjärnsbågarna är svartmålade och indelade i rektanglar och överst bågar och en cirkel med inskriven femuddig stjärna. Fönstren är glasade med klarglas i långhuset och rosa och grönfärgat glas i koret. Solbänkarna har gråmålade räfflade gjutjärnsplåtar. I tornet finns flera äldre igensatta muröppningar dolda under putsen. Kyrkan har två ingångar, i tornet och till sakristian. Kyrkans huvudingång är i tornets västra fasad. Den ersatte 1936 en äldre mindre ingång på samma plats. Portalen är spetsbågig, tresprångig och vitmålad. Det inre språnget är dock av rött oputsat tegel. Pardörren av ek med ramverk och fyllningar av liggande ekpanel är på utsidan klädd med kopparplåt med synliga nitar. Dörren till sakristian i öster har en spetsbågig omfattning av gult handslaget tegel med två språng. I tympanonfältet finns en stentavla med byggnadsår inhugget. Dörren är utvändigt klädd med rödmålad panel. Båda ingångarna har trappor av granit. Kyrkan har sadeltak på torn och långhus, koret har ett femdelat tak. Samtliga tak är belagda med enkupigt rött taktegel lagt 1936. Även tornets trappstegstinnar är avtäckta med tegel.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439858

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

FALSTERBO FYR

HistorikDen nuvarande fyren uppfördes 1793-96 efter ritningar av Olof Tempelman. Ursprungligen eldades fyren med stenkol enligt August Polheimers system. 1842-43 byggdes fyren om. Kolelden ersattes med en linsförstärkt oljelampa i lanterninen och tornets översta krenelerade krans togs bort. Fyren hade på senare tid helautomatisk elektrisk drift. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X, Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skånes län, 1997-02-11, 221 7788-97

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000676842

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

falsterbo kyrka

HistorikFalsterbo kyrka är helgad åt S:ta Gertrud, kyrkobyggarnas helgon. Långhuset är kyrkans äldsta del. Det byggdes troligen under 1300-talet. Kyrkan hade då portaler i norr, söder och väster och högt placerade spetsbågiga fönster. Kyrkans murar var oputsade med det röda teglet synligt både in- och utvändigt. Interiört hade kyrkan plant trätak och väggarna dekorerade med kalkmålningar. S:ta Gertruds kyrka omnämns skriftligt första gången 1385. Troligen i början av 1400-talet revs långhusets östvägg och kyrkan utvidgades med ett rymligt kor med valv. I koret murades ett högaltare. Antagligen valvslogs långhuset samtidigt som kyrkan utvidgades med det nya koret. Fönster och kalkmålningar kom då delvis ovanför valven. Nya fönster togs upp i långhuset. Långhuset hade redan före valvslagningen strävpelare på utsidan. På 1400-1500-talet tillkom tornet. Det är dock inte säkerställt den kronologiska ordningen mellan torn och kor. Likaså finns det olika teorier huruvida kyrkans långhus byggdes på sent 1200-tal eller sent 1300-tal. Att kor och torn är senare tillbyggda är dock säkert då murarna inte är i förband med långhusets murar. Vid senmedeltiden fanns en rik inredning med altarskåp och helgonbilder. När reformationen startade 1537 på danska landsbygden ställdes krav på förändringar i kyrkorna. I Falsterbo kyrka skonades dock fler inventarier än i många andra kyrkor. Predikstol och bänkar tillkom efter reformationen. Sandflykten var svår under 1600-1700-talen. När träd och gräs planterades under 1800-talet hejdades sanden. Kyrkan har varit på väg att begravas i sand men grävts fram, på så sätt har sandbackarna kring kyrkan uppstått. Kyrkan har flera gånger renoverats, här följer ett urval från underhållsplanen: 1769 byggdes en orgelläktare vid långhusets norra sida. 1826 revs vapenhuset och sakristian som troligen var tillbyggda under senmedeltiden. Kyrkan var under 1800-talet i mycket dåligt skick. Biskopen kommenterade kyrkan som ytterst bristfällig och han såg massor av flygsand torna sig upp mot dess väggar. Några i församlingen tyckte att en ny liten kyrka avpassad för församlingens storlek på lämpligare plats skulle byggas istället för den stora medeltida. Men församlingen var fattig och saknade ekonomiska medel för en nybyggnad. 1890 genomfördes en större renovering in och utvändigt. Nordportalen igenmurades, sydportalen fick nya dörrar. Lagning av murverket och omputsning. Flera nya taktegelpannor. Golvet höjdes en fot och belades med cement. Baldakinen över altaret togs ner. 1925 byggdes en ny orgelläktare i väster och en ny orgel installerades. Läktare och fasad ritades av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin. 1936 installerades ny värmeledning, långhusets sydportal murades igen och nordportalen öppnades. Dörren utfördes efter förslag av Theodor Wåhlin. Vid arkeologiska grävningar fann man bland annat rester av ett medeltida tegelgolv. 1954 gjordes en större invändig renovering efter förslag av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Renoveringen byggde delvis på Theodor Wåhlins tidigare förslag från 1942. Renoveringen innebar bl.a. nya tegelgolv i hela kyrkan. Altarskåpen och träinventarier konserverades. Bänkinredningen byggdes om. Ny altarring. Kalkmålningar togs fram och konserverades. 1976 gjordes en interiör restaurering efter arkitekt Lennart Strömbecks förslag. Orgelläktaren i väster nybyggdes. Fyra bänkrader togs bort längst bak och läktaren underbyggdes med sakristia, städförråd och trappa. 1980 gjordes en omfattande utvändig restaurering med borttagning av cementputs, omputsning av murar, omläggning av samtliga takfall med munk/nunnetegel, förstärkning av takstolarna, ny avtäckning av strävpelare, ny avtäckning i ljudluckorna, renovering av fönster. Förslag från Forsberg & Wikerstål arkitekter. Ny lagning och omputsning genomfördes 1988, 1999 och 2009. 2008 gjordes en invändig restaurering efter förslag av Hans Ponnert. Den innebar bl.a. omputsning av väggar och valv, ny värmeanläggning, ny el och ombyggnad av sakristia. Konvektorer monterades under bänkarna. Bänkarna förlängdes ut mot ytterväggarna. Träinventarier konserverades efter angrepp av mögel. 2010-11 åtgärdades rötskador på bjälklaget i tornet. Bjälkar byttes ut. Klockbocken byggdes om. 2013 förnyades delar av munk- och nunneteglet på taket och takstolen förstärktes. Pannorna lades på öppen läkt och underströks med kalkbruk armerat med tagel. 2015 dränerades runt kyrkan och förbereddes för stuprör. Församlingen fick dock nej från länsstyrelsen på ansökan om hängrännor och stuprör. Ett mekaniskt avluftningssystem med fläkt på vinden sattes in för att få bättre inomhusklimat efter problem med fukt.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439859

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

FYRMÄSTARBOSTAD

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583010

Objekttyp

BUILDING

FYRVAKTARBOSTAD

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000582751

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

GATHUS

21000001000740http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000740Bebyggelse - byggnadVELLINGE FALSTERBO 26:1 - husnr 9001GATHUSLän: Skåne, Kommun: Vellinge, Landskap: Skåne, Socken: Skanör m. Falsterbo , Stift: Lunds stift, Församling: Skanör-Falsterbo församlingNybyggnadsår: 1700 - 179912.836836036185609,55.39272940546719http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001000740http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001000740http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001000740RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000740

Objekttyp

BUILDING

gessie kyrka

HistorikDen nuvarande nygotiska kyrkan från 1888 föregicks av en typiskt romansk kyrka från omkring 1100-talet med tvåkvadratiskt långhus och lägre kor med rundad absid. Kyrkan byggdes senare till med torn i väster, vapenhus mot söder och sakristia mot norr. Sista tillbyggnaden var från mitten av 1800-talet då man byggde ett nytt vapenhus väster om tornet istället för vapenhuset mot söder. Kyrkan valvslogs under 13-1400-talet och försågs med kalkmålningar av en rad helgon. G Karlin, Kulturen i Lunds grundare, dokumenterade kyrkan före rivningen och avbildade målningarna. Vid biskopsvisitationen 1879 och 1882 ansågs medeltidskyrkan vara tillräckligt stor och i gott skick. Kyrkoherden ansåg dock att kyrkan var för liten. 1883 beslutades att bygga en ny kyrka på en ny plats väster om kyrkbyn. Ingenjör och arkitekt A W Lundberg (1836-1907) fick uppdraget att rita kyrkan. Han var efter sin utbildning bland annat länsarkitekt i Visby. Lundberg var medgrundare till Skånska cementgjuteriet och direktör på firmans första fabrik i Lomma fram till 1896. Lundberg har även ritat kyrkorna i Flädie (1888), Fuglie (1902) och Tygelsjö (1904). Den helt dominerande stilen vid denna tid var nygotiken. AW Lundberg ritade även mycket av inredningen, bland annat orgelfasaden. Glasfönstren beställdes från F.X. Zettler i München. Fasad- och golvplattor beställdes från Villeroy & Boch i Merzig, Tyskland. Kyrkan uppfördes 1887-88. Vid invigningen omtalades kyrkan som brukligt med berömmande ord. Gessie kyrka beskrevs: i skönhet och prydlighet ej har sin like, åtminstone i denna nejd. Interiört var kyrkans valv målade ljusblå med gotiska bladverk i valvkapporna. Pilastrar och ribbor var oputsade av rött tegel eller målade i mörk färg. Koret var dekorerat med en stjärnhimmel. Väggarna var målade grågröna med bladverk. Yttertaket var belagt med korrugerad järnplåt. Nedan följer ett urval av renoveringar från underhållsplanen. Kyrkan har likt flera nygotiska kyrkor haft tekniska problem med vittrande tegelstenar vilka vid olika tidpunkter bytts ut. 1928 renoverades kyrkan efter förslag av länsarkitekt N A Blanck. Allt dekormåleri på valven målades över i vitt. Inredningen bättringsmålades lika befintligt. 1934 utökades orgeln men orgelfasaden sattes inte upp igen. 1942 blåste övre delen av tornspiran ner under en storm. Spiran lagades och rötskadade sparrar ersattes med nya. 1950 renoverades kyrkan efter förslag av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Delar av nuvarande färgsättning tillkom. Bänkarna behölls ekådrade. Elvärme och elbelysning installerades. 1978 gjordes interiör renovering efter förslag av Kurt Ohlsson, Åkarp. Bänkarna målades om ljusare. Golven slipades och lackades. Delar av väggarna putsades om, pilastrarna målades grå. Valven isolerades på vinden med mineralull. Vapenhuset målades med förmodligen plastfärg. 1988 byttes yttertaket från sinuskorrugerad järnplåt till fabrikslackerad slät aluminiumplåt. Ny takavvattning. Skyddsnät för fönster och dörrar sattes upp. 1995 togs bänkar bort längst bak i långhuset. 2003 lades taket återigen om med ny aluminiumplåt då plåten från 1988 redan var skadad. Länsstyrelsen önskade att järnplåt som platsmålades skulle läggas. Tornspirans rötskadade taklag åtgärdades. 2017 gjordes en exteriör renovering efter förslag av Barup & Edström Arkitektkontor. Den innebar bland annat: Skyddsfönster med svart aluminiumbåge sattes upp utanför glasmålningarna. Murverket avsaltades, fogades om och vittrat tegel byttes ut. Måleriarbete. Renovering/rekonstruktion av detaljer i sten, konststen, trä, järn och plåt. En nygjord Agnus Dei relief ersatte den gamla i västportalen. Dekorplattor i fasaden var utförda av cement. Nytillverkning gjordes av lerbaserat keramikmaterial.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548891

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

HÅSLÖVS STUBBAMÖLLA

21000001000720http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000720Bebyggelse - byggnadVELLINGE SÖDRA HÅSLÖV 18:2 - husnr 1HÅSLÖVS STUBBAMÖLLALän: Skåne, Kommun: Vellinge, Landskap: Skåne, Socken: Håslöv , Stift: Lunds stift, Församling: Höllvikens församlingNybyggnadsår: 1758 - 175813.033971026000582,55.437499725087704http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001000720http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001000720http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001000720RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000720

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

HÖKÖPINGE KYRKA

InteriörbeskrivningVapenhuset i tornet har högt i tak och ljus från två höga gjutjärnsfönster. Väggarna är putsade och vitfärgade och taket är plant. På golvet ligger det ursprungliga golvet med åttkantiga gula tegelplattor med röda hörntärningar. En trätrappa längs norrväggen leder till tornets övre våningar. Under trappan är inbyggt städförråd. Entréns plankdörrar i väster är ekådrade. En stickbågig ekådrad pardörr med ramverk och fyllningar och glas i ovandelen leder in i kyrkorummet. Kyrkorummet består av långhus med ett upphöjt kor i öster med samma bredd som långhuset. I väster står orgelläktaren. Slutna grå bänkar står på ömse sidor om mittgången. Bänkarna går ut till ytterväggarna. Golvet är sedan 1918 belagt med grå slipade kalkstensplattor. Under bänkarna ligger brädgolv. Långhuset är välvt med tre höga kryssvalv. Det västra valvet upptas av orgelläktaren. Ribborna vilar på tvåspångiga pilastrar med profilerade kapitäl. Sköld och gördelbågar är rundbågiga. Väggar och valv är putsade och vitmålade. I taket hänger tre kristallkronor som inte är elektrifierade. På väggarna finns lampetter med elljus. Gjutjärnsfönstren är höga och smala med skimrande glas och sluttande fönsterbänkar. Längst fram i långhuset är bänkar borttagna sedan 1918. Där står predikstol i söder samt dopaltare och dopfunt i norr. Koret är upphöjt med tre trappsteg. På ömse sidor om trappan finns en gråmålad träbarriär med kvadratiskt rutmönster som är lika altarringens utformning. Koret är välvt med ett kryssvalv av samma typ som i långhuset men som är betydligt smalare. Golvet är belagt med kalksten liksom i långhuset. Innanför altarringen finns altaruppsatsen med tre målningar av Axel Törneman. Intill ytterväggarna står träbänkar. Tribunbågen mot absiden är rundbågig med flera kraftiga profileringar. Den lilla sakristian inryms bakom altaruppsatsen i den rundade absiden. Ett vindfång med klädskåp vid sidorna finns framför östutgången. Vindfånget är uppbyggt av ramverk och fyllningar och med en profilerad krönlist med tandsnittsfris. Absiden är täckt med ett trekappigt valv med ribbor som vilar på konsoler på väggen. Väggar och valv är vitputsade. Golvet är belagt med brädor i mitten och med kalksten längs väggarna. Böjda träbänkar följer absidens rundade form. Orgelläktaren i väster vilar på tolv grå pelare med avfasade hörn samt konsoler mot läktaren. Läktarbarriären är tät och uppbyggd av gråmålat ramverk och fyllningar som liknar bänkdörrarna. Läktarens undersida är klädd med träpanel. Ytan under orgelläktaren används som förråd för musikinstrument, avgränsat med draperi, samt plats för ljusbärare och broschyrbord. Mot västväggen står en hög relief, Under stjärnan av Axel Ebbe. Tornets övre våningar nås från vapenhuset. Klockvåningen har brädgolv, putsade vitmålade väggar och öppet upp till tornspiran. Klockstolen av ek bär två klockor. Dubbla ljudluckor finns i alla väderstreck. Vinden över långhuset nås från andra våningen. Taklaget har sparrar, hanband, snedsträvor och saxsparrar. Valven är isolerade med mineralull. Inredning och inventarier Altaret från 1918 är klätt med kalksten och är ritat av Theodor Wåhlin. Profilerad sockel och skiva. Dopaltaret, murat grått tegelaltare. Altaruppsatsen av polykromt målat trä från 1918 är ritad av Theodor Wåhlin. De tre målningarna är utförda av konstnär Axel Törneman. Mittavlan skildrar Nedtagningen från korset, sidobilderna visar Moses och Johannes döpare. Bilderna delas av spiralvridna kolonner med knoppkapitäl. Textband och listverk i ovan- och nederkant. Kröns av snidat genombrutet bladverk som är lika det på predikstolens baldakin. Altarringen från 1918 är ritad av Theodor Wåhlin. Planformen är rundad. Träbarriären har ett genombrutet gallerverk med kvadratiska rutor. Handfall av profilerat trä och tygklätt knäfall. Målad i grått med detaljer i rött och guld. Dopfunten från 1876 är av bemålat trä. Åttakantig cuppa som avsmalnar mot skaftet. Dekoration med reliefer av tre och fyrpass. Skaft av fyra räfflade kolonner som står på en fyrdelad fot. Predikstolen med baldakin från 1918 är ritad av Theodor Wåhlin. Korgen har släta sidor med listverk i ovan-och nederkant. Hörnen markeras av änglahuvuden i nederkant. Målad i grått med detaljer i rött, svart och guld. Fundament av huggen kalksten som är lika altarets kalksten. Åttakantig baldakin med änglahuvuden och krönt av ett snidat genombrutet bladverk. Bänkinredningen är sluten och tillkom när kyrkan byggdes 1873. Dörrar och ryggstöd är tillverkade av ramverk och fyllningar. Krönlisten över dörrar och gavlar är profilerad. Gråmålad med röd list kring dörrarnas fyllning. Orgeln byggdes 1935 av A. Mårtenssons i Lund. Fasaden i nygotisk stil är från den gamla orgeln från 1873 av A.V. Lundahl. Vissa av piporna är kvar från den gamla orgeln. Fasaden har fem pipfält som uppåt begränsas av treklöverbågar. Överst finns trekantsgavlar krönta med spiror. Målad i ljust grått med detaljer i guld. Storklockan är gjuten 1743 av Andreas Wetterholtz

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439860

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Kuddarna, stångmärke

HistorikSvart, elva meter högt pyramidformat stångmärke med en stående cylinder som toppmärke i Höllviken nordost om Skanör. Uppfört 1943. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027960

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

RÅDHUSET, SKANÖR

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är en spritputsad envåningsbyggnad som står på en hög putsad sockel. Hörnkedjorna är slätputsade och vitfärgade. Det valmade sadeltaket täcks av något så ovanligt som bäversvanstegel. Entrén vetter mot torget och besökaren leds in i huset via en pardörr. Mittpartiet markeras av en rusticering i vit slätputs. Byggnaden är uppförd med en typisk salsplan med förstuga, sal och fyra kammare. Interiören har en välbevarad 1700-talsprägel trots att ytskikten har bytts ut under årens lopp. Omfattande reparationer genomfördes redan omkring år 1819 . En omfattande restaurering genomfördes i början av 1950-talet för att återställa byggnaden i 1700-tals skick. Större renoveringar gjordes även 1979-80 och 1994. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-09-01 , Den putsade envånings tegelbyggnaden under valmat fjälltegeltak uppfördes under åren 1774-78, sannolikt efter ritningar av C. F. Adelcrantz. Den ursprungliga rumsindelningen är i stort sett bibehållen. År 1970 utfördes renoveringsarbeten. Rådhuset används idag för sammanträden och föreningsmöten samt för borgerliga vigslar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000582862

Objekttyp

BUILDING

skanörs kyrka

HistorikStenkyrkan har eventuellt föregåtts av en träkyrka. Gravar är hittade på kyrkogården som är äldre än stenkyrkan. Kyrkan byggdes sannolikt i början av 1200-talet som en typisk romansk kyrka med långhus och lägre, smalare kor. Kyrkan hade små högt sittande, rundbågiga fönster och en nord- och sydportal i långhuset. Skanör kyrka är helgad åt S:t Olof. Med handelns uppsving på 1300-talet behövde kyrkan byggas ut. Västväggen på långhuset revs och långhuset förlängdes med två travéer västerut som försågs med spetsbågiga fönster. Förmodligen valvslogs kyrkan i samband med förlängningen. Den nya gaveln dekorerades med trappgavel med blindering. Under 1300-talet byggdes den tornliknande bygganden på långhusets södra sida. Även den försågs med trappgavlar. Dess bottenvåning blev vapenhus. På långhusets norrsida byggdes en liten utbyggnad som kan ha varit sakristia. Under första hälften av 1400-talet revs det låga romanska koret och ett nytt, högt kor byggdes. Under det höga korgolvet byggdes en krypta med tunnvalv. Troligen var tanken att kyrkan skulle utvidgas med ett större långhus vilket aldrig genomfördes. En tillbakagång i handeln och handelsförskjutning till Falsterbo kan vara anledningen till den avstannade utbyggnaden. Kyrkans exteriör har i det stora inte förändrats sedan 1400-talets nya korbyggnad. Kyrkan har flera gånger renoverats, här följer ett urval från underhållsplanen: En liten senmedeltida utbyggnad på långhusets norrsida revs 1814. 1892 genomfördes en större hårdhänt restaurering. Tegelgolvet och gravstenar i golvet togs bort och ersattes av cementgolv. Färgen togs bort på flera av träinventarierna. Dörren, av medeltida plankor, mellan långhus och tornrum togs bort och förvaras nu på museum. Läktarbarriär och altarring byggdes. 1899 frilades den medeltida portalen på långhusets norrsida. 1940 genomfördes en restaurering efter handlingar av Eiler Græbe. Handslaget tegel lades på golvet i hela kyrkan. Utrymmet under orgelläktaren byggdes om. Bänkar togs bort i långhusets bakre del och en ny vägg avskilde långhus från entrérum. El och nytt värmesystem installerades. Bänkarna byggdes om. Nya dörrar sattes in. Kalkmålningar hittades på korets valvribbor. 1949 försågs fönstren med innerbågar efter Eiler Græbes förslag. 1976 förstärktes takstolarna, samtliga tak fick ny beläggning av rött taktegel som lades på underbrädning med läkt och underlagspapp. Tidigare låg pannorna på öppen läkt. Hängrännor och stuprör sattes upp. Nya fönster med karmar av rostfritt stål och med blyinfattat glas mellan isolerrutor sattes in. 1983 genomfördes exteriör renovering efter förslag av Forsberg&Wikerstål arkitekter. Mycket av putsen knackades ner, omputsning och kalkning. Gravstenarna längs kyrkans yttermurar togs ner och förvaras sedan dess i kryptan. 2004-2005 gjorde en invändig och exteriör restaurering efter förslag av Hans Ponnert. Den innebar bl.a. ny värmeanläggning, kalkavfärgning av väggar och valv, konservering av altaruppsatsen och korets kalkmålningar. Mindre ombyggnad av utrymmet under orgelläktaren. Exteriört byttes befintlig plåt till zink, målning av trädetaljer, fasaderna putslagades och målades med KC-färg.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439862

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

skanörs mölla

HistorikMöllan, vars äldsta delar av ek är insatta 1698, 1699 respektive 1757, fanns troligen redan på medeltiden och är idag Skånes äldsta bevarade stubbamölla. Den var i bruk till 1922. Fram till 1936 - då en fastighetsförening bildades - var ägoförhållandena till kvarnen mycket komplicerade med upp till 720 andelar. En genomgripande restaurering utfördes på 1940-talet, och vid den senaste restaureringen 1975 gjordes möllan återigen funktionsduglig. Den rätades upp, fick en ny kvarnaxel, täcktes med ekspån, inventarierna förnyades och nya vingar tillverkades. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000981520

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

STALL

21000001000742http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000742Bebyggelse - byggnadVELLINGE FALSTERBO 26:1 - husnr 2STALLLän: Skåne, Kommun: Vellinge, Landskap: Skåne, Socken: Skanör m. Falsterbo , Stift: Lunds stift, Församling: Skanör-Falsterbo församlingNybyggnadsår: 1600 - 169912.837171355495613,55.39263297302206http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001000742http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001000742http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001000742RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000742

Objekttyp

BUILDING

stora hammars kyrka

HistorikNär befolkningen ökade blev medeltidskyrkan i kyrkbyn i Stora Hammar för liten. Biskop Flensburg uppmanade vid visitationen 1871 församlingen att bygga en ny kyrka. Han uppskattade inte medeltidskyrkorna. En mer central plats mellan Lilla och Stora Hammar valdes för den nya kyrkan. Medeltidskyrkan stängdes men revs inte. Den gamla kyrkan i Stora Hammars kyrkby återöppnades 1928. Arkitekt Magnus Steendorff ritade den nya kyrkan 1890-95. Den uppfördes 1900- 1902. Kyrkan är inspirerad av holländsk renässansstil. Steendorff ritade även konstruktionsritningar på kyrkan och detaljritningar. Interiört lades Viktoriaplattor på golvet och bänkinredningen var ekådrad och öppen i nygotisk stil. Steendorff (1855-1945) var utbildad på Konstakademin i Köpenhamn. Han var verksam i Malmö och Skövde och en tid anställd vid Överintendentsämbetet. Steendorff ritade även Undenäs kyrka i Skara stift och offentliga byggnader som bank och sjukhus. Han ritade i en eklektisk stil. Kyrkan har renoverats flera gånger, här följer ett urval ur underhållsplanen. Nytt värmesystem installerades 1937 och ett källarpannrum byggdes vid korets södra sida. 1976 byggdes bänkarna om för att göras bekvämare och två bänkrader togs bort. Innerväggarna målades med oljefärg. 1980 sattes nya dörrar upp mellan vapenhus och långhus efter ritningar av Lennart Strömbeck. 2002 togs ytterligare två bänkar bort vid långhusets södra sida. Golvet kompletterades med keramiska plattor. 2009 lades skiffertaket om över långhus och kor. Vinden isolerades. Tornspiran reparerades. Ny ramp av granit byggdes vid västra entrén. Reparation av stenarbeten på fasaden och delvis omfogning av teglet. 2011 reparerades torntaket och rötskadade bjälkar byttes. Stenarbeten utfördes på gavelröstet på långhuset och koret samt på kapitäl på långhuset. Taket på de halvrunda utbyggnaderna vid koret renoverades med nya takstolar och kopparplåt. 2013-2018 genomfördes fortsatt renovering av stenarbeten på fasaden. Komstadkalkstenen utskiftades till Jämtlandssten eftersom Komstadsten inte längre finns tillgänglig. Utbyte av kalksten har omfattat listverk, baser, täckskivor, solbänkar slutstenar och gesimser. Teglet foglagades och visst tegel byttes. Tornets bjälklag renoverades. De rundade utbyggnaderna renoverades med nya takstolar och kopparplåt. 2017 genomfördes en större invändig restaurering, med ombyggnad och ny inredning efter ritningar av Barup & Edström arkitektkontor. Den innebar nedtagning av plastfärg och målning med silikatfärg med ny färgsättning. Denna var en återgång till ursprunglig färgsättning framtagen av Skånes målerikonservatorer. Ombyggnad med nytt golv utfördes i kor och långhus. Viktoriaplattorna och trägolvet ersattes med kalksten. Långhusets golv lades i en nivå. Lyftplatta installerades i den nya kortrappan för att göra koret tillgängligt. Trappan till koret gjordes med djupa steg för att göra plats för körer. Golvvärme och kabeldragning lades dold i golvet. Altarringen togs bort liksom balustraden mellan kor och långhus. Samtliga bänkar ersattes med lösa stolar. En ny digital skärm ersatte den tidigare psalmtavlan. Förråd och en lekhörna för barn inrättades bakom träskärmar längst bak i långhuset. Ny inredning tillkom med mobilt altare och knäfall samt bänkar längs ytterväggarna framför nya radiator. Två nya ljuskronor tillverkades efter äldre förlaga. Ny armatur tillkom ovan ljuskronorna och dopfunten. 2018 invigdes en ny orgel med den gamla fasaden. Under 2020 ska en avlastningsbyggnad, kallad Kyrkbacken, uppföras i väster videntrén efter ritningar av Barup & Edström arkitekter. Byggnaden får rund planform och platt tak och innehåller samlingsrum med pentry, rwc, städ och ramp. Fasaden med glaspartier och grön puts kommer att ha ett utanpåliggande raster och textparti av anodiserad plåt.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548892

Objekttyp

BUILDING

Uthus

21000001000820http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000820Bebyggelse - byggnadVELLINGE FALSTERBO 2:6 - husnr 8UthusLän: Skåne, Kommun: Vellinge, Landskap: Skåne, Socken: Skanör m. Falsterbo , Stift: Lunds stift, Församling: Skanör-Falsterbo församlingNybyggnadsår: 1870 - 189912.81691829261958,55.383851831734006http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001000820http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001000820http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001000820RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001000820

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

VELLINGE KYRKA

ByggnadsdelTorn - Västtorn, Sakristia - Öster, Kor - Rakt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Torn - Väster, Korsarm, Torn - Väster, Kor - Öster, Korsarm

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439865

Objekttyp

BUILDING

västra ingelstads kyrka

ExteriörbeskrivningKyrkan består idag av långhus som är förlängt och avslutas med ett rakslutet kor i öster i samma bredd som långhuset. Samt ett torn i väster och en sakristia i söder. Långhuset är från 1100-talet, östförlängningen från 1520-talet och tornet från 1855 med spira från 1895. Nuvarande sakristia, tidigare vapenhuset, mot söder byggdes omkring 1300-talet. Mot korets södra sida står två kraftiga strävpelare avtrappade i två nivåer, avtäckta med tegel. Kyrkan är vitputsad med tegeltak och har spetsbågiga fönster. Kyrkans murar i långhuset är uppförda av tuktad gråsten med inslag av kritsten. Kring fönstren från 1855 är byggt med tegel. Östförlängningen är byggd av handslaget tegel. Tornet är i nedre delen av gråsten och övre delen av tegel. Före detta vapenhuset mot söder är byggt av tuktad gråsten och tegel. Samtliga byggnadsdelar är spritputsade med slätputsade omfattningar, listverk och detaljer. Kyrkan är vitkalkad. Förlängningen av långhuset markeras tydligt med att hörnkedjan på ursprungliga långhuset har slätputs. Gränsen för utbyggnaden markeras även av olika takgesimser. Långhuset har en takgesims med en rundbågsfris och östförlängningen med sågtandsskift. Det har varit problem med hållfastheten i förlängningen där murarna trycks utåt. Ankarslut i murarna och de båda kraftiga strävpelarna på södra sidan visar på detta. Sockeln har mycket varierande höjd på grund av nivåskillnader, är något utkragande och spritputsad. Koret har en barockgavel från 1593 med svängda former och fem tinnar. Initialerna C W på gaveln betecknar Christence Viffert som byggde om gaveln till nuvarande utseende. Sågtandsskiftet och blinderingarna bibehölls vid ombyggnaden. Tornets övre del har slätputsade hörnkedjor som övergår i tornets fyra gavelrösten med ett listverk av trekantsbågar under takfallet. Kyrkans huvudingång är i tornets västra fasad. Det finns även en ingång i öster till koret samt en ingång till sakristian och en torningång. Västportalen är spetsbågig i två språng och slätputsad. Pardörren är raksluten och klädd med profilerad ekpanel på utsidan. Sakristian och koret har raktäckta dörrar endast omgivna av ett slätputsat murband. Samtliga tre dörrar är från 1930-talet. Handtag och lås är moderna. Till torntrappan leder en rundbågig plankdörr klädd med grönmålad panel i fiskbensmönster. Mot östra sidan av torntrappan är fäst en gravsten över kyrkoherde Cervin (1670-1735) med hustru och fyra barn. Stenen låg tidigare inne i kyrkan. Kyrkans nuvarande fönsteröppningar togs upp 1855. De är spetsbågiga och omfattas av två slätputsade språng. Fönsterbågarna är av brunt trä indelat i två rundbågar och blyspröjsat antikglas. De förnyades förmodligen 1937. Solbänkarna är täckta med cementskivor. I före detta vapenhuset finns ett runt fönster med glasmålning. Tornets har ljudöppningar med brädluckor åt alla väderstreck. Muröppningarna är parställda inom en spetsbågig slätputsad nisch. Öppningarna skiljs av kolonner. Den västra ursprungliga delen av långhuset har spår av ursprungliga öppningar som dokumenterades vid ombyggnaden 1937 och murverksundersökningen 1993. De flesta är helt överputsade men en romansk fönsteröppning är synlig på norra fasaden och är slätputsad. Samtliga delar utom tornet har sadeltak belagt med röda enkupiga tegelpannor. Tornets åttasidiga spira är täckt med gråmålad plåt i skivtäckning. Tornspiran kröns av kors och kyrktupp.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548893

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Arriesjön-Risebjär

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2041520

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Begravningsplats

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/e528b545-52cb-4838-b99f-8df28ac75164

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Begravningsplats

TerrängFlack sandmark. Tomtmark.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/2f7a87e0-4860-4e84-800b-24752f012040

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Begravningsplats

BeskrivningKyrka och kyrkogård, uppgift om. På området är idag inga synligalämningar.Vid provundersökning 1968 påträffades 12 gravar på ett djup av1.4 m under markytan. Kristna gravar.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/ca3b041a-118a-42e7-9bd0-c9da2f7a4b22

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Begravningsplats

SkadestatusRinga åverkan

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f9787d8c-f723-4ea9-9ade-85cdd127363a

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/6397635b-8d6c-4170-bb38-381e95930db1

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Bolmers högar

Referens: kartmaterial2C0f SÖ, FMR registerkarta

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/224d86f8-3ab5-4dfe-af36-93bd3820e361

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/8092e707-8084-4e86-9204-45b6b9826a3a

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

TerrängN och NÖ slänterna till flack förhöjning i sandblandad lermark,åker.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/0d9062dc-e1ea-45b7-8d19-3095ea224f9f

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

Referens: skriftlig källaATA dnr 7718/89.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/3f80d629-e241-42cc-b00e-579250ce487b

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

SkadestatusEj skadad

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/4d26c3c7-0fe0-4e8c-975b-3675d8bd07dd

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

UndersökningsstatusDelundersökt

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/a144c19f-980a-4e50-acba-85cf793fbfe7

Objekttyp

PLACE

Boplats

Referens: kartmaterial12-esk-1 (år 1718)

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/23423efb-293d-46fc-8de0-91755c007ef9

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

TerrängFlack lermark. Åkermark.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/2e12f013-714c-4385-8b68-5ebee4f78211

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/2f8db8e2-d399-4687-8d2e-e31c31a23885

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

PlaceringEj synlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/173dcffe-c8b5-4971-ae9a-2dc8f0a213cc

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

UndersökningsstatusHelt undersökt

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1f6788aa-7152-4925-aab8-7fac3b9021f4

Objekttyp

PLACE

Boplats

BeskrivningBoplats, ca 100x75 m (NNÖ-SSV). Vid arkeologisk utredning år 2014 påträffades ett fåtal stolphål och gropar. (Raä dnr: 3.4.2-3928-2014)

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/3d623b60-ab05-459c-b3dd-a9452942d1c5

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/77450069-3538-4e69-b639-dc4b08730830

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT