SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “vida”
Vida
Vida är nature_reserve i Heby, Uppsala i Uppsala län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vida gruva 2
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Vida gruvor. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vida gruva 3
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Vida gruvor. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningRadhus i Stureby, från början av 1960-talet, som bevarar sin ursprungliga gestaltning. Sockel gråmålad puts Fasad gul slätputs. På trädgårdssida utskjutande, indelande murskivor i gult tegel. Taket skjuter ut på denna sida, över balkonger. Entréer / Dörrar gjuten trappa med steg i natursten, lackerad träpaneldörr med smal glasning, skärmtak vilket löper vidare över det utskjutande lilla förrådet vidare över grannes entré. Vitmålad trädörrar till förråd. Balkong- och altandörrar i vitt trä, glasade. Fönster vitt trä. Enluftsfönster, mot trädgården placerade i band. Altan/Balkong/Terrass mot trädgård, front i brunt trä. Utep… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikTomten skapas efter den nya stadsplanen efter branden 1876. Änkefru Carolina Andersson tillbyter sig tomten mot hennes tidigare tomt nr 17. Tomten övergår efter hennes död samma år till Carolinas barn som säljer den år 1882 till fröken Katarina Andersson. 1885 säljs den vidare till sjöman Karl Anton Johannesson som säljer den vidare år 1893 till slaktaren Karl Johansson. Husen uppförs sannolikt under perioden 18851893, ett antagande som bygger på den markanta värdestegringen på fastigheten vid den efterföljande försäljningen. Tidsprofil: 1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gråmanstorps kyrka
HistorikGråmanstorps kyrka uppfördes som Mariakyrka runt 1160, sannolikt genom att den kristna missionerande kyrkan övertog en hednisk kultplats. Fynd man gjort under kyrkan tyder på att platsen använts som begravningsplats i alla fall under ca 3000 år. Troligen restes kyrkan med hjälp av cisterciensermunkarna vid Herrevad, som anses ha medverkat vid många kyrkobyggen i närområdet. Vidare lär kyrkobygget ha stått under påverkan av domkyrkobygget i Lund, vars duktiga stenmästare spreds i trakten efter avslutat värv 1145 för att arbeta vidare med landsbygdskyrkor. Direkt inflytande till Lund kan spåras t.ex. i långhusportalernas reliefförsedda… Tidsprofil: 1970–1971. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tjuls station
InteriörbeskrivningByggnaden rymmer liten väntsal, som enligt reglementet för 3:e klassens väntsalar har stående panel eller bröstning nedtill och brunmålad papp upptill, samt med fasta sittbänkar. Vidare finns expedition samt stationsföreståndarens bostad. Bostaden har ett rum, kök samt ett större förrådsrum eller f d brygghus. Vidare finns en köksfarstu, som är den enskilda ingången till bostadsdelen samt ett skafferi. Vinden är låg och oinredd, men har rymt en mindre kammare mot ena gaveln. I bostadsrummet finns kakelugn, medan expeditionen och väntsalen värms upp med kamin placerad på expeditionen. I köket finns en vedspis med bakugn. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT NICOLAI KYRKA
InteriörbeskrivningVapenhuset täcks av ett plant trätak av handhyvlade bräder, målade med oljefärg. Gravhällar upptar norra och södra väggarna. Ett glasat dörrparti från 1994-95 leder vidare inåt. Kyrkorummet är indelat i mitt- och sidoskepp, avdelade med sex fristående pelare. Över mittskeppet har tre stjärnvalv slagits med grovt murade ribbor, mer avancerade former i de två främre. Sidoskeppens valv är något lägre. Koret täcks av ett så kallat klostervalv. Fragment av medeltida muralmålningar, i ljust gröna och mörkröda nyanser, har restaurerats i södra sidoskeppets främsta travé och i det västligaste valvet. Fönstrens inre bågar tillverka… Tidsprofil: 1994–1995. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AGNEBERGS MISSIONSHUS
HistorikFörsamlingen bildades omkring år 1900. Ursprungligen samlades man i en sal inredd i vindsvåningen till ett bostadshus nära Göta Älv. Missionshuset byggdes 1902 och innehöll en samlingssal, ett kök och ett kapprum. Tidvis var köket uthyrt till en person som också hade uppdraget att vara vaktmästare för missionshuset och svara för eldningen. 1951 upplöstes församlingen och medlemmarna överflyttades till Surte Missionsförsamling. Missionshuset tillhörde nu formellt SMF och 1953 övertog Angereds Missionsförsamling huset och drev arbetet vidare fram till 1970-talet, då verksamheten lades ner och missionshuset såldes. Det är nu ombyggt til… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Akvedukt
HistorikVid Håverud hade industriverksamheter pågått sedan 1600-talet med stångjärnssmedja, papperstillverkning och träsliperi. Forsen mellan sjöarna Åklång och Övre Upperudshöljen gav kraft till produktionen men omöjliggjorde en vanlig slussanläggning och kanal. Den smala dalgångens bergarter var lösa och strömmen var stark. För att lösa problemet konstruerades en akvedukt i plåt som kunde föra vattnet och båtarna vidare över forsen. Akvedukten leder vattnet över ravinen med en sluss vid Åklångs utlopp och tre slussar vid Övre Upperudshöljen. Akvedukt (lat. aquaeductus, vattenledning) är en smal brobyggnad som har som ändamål att leda ett v… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BARACK
HistorikBefästningsverken var mycket förfallna då Kungl. Maj:t år 1820 beslöt att bygga om Kungsholmen till huvudfästning vid inloppet till Karlskrona. Den nya fästningen planerades av Baltzar Cronstrand och byggnadsarbetena utfördes åren 1831-43 under ledning av Gustaf Elis Cronstrand. Den redutt som på 1680-talet anlagts på ett skär norr om Kungsholmen förändrades till ett kraftigt slutvärn, Norra redutten, och byggdes samman med huvudbefästningen. Här anlades en cirkelrund sluphamn med hög sluttningsmur. Vidare bygges corps de garden och donjonen, kombinerade försvars- och förläggningsbyggnader. KÄLLA: Skyddsföreskrifter 1993 Tidsprofil: 1831–1843. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERNS SALONGER
HistorikÅr 1863 stod konditor H.R. Berns restaurationsetablissemang vid Berzelii Park - Berns salong - färdigt efter J.F. Åboms ritningar och blev snabbt huvudstadens mest frekventerade nöjespalats. Verandan - i två våningar - inglasades 1874 och 1885-86 tillbyggdes en större konsertsalong i söder, också efter Åboms ritningar. Härvid förlängdes huvudfasaden mot Berzelii Park med tre fönsteraxlar. En ombyggnad 1907 berörde främst entrépartiet mot Näckströmsgatan; vidare byggdes nya verandor. Vid en stor ombyggnad 1941-42 ersattes dessa med nya, och salonger samt fasader återfick i huvudsak sin ursprungliga utformning. Huvudfasaden har två vån… Tidsprofil: 1885–1886. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bjuråkers kyrka
InteriörbeskrivningKoret har rak avslutning och kyrkorummet täcks av tre vida murade valv, där ribbornas koppstenar är något utskjutna på det sätt som är typiskt för släkten Rombergs kyrkobyggnader. Under de första 100 åren var kyrkans inredning i stort sett oförändrad, men under 1850-talet försågs den med ny altartavla och predikstol samt målades om. Valvens hållbarhet har diskuterats vid åtskilliga tillfällen genom tiderna. Redan under 1760-talet sattes järnband in för att hålla samman valven. Kyrkan var under lång tid även rivningshotad, sedan ett kungabrev utfärdats år 1866 med beslut om att Bjuråkers församling skulle uppföra en ny kyrk… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BORGHOLMS BIO
Historik1891 fick Thomas Alva Edisons uppfinning kinetoscopet patent. I och med detta gavs möjlighet att projicera bilder som för ögat uppfattades som en kontinuerlig rörelse. Uppfinningen utvecklades vidare av bröderna Lumiere så att rörliga bilder kunde visas för publik. Tekniken fick en mycket snabb spridning och var en av huvudattraktionerna på Stockholmsutställningen 1897. Filmen var då ännu inte ett självständigt medium utan förekom ofta tillsammans med cirkus, varietéprogram och liknande. Men snart började kringresande försäljare av "lefvande bilder" dra land och rike runt med sina stora, otympliga apparater. Spelfilmer började göras… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningEnvåningsbyggnad från 1800-talet, sannolikt förlängd mot söder vid något tillfälle före 1970. Belägen i anslutning till en skogsbeklädd åsrygg. Tomten är gräsbevuxen, men har även buskar och höga tallar. Öster om tomten leder en grusväg förbi och vidare norrut mot stadsdelen Husby. Infarten är grusad. Tomten kringgärdas delvis av ett rödmålat trästaket. På tomtens nordvästra del finns en mindre uthusbyggnad av äldre datum, med fasader i falurödmålad locklistpanel. Uthuset har sadeltak med svart trapetskorrugerad plåt. Två svartmålade plankdörrar mot söder och ett sexdelat tvåluftsfönster i vitt trä på gaveln. Dessutom finn… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CORPS-DE-GARDE
HistorikBefästningsverken var mycket förfallna då Kungl. Maj:t år 1820 beslöt att bygga om Kungsholmen till huvudfästning vid inloppet till Karlskrona. Den nya fästningen planerades av Baltzar Cronstrand och byggnadsarbetena utfördes åren 1831-43 under ledning av Gustaf Elis Cronstrand. Den redutt som på 1680-talet anlagts på ett skär norr om Kungsholmen förändrades till ett kraftigt slutvärn, Norra redutten, och byggdes samman med huvudbefästningen. Här anlades en cirkelrund sluphamn med hög sluttningsmur. Vidare bygges corps de garden och donjonen, kombinerade försvars- och förläggningsbyggnader. KÄLLA: Skyddsföreskrifter 1993 Tidsprofil: 1831–1843. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DONJON
HistorikBefästningsverken var mycket förfallna då Kungl. Maj:t år 1820 beslöt att bygga om Kungsholmen till huvudfästning vid inloppet till Karlskrona. Den nya fästningen planerades av Baltzar Cronstrand och byggnadsarbetena utfördes åren 1831-43 under ledning av Gustaf Elis Cronstrand. Den redutt som på 1680-talet anlagts på ett skär norr om Kungsholmen förändrades till ett kraftigt slutvärn, Norra redutten, och byggdes samman med huvudbefästningen. Här anlades en cirkelrund sluphamn med hög sluttningsmur. Vidare bygges corps de garden och donjonen, kombinerade försvars- och förläggningsbyggnader. Donjonen ombyggdes 1931 efter ritningar av… Tidsprofil: 1831–1843. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekholms fotoateljé
HistorikOscar Ekholm föddes år 1900 som ett av sju syskon. Efter sju års folkskola började han arbeta på järnverket. När Ekholm var 18 år drabbades han av spanska sjukan och kunde efter detta inte jobba vidare på Kockums. Både Oscar och hans bror Gunnar var fotointresserade och efter konvalescensen började Oscar som lärling hos fotografen Astrid Carlie i Ronneby. Carlie hade tidigare varit anställd hos fotografen Hanna Karlsson som fotograferade på Ronneby brunn. Tack vare brunnsrörelsen fanns en fototradition i Ronneby med en dominans av kvinnliga fotografer. Förutom de kunskaper som Ekholm förvärvade under sin lärlingstid hos Carlie medtog… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnad
HistorikByggnaden har ett oklart byggnadsår men är troligen från sent 1800- tal, den kan också byggts till i omgångar. Byggnaden har fungerat som fyrvaktarboställets ladugård, men är idag till del ombyggd och inredd som sommarbostad, i en mindre del. Man kan dock ana de ursprungliga funktionerna. I den östra delen finns en jordkällare med ingång från östra gaveln. Över denna finns en höskulle. Den västra delen har troligen från början inrymt ett mindre fähus. Vidare finns utrymmen för förvaring av ved och redskap. Tidsprofil: 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
exercishuset
HistorikBefästningsverken var mycket förfallna då Kungl. Maj:t år 1820 beslöt att bygga om Kungsholmen till huvudfästning vid inloppet till Karlskrona. Den nya fästningen planerades av Baltzar Cronstrand och byggnadsarbetena utfördes åren 1831-43 under ledning av Gustaf Elis Cronstrand. Den redutt som på 1680-talet anlagts på ett skär norr om Kungsholmen förändrades till ett kraftigt slutvärn, Norra redutten, och byggdes samman med huvudbefästningen. Här anlades en cirkelrund sluphamn med hög sluttningsmur. Vidare bygges corps de garden och donjonen, kombinerade försvars- och förläggningsbyggnader. KÄLLA: Skyddsföreskrifter 1993 Tidsprofil: 1831–1843. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FREDRIKSKYRKAN
HistorikFredrikskyrkan fick sitt namn vid invigningen 1744 efter dåvarande kung Fredrik I. Redan i Dahlbergs stadsplan från 1694 fanns en stenkyrka inritad vid Stortorget, då under namnet Stadskyrkan. Senare kom den även att benämnas både Svenska kyrkan (i förhållande till Tyska kyrkan vid torgets södra sida) samt Storkyrkan, det senare ett namn som kom att leva vidare parallellt med Fredrikskyrkan. Ritningarna upprättades under 1690-talet av Nicodemus Tessin d.y., en av landets genom tiderna mest inflytelserika arkitekter. Tessin ritade även Tyska församlingens Trefaldighetskyrka som började uppföras 1697 och invigdes 1709, medan planerna f… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Funbo kyrka
InteriörbeskrivningKyrkans inre präglas av olika tidsskeden. Dels de medeltida, bemålade valven, vidare bänkinredningen, läktaren och predikstolen från 1600-talet samt inslagen från 1896 års restaurering. Kyrkans förnämsta inventarier är det senmedeltida, nordtyska altarskåpet samt den medeltida ljuskronan som hänger i koret. Kyrkans södra portal i vapenhuset har en omfattning i kalksten från 1100-talet. Altarringen tillkom vid 1896 års restaurering. Då togs även de på 1700-talet överkalkade medeltidsmålningarna fram vilka bättrades på nygotiskt manér. I koret var medeltidsmålningarna endast sporadiskt bevarade och därför försågs koret med n… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMMELBYGGNINGEN
HistorikGammelbyggningen på Kristofers bär inga spår av att ha använts i någon vidare utsträckning. Bristen på slitage tyder på att huset inte har varit avsett att bo i utan i första hand är byggt enbart för fester och kalas. Ett födorådskontrakt från 1829 gav visserligen förre bonden Olof Persson rätt att bo i de båda mellankamrarna när han lämnat över gården till sonen Olof Olsson, men det blev ett kortvarigt arrangemang eftersom Olof Persson dog bara två år senare. Det finns heller inga uppgifter om att huset använts som sommarbostad av familjen. Däremot finns det uppgifter att åtminstone delar av huset har bebotts under korta perioder på… Tidsprofil: 2011–2101. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GARAGE
HistorikLABORATORN 3 - I öster finns ett mindre garage från mitten av 1900-talet. Vidare uppfördes mot Klosterbrunnsgatan ett garage och en kalkstensmur. Garaget är något vinklat i förhållande till gatan. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 Muren efter Klosterbrunnsgatan och det lilla garaget benämt D på kartan uppfördes år 1947. KÄLLA: Länsstyrelsen på Gotland, Byggnadsminnesförklaring, 1994-12-15. Tidsprofil: 1994–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hanebo kyrka
ExteriörbeskrivningDen symmetriska planen är konventionell med 1876-års torn i väster, det medeltida långhuset i mitten och 1770-talets korsarmar, rakt avslutade kor och femsidiga sakristia i öster. 1963-års tillbyggnad ansluter till sakristians norra sida med separat ingång från kyrkogården och nedgång till källaren. Övriga ingångar till kyrkan finns i tornet samt via vindfånget i södra korsarmen. Från vapenhuset går en trappa upp till läktaren och vidare upp i tornet. Kyrkans huvudsakliga byggnadsetapper redovisas tydligt i dess exteriör. Tornet är utformat i nyrenässansstil med detaljer i vitt mot en slät puts i ljust gult. Utsmyckningarn… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HELGEANDSGÅRDEN
HistorikHelgeandsgården består av ett vidlyftigt tvåvånings byggnadskomplex, dels av sten och tegel, dels av timmer och resvirke. Den äldsta delen utgörs av resterna av stadens medeltida helgeandshus, möjligen färdigt 1413. Vidare ingår ytterligare två senmedeltida byggnader samt ett flertal senare tillbyggnader, den yngsta från omkring 1920. Den enhetliga, vitkalkade putsfasaden mot Storgatan tillkom 1868. Taken är täckta dels med plåt, dels med tegel. Mot gatan finns två ingångar med gustavianska pardörrar; över en av dem sitter en kalkstensplatta med ätterna Ribbings och Bondes vapen samt årtalet 1622. Vid en brand 1985 förstördes hela ta… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Höganäs kyrka, Himmelsfärdskyrkan
InteriörbeskrivningKyrkan har en ansenlig storlek och förutom kyrkorummet med långhuset och koret finns även många mindre utrymmen med olika funktioner. I tornets nedre våningsplan finns vapenhuset i mitten med trapphall på norra sidan och kapprum i söder. I andra våningsplan är orgelvåningen belägen med trappuppgång från norra sidan. Trappan fortsätter till tredje våningsplan som utgörs av ett stort öppet utrymme som används till förvaring framför allt av gamla inventarier från den gamla brukskyrkan. Här finns ingång till vinden och en smal trätrappa leder vidare till klockvåningen där även tornuret står. Tornets utrymmen, framför allt trap… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JÄMJÖ KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Från huvudentrén i öster nås ett mindre vindfång varifrån en gråmålad spegelindelad pardörr med lunettformat och spröjsat överljus leder vidare till vapenhuset. Golvet är belagt med röda kvadratiska kalkstensplattor i förskjutna skift. En sockel i samma material som golvet markerar övergången till de putsade vita väggarna. Brädtaket är täckmålat i samma grå nyans som pardörren, med en profilerad taklist i något mörkare grå kulör. Vapenhusets södra del domineras av en svängd trätrappa som utöver de klarlackade planstegen är täckmålad i grått. En enkeldörr med tre rektangulära speglar leder till wc under trappan. En… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KISA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004. Kyrkans medeltida byggnadshistoria är inte helt klarlagd. Vid en omfattande renovering 1959 knackades putsen ner och på södra långhusväggen upptäcktes en igenmurad sydportal av romansk karaktär. Denna skulle kunna datera den första kyrkan till tidig medeltid, d v s före 1200-talets mitt. Vidare kunde man konstatera att det befintliga långhusets västra del med större delen av såväl norra som södra väggen hade medeltida murverk. Kyrkan måste därigenom haft en, för medeltida kyrkor, betydande bredd och storlek. Den medeltida kyrkan är uppförd av sten och har varit försedd med ett smalare r… Tidsprofil: 1772–1774. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRAMFORS KAPELL
HistorikUppfört av Kramfors AB 1895. Salsbyggnad med förskjutet sidotorn i nordväst, smalare förrådsdel i öster, samt i anslutning mot norr, en mindre sakristia. Kramfors kapell är exteriört en välbevarad representant från sågverksepokens framgångsrika dagar. Kapellet ingår i den svenska träbyggnadskonstens stolta tradition, men vidareutvecklad detaljmässigt med den nya ångkraftens hjälp. Samtidigt är arkitekturen påverkad av samtidens stildebatt och kapellet uppvisar det gotiska ideal som kyrkorna företrädesvis uppfördes i under 1800-talets sista tre decennier. Interiört karaktäriseras den visserligen av uppförandetidens höga gotikiserade r… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.