KRAMFORS KAPELL

Verifierad identitet

KRAMFORS KAPELL är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444369. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är Samtid. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 2000–2099.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Kramfors · Västernorrlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikUppfört av Kramfors AB 1895. Salsbyggnad med förskjutet sidotorn i nordväst, smalare förrådsdel i öster, samt i anslutning mot norr, en mindre sakristia. Kramfors kapell är exteriört en välbevarad representant från sågverksepokens framgångsrika dagar. Kapellet ingår i den svenska träbyggnadskonstens stolta tradition, men vidareutvecklad detaljmässigt med den nya ångkraftens hjälp. Samtidigt är arkitekturen påverkad av samtidens stildebatt och kapellet uppvisar det gotiska ideal som kyrkorna företrädesvis uppfördes i under 1800-talets sista tre decennier. Interiört karaktäriseras den visserligen av uppförandetidens höga gotikiserade rum, med öppna takstolar, fönsterformer och bänkar, men i övrigt av 1960/70-talets totala förvandlingsnummer, en naturromantiserad inredning, som bl.a. för tankarna till Solbergs kyrka i Örnsköldsviks kommun, samiska traditioner, och gamla testamentets hebreiska tempel. Den gotiska och naturromantiska mixen fungerarpå ett plan utmärkt, men på ett annat inte alls. Rent uttrycksmässigt kan epokerna leva samman, men sågverksepokens maskinmässigt efterträvade detaljnoggrannhet, liksom stileklekticismens akademika ideal, paras illa av naturvurmens eftersträvade enkelhet och grova kantighet. Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444369. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000444369. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.