SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “vi 1”
Vi 1
SGU registrerar platsen som nedlagt marmorbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: marble; wollastonite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HOTELLANNEXET, Kylbergs Villa, Villa Mauritzon, Villa Grolander
HistorikHuset är troligen uppfört 1888 (tidning från detta år funnen i väggen). Tidigare känd som "Kylbergs Villa", "Villa Mauritzon" eller "Villa Grolander" efter tidigare ägare. Byggnaden hade tidigare en praktfull veranda med snickarglädje. Senare började byggnaden användas som annex till vintersanatoriet. KÄLLOR: Ulla Andersson, Eyvor Hedberg & Ulla Nordmark, "Mössebergsparken, minnen från en kurort" Falköping 1979. Ulla Nordmark, "Mössebergs kurort, hälsokälla med historia", Mössebergs kurort 2004. Helge Andersson, "Mössebergsparken, en kulturhistorisk kommentar" Byggnadsinventering inför byggnadsminnesförklaring, Falbygdens museum, Fal… Tidsprofil: 1888. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NÖSSEMARKS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Den äldsta kända kyrkplatsen i Nössemark är vid Nolby, en dryg kilometer väster om den nuvarande kyrkan. Platsen ligger på en mindre platå vid invid åkermark i närheten av sjön Nössjö. Troligen har där funnits en medeltida träkyrka med en klockstapel. Vid Bomarken, ca sju km söderut, vid stranden av Stora Le finns vid gården Munken ett stenröse, Kyrkemoröset, där det enligt en tradition skall ha funnits ett kapell som satts i samband med pilgrimsvandringar till Nidaros. Från den medeltida kyrkan vid Nolby finns förutom dopfunten från 1300-talet bevarat en lillklocka från 1200-talet samt ett kruci… Tidsprofil: 1790–1794. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Villa Victoria
HistorikVilla VICTORIA byggdes 1882, samtidigt med villa Flora som bostäder för hotellets gäster. Arkitekt var Pehr August Pettersson från Värsås. Villa Victoria är en träbyggnad i en och en halv våning med i stort sett symmetriskt arrangerade fasader med dominerande gavelpartier mot parken resp. det före detta järnvägsområdet. På 1980-talet företogs invändiga renoverings-arbeten på villa Victoria, och 2011 restaurerades två balkonger varvid deras ursprungliga proportioner återställdes. Villa Victoria intar särställningen av att alltsedan 1882 varit annex till först det gamla, senare det nya, Hotell Bellevue. Villan är sedan länge täckt med… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mausoleet vid Färna herrgård
Historik1901 ansökte greve von Hermansson hos Kunglig Maj :t om att få inrätta en enskild begravningsplats på sina ägor. Ansökan bifölls "under villkor att begravningsplatsen, som bör på övligt sätt invigas, varder av vederbörande utan församlingens betungande behörigen inhägnad och underhållen". Det var vid förra sekelskiftet ett uttryck för en romantiserande smakriktning att låta uppföra ett mausoleum för sin grav på sina ägor. Även naturromantiken hade vid sekelskiftet en stor spridning i landet med bakgrund i den spirande urbaniseringen. Platsen som mausoleet är beläget på, intill skog och park vid den södra ängen på brukets ägor, har en… Tidsprofil: 1905. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gerholmsrevets fyrbåt
HistorikEnsam i sitt slag i Vänern och sannolikt även i Sverige för övrigt är den lilla fyrbåten, eller lysflotten, vid Gerholmsrevet, mellan Hammarö och Karlstad. Redan 1862 ville man från Karlstad ha en fyr vid det ökända revet där det endast fanns ett sjömärke med lykta. Seglationsstyrelsen ansåg dock att kostnaderna för en fyr på platsen skulle bli för höga. Först vid 1900-talets början blev fyrning vid revet aktuell på nytt. Fyrbåtsmodellen lanserades av AGA (AB Gasackumulatorer) som 1906 översände ett kostnadsförslag till Hamnstyrelsen i Karlstad angående Belysningsinstallation å fyrbåt. Enligt en uppgift var det 1907 som fyrbåten vid… Tidsprofil: 1862. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KARLSTADS DOMKYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2003: Från mitten av 1300-talet har bevarats en urkund, som berättar att det då fanns en kyrka på Tingvallaön, den centrala stadsdelen i det nuvarande Karlstad. Den benämndes Tingvalla kyrka. Om det var samma kyrka, som fanns kvar på Karl IX:s tid, då Tingvalla år 1584 fick stadsrättigheter och erhöll namnet Karlstad, kan inte med säkerhet fastslås. Den då befintliga kyrkan låg nere vid Klarälven, i det kvarter Stadshotellet nu är beläget. Tillsammans med så gott som hela staden brann denna kyrka ned vid en eldsvåda 1616. Vid återuppbyggnad fick den nya kyrkan behålla den tidigare kyrkoplatsen nere vid ä… Tidsprofil: 1915–1916. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VITTSJÖ KYRKA
HistorikVittsjö kyrkas äldre historia är i flera avseenden inte klargjord och motstridiga uppgifter kring avgörande detaljer i byggnadshistoriken förekommer. I kyrkans underhållsplan redogör antikvarie Caroline Ranby mycket utförligt för kyrkans historia och alternativa tolkningar. Vittsjö kyrka uppfördes sannolikt under 1100- eller 1200-talet med långhus samt lägre och smalare rakavslutat kor. En skriftlig uppgift från 1376 omtalas emellertid byn Havraljunga norr om Vittsjö som socken och därmed kyrkplats. Även 1729 omtalas att Vittsjö gamla kyrka enligt den lokala traditionen varit belägen i Havraljunga vång. Byggnadsdetaljer i den stående… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningBYGGNADSBESKRIVNINGAR- Byggnaderna är av typ S 39. Beskrivningen är uppdelad så att varje länga beskrivs för sig: VERKTYGSBODEN 1-7: FASAD - byggnaderna har putsade undervåningar. Ursprungligen var övervåningarnas fasader klädda med sidi-plattor. Ändringar- Verktygsboden 1-3 har tilläggsisolerade fasader inklädda med stående spontad panel. FASADKULÖR - bottenvåningar: 1 ljus, 2 vit, 3,grå, 4 ursprunglig grå och grön, 5 ursprunglig beige ocgh grön, 6 vit och grön ursprunglig, 7 vit. Övervåningar: 1 vit, 2 beige, 3 vit, 4-7 omålade grå sidiplattor. TAKFORM- pulpet i två nivåer med åtskiljande vertikal del. TAKTÄCKNINGSMATERI… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningBYGGNADSBESKRIVNINGAR- Byggnaderna är av typ S 39. Beskrivningen är uppdelad så att varje länga beskrivs för sig: VERKTYGSBODEN 1-7: FASAD - byggnaderna har putsade undervåningar. Ursprungligen var övervåningarnas fasader klädda med sidi-plattor. Ändringar- Verktygsboden 1-3 har tilläggsisolerade fasader inklädda med stående spontad panel. FASADKULÖR - bottenvåningar: 1 ljus, 2 vit, 3,grå, 4 ursprunglig grå och grön, 5 ursprunglig beige ocgh grön, 6 vit och grön ursprunglig, 7 vit. Övervåningar: 1 vit, 2 beige, 3 vit, 4-7 omålade grå sidiplattor. TAKFORM- pulpet i två nivåer med åtskiljande vertikal del. TAKTÄCKNINGSMATERI… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningBYGGNADSBESKRIVNINGAR- Byggnaderna är av typ S 39. Beskrivningen är uppdelad så att varje länga beskrivs för sig: VERKTYGSBODEN 1-7: FASAD - byggnaderna har putsade undervåningar. Ursprungligen var övervåningarnas fasader klädda med sidi-plattor. Ändringar- Verktygsboden 1-3 har tilläggsisolerade fasader inklädda med stående spontad panel. FASADKULÖR - bottenvåningar: 1 ljus, 2 vit, 3,grå, 4 ursprunglig grå och grön, 5 ursprunglig beige ocgh grön, 6 vit och grön ursprunglig, 7 vit. Övervåningar: 1 vit, 2 beige, 3 vit, 4-7 omålade grå sidiplattor. TAKFORM- pulpet i två nivåer med åtskiljande vertikal del. TAKTÄCKNINGSMATERI… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningBYGGNADSBESKRIVNINGAR- Byggnaderna är av typ S 39. Beskrivningen är uppdelad så att varje länga beskrivs för sig: VERKTYGSBODEN 1-7: FASAD - byggnaderna har putsade undervåningar. Ursprungligen var övervåningarnas fasader klädda med sidi-plattor. Ändringar- Verktygsboden 1-3 har tilläggsisolerade fasader inklädda med stående spontad panel. FASADKULÖR - bottenvåningar: 1 ljus, 2 vit, 3,grå, 4 ursprunglig grå och grön, 5 ursprunglig beige ocgh grön, 6 vit och grön ursprunglig, 7 vit. Övervåningar: 1 vit, 2 beige, 3 vit, 4-7 omålade grå sidiplattor. TAKFORM- pulpet i två nivåer med åtskiljande vertikal del. TAKTÄCKNINGSMATERI… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningSOCKEL- grå spritputs. FASAD- vita slätputsade omfattningar kring fönster och franska balkonger. ENTRÉER/DÖRRAR- marmoromfattningar kring ursprungliga ekdörrar med utvändiga dekorativa gallerverk av ek. Ursprungliga reliefer vid portarna: Vid 128 "Sunnan," två figurer med mantlar, vid 130 en grupp människor, polykroma abborrar vid 132, vid 134 Venus/Afrodite ovanför dörren. FÖNSTER- ursprungliga av trä, vita; tvåluftsfönster i olika storlekar. Ursprungliga franska fönster med spröjs. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- FRANSKA BALKONGER- ursprungliga vita zigzagformade smidesräcken. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningBYGGNADSBESKRIVNINGAR- Byggnaderna är av typ S 39. Beskrivningen är uppdelad så att varje länga beskrivs för sig: VERKTYGSBODEN 1-7: FASAD - byggnaderna har putsade undervåningar. Ursprungligen var övervåningarnas fasader klädda med sidi-plattor. Ändringar- Verktygsboden 1-3 har tilläggsisolerade fasader inklädda med stående spontad panel. FASADKULÖR - bottenvåningar: 1 ljus, 2 vit, 3,grå, 4 ursprunglig grå och grön, 5 ursprunglig beige ocgh grön, 6 vit och grön ursprunglig, 7 vit. Övervåningar: 1 vit, 2 beige, 3 vit, 4-7 omålade grå sidiplattor. TAKFORM- pulpet i två nivåer med åtskiljande vertikal del. TAKTÄCKNINGSMATERI… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VITTENE MISSIONSHUS
HistorikVittene Missionshus byggdes redan 1868 och var det första i Lenabygden. Vittene Missionsförsamling bildades 1878. Vittene och Ödegärdets missionsförsamlingar gick samman 1960 och bildade Lagmansholms Missionsförsamling. En orsak till samgåendet var att båda församlingarna hade behov av bättre lokaler för sin verksamhet. Den nya församlingen uppförde 1964 Lagmansholms Missionskyrka. Verksamheten i Vittene Missionshus lades ner och huset såldes. Byggnaden är välbevarad men inredningen finns inte kvar. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hansestaden Visby
Ringmur, gatunät, ruiner och handelsbebyggelse gör Visby till en särskilt välbevarad nordeuropeisk handelsstad.
BJÖRKEBERGS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Kyrkan uppfördes troligen vid 1200-talets början med långhus och absidkor. Sakristian tillbyggdes under senare delen av medeltiden. Enligt icke belagda uppgifter lär ett stentorn ha funnits i väster, tillkomsttiden är dock okänd. I söder fanns en port som senare blev försedd med ett vapenhus. Även koret hade en ingång från söder, som vid en restaurering 1945 åter togs upp. Fönstren var små och högt placerade, vilket den återställda fönsteröppningen i södra kormuren är ett exempel på. Murarna stod oputsade till slutet av 1200-talet då de försågs med en gulbrun puts. Vid sa… Tidsprofil: 1762–1763. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikBostadshuset vid Granby har i sin södra del stomme från 1700-talet. Enligt uppgift är huset vid något tillfälle flyttat från ett äldre läge på tomtens nordvästra del, där det än idag finns en synlig husgrund. Under gårdens tid som komministerboställe från 1701 till 1906 var detta sannolikt huvudbyggnaden. Militärens karta över Järvafältet från 1908-09 samt äldre fotomaterial visar att byggnaden vid denna tid bestod av dagens södra tvärlänga, dvs. ett envåningshus med inredd vind, frontespis, brant sadeltak och rödstrukna panelfasader. Huset hade vid denna tid en ljusmålad farstukvist av verandakaraktär, med fasader i slät träpanel oc… Tidsprofil: 1701–1906. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikEn köpmansgård, troligen från mitten av 1700-talet, bestående av ett vinkelbyggt bostadshus med en visthusbod vid ena gaveln samt en uthuslänga vid en kullerstensbelagd gård. Bostadshuset är i två våningar med panelade fasader och tegeltäckt valmtak. Ursprungligen innehöll huset fem rum och kök med förstuga i vardera våningen, men vid ombyggnader 1884 och 1933 skedde en uppdelning till mindre lägenheter. Vid en reparation 1962 upptäcktes stofttapeter från byggnadstiden. Flera 1700-talsdörrar finns bevarade. Uthuslängan, numera till hälften riven, är knuttimrad och panelad under tegeltäckt sadeltak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - F… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningSmalhus i tre våningar uppfört i slutet av 1930-talet. På gaveln finns en butikslokal i bottenvåningen som idag inrymmer en Sushirestaurang. SOCKEL- putsad, grå. FASAD- Slätputsad fasad vid vädringsbalkongerna. Fasaden vid butikslokalen är klädd med grön glasmosaik. Vid stambyte på 1970 och 80-talet togs slitsar upp på gavlarna och/ eller på långsidans fasader. Slitsarna sattes igen med täckskivor av lackerad plåt. ENTRÉ/DÖRRAR- ursprungliga glasade, fernissade ekportar med klotformade dörrtrycken och sparkplåtar. Grön kakelolmfattning vid portarna. FÖNSTER- En- och tvåluftsfönster ett flertal med förskjuten mittpost.. Urs… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GERLOFSSONSKA VILLAN
HistorikGerlofssonska villan är en av de bäst bevarade av Borgholms sommarvillor från omkring 1900. Byggnaden uppfördes 1903-04 och fick en mindre tillbyggnad 1913. Den har en och en halv våning och hög stenfot. En fritrappa leder upp till entrén. Villan är försedd med torn. Fasaderna är klädda med vitmålad pärlspontpanel och i övervåningen fjällpanel. Såväl invändigt som utvändigt finns snickeridetaljer av hög kvalitet. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1903–1904. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kiosk
HistorikByggnaden ursprungligen pressbyråkiosk som stått först vid järnvägsstationen och senare vid torget för att vid läget för dagens störtlopp flyttas till nuvarande plats 1967-68. Byggnaden hade vid flytten säteritak men det tvingade byggnadsnämnden den nyblivna ägaren att ändra. Byggnaden förlängdes på 1970-talet. Tidsprofil: 1967–1968. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningÄven fäxet, sommarladugården, är ovanligt stort men har plats för 8-10 kor, vilket är ett normalt antal. Det är av en typ som har den främre delen, med ingångsgaveln, timrad ända ner till marken medan bakre gaveln står på stolpar. Det finns utrymme till förvaring under och plats för dyngan vid den bortre gaveln. Årtalet 1884 finns skrivet vid ingångsgaveln. Plåttaket lades år 1980 över ett äldre spåntak. Vid restaureringen 1999 lyftes fäxet och trästolparna justerades. Syllvarven ersattes med friskt virke och dräneringen förstärktes då det är mycket blött vid fäxet. Tidsprofil: 1884. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Liljedals fyr
HistorikLiljedals fyr har inte endast ett vackert läge på en skogskantad klippudde vid Trångsundets mynning. Fyrplatsen har sina rötter i sjöfartsutvecklingen i det sena 1800-talets industrialisering. År 1898 hade hamnen vid Liljedals glasbruk angjorts av 128 fartyg, varav 8 gick på England. Behovet av att säkra sjöfarten med en inseglingsfyr innanför Knipan ledde till att fyrplatsen anlades 1901 vid sundets inlopp. Fyren hade då spegel av 6:e ordningen samt visade vitt och rött klippsken. År 1922 brandskadades fyren och 1947 installerades AGA-linslykta. Troligen nybyggdes fyren vid det senare tillfället. Det vita 6, 6 m höga tornet är ett g… Tidsprofil: Industrialisering. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lyckans Väg 4
HistorikCarlanderska villan uppfördes 1913 för direktör Axel Carlander efter ritningar av Arvid Bjerke. Familjen bodde kvar i huset fram till 1970-talet, då villan byggdes om för bankverksamhet. 2010 inreddes villan i stället till lägenheter, som förvaltas av en bostadsrättsförening. Villan har genomgått flera förändringar både exteriört och interiört. Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
REGNA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Den äldsta kända kyrkan på platsen var uppförd av sten under medeltiden. Dess utformning är till stora delar oklar. Långhuset var dock rektangulärt och i norr fanns en sakristia. Grundmurar påträffades vid gravgrävningar vid kyrkans norra sida. Amanuens Anders Lindahl vid Östergötlands länsmuseum kunde efter en undersökning 1947 konstatera att de sannolikt hörde till den gamla kyrkans sakristia. Golvet innanför grundmurarna var täckt av plana, tunna hällar av kalksten och gråsten. Den äldre sakristians läge invid den nuvarande kyrkans norra mur kan indikera att delar av d… Tidsprofil: 1785–1787. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SOLBERGA KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: SOLBERGA KYRKA är uppförd under 1100- eller 1200-tal, och var ursprungligen romansk kyrka med rektangulärt långhus samt smalare och lägre kor. Den hade också en ingång åt söder. Den saknade torn, vid 1600-talets början nämns en klockstapel, som var belägen strax sydväst om kyrkans sydvästra hörn. 1594 noteras att koret då var spåntäckt, medan långhuset hade tegeltak1598, och att kyrkan vid denna tid var vitlimmad. Under 1600-talet inleddes de förändringar, som förde kyrkan närmare det utseende den har idag. 1624-1629 byggdes ett klocktorn vid västgaveln, som byggdes på 1668. Ett v… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TIARPS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2001: TIARPS KYRKA uppfördes 1909-10 ca 1,5 kilometer sydväst om den tidigare kyrkplatsen. Elljus och värme drogs in 1946-47 vid en renovering ledd av Erik Mattson. Vid samma tid satte man in innerbågar av trä till fönstren, det tidigare altarkrucifixet från 1920-talet ersattes av en ny altartavla av konstnärinnan Saga Walli. I och med detta sattes det östra korfönstret igen och sannolikt var det vid detta tillfälle som de flankerande korfönstren försågs med färgat antikglas. 1958 lade arkitekt Anders Ekman ett förslag på ett ljudtak till predikstolen.1962 målades kyrkan om invändigt efter fö… Tidsprofil: 1909–1910. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TULE STATION (TULE HÅLLPLATS)
HistorikJärnvägslinjen mellan Roma och Slite var i bruk mellan 1902 och 1953. Vid dess invigning stod hållplatsbyggnaden vid Tule, i Halla socken, liksom den större stationsbyggnaden vid Hesselby i Dalhem, färdig. Tule ligger 2,8 km sydväst om Hesselby. Stationshuset har liggande och stående träpanel, under tegeltak. Byggnaden har samma färgsättning som Hesselbystationen, med rosa, gulvitt och engelskt rött. Förutom väntsal och expedition i ett mycket välbevarat skick, innehåller byggnaden banvaktarbostad med ett rum och kök. Vid övertagandet av Märta & Ingmar Lindkvists stiftelse, 1982, restaurerades byggnaden både in- och utvändigt. Den st… Tidsprofil: 2002–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vall kyrka
HistorikVall kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta delar är koret med absiden samt långhuset, vilka byggdes i en etapp i början av 1200-talet. Koret hade ursprungligen öppen takstol eller innertak av trä valvet kom till först i början av 1300-talet. Tornet påbörjades vid mitten av 1200-talet och fullbordades vid slutet av samma århundrade. Samtidigt byggdes sannolikt även sakristian. Kyrkan har utvändigt undergått få förändringar sedan byggnadstiden. Tornhuven och taken förstördes vid en brand 1735. Vid återuppbyggnaden försågs kyrkan sannolikt med en lägre tornhuv än den ursprungliga, och yttertaken sänktes och bela… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.