SOLBERGA KYRKA

Verifierad identitet

SOLBERGA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443042. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 2002–2005. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 2002–2005.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Kungälv · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: SOLBERGA KYRKA är uppförd under 1100- eller 1200-tal, och var ursprungligen romansk kyrka med rektangulärt långhus samt smalare och lägre kor. Den hade också en ingång åt söder. Den saknade torn, vid 1600-talets början nämns en klockstapel, som var belägen strax sydväst om kyrkans sydvästra hörn. 1594 noteras att koret då var spåntäckt, medan långhuset hade tegeltak1598, och att kyrkan vid denna tid var vitlimmad. Under 1600-talet inleddes de förändringar, som förde kyrkan närmare det utseende den har idag. 1624-1629 byggdes ett klocktorn vid västgaveln, som byggdes på 1668. Ett vapenhus byggdes framför sydingången under 1600-talet, det revs sedan under 1800-talet. 1704-1705 togs flera nya och större fönster upp, och 1739-1741 revs det medeltida koret och ersattes av det nuvarande större och tresidiga koret. I samband med detta slogs också det välvda innertaket av trä över kyrkorummet, ett innertak som 1796 försågs med en takmålning. Under 1600-talet fick kyrkan också flera nya inredningsdetaljer. Predikstol och altartavla är båda 1600-talsarbeten, liksom också läktarbröstningen från 1671. 1800-talet innebar förändringar inom ramen för kyrkans 1700-talsutseende. Tornet från 1620-talet blev så dåligt att det 1867-68 er… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443042. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000443042. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.