SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Aröd
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ingetorpssjön
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lökeberg
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Marstrand strandverket
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Nordön Rökan
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Nordöns badplats
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Romesjön
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rörtången
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sundhammar
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vadholmen
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikEnligt brandstodshandlingar framgår att år 1800 försågs huvudbyggnaden med utbyggnader i en vånings höjd på gavlarna. När Eric Adolf Hallin övertog Tofta år 1902 började en omfattande om- och tillbyggnad av corps- de logiet som påbyggdes i båda ändar till höjd lika som mittpartiet. Huvudbyggnaden präglas av tydliga årsringar med 1700-talsprägel och jugendprägel från 1900-talets början. Hallins monogram finns på halltrappans trappstolpar. Flygelbyggnaderna renoverades inte i samma omfattning. KÄLLA: Tofta herrgård-kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring nr 23, Länsstyrelsen 1982 Tidsprofil: 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikGårdens huvudbyggnad är uppförd i en och en halv våning i utpräglad schweizerstil. Huset uppfördes av arrendatorn J O Kihlman på eget initiativ omkring år 1862. Tidsprofil: 1862. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fridhem 2
ExteriörbeskrivningHuset är uppfört som bostad åt gårdens arbetare kring år 1952. Det är byggt i en våning med inredd vind, uppfört i trä med en regelstomme. Fasaderna är klädda med rödmålad stående lockpanel. Knutbrädor och vindskivor är vitmålade. Byggnaden har källare med väggar av betongsten som putsats. Taket är ett sadeltak täckt med enkupigt tegel och försett med en hög skorsten i tegel. Ingång finns på nordvästra fasaden, där en gjuten trappa leder upp till en vit trädörr med skärmtak i form av ett neddraget takfall. Dessutom finns en källaringång på sydvästra gaveln. Fönstren är kvadratiska vitmålade tvåluftsfönster med tvådelade ru… Tidsprofil: 1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
Historik1903 köpte missionsföreningen en fastighet för 5.000 kronor. Tomten var bebyggd med ett äldre hus men det fanns plats för ytterligare bebyggelse, och 1904 uppförde föreningen ett missionshus på den obebyggda delen av tomten. 1915 byggde man till en predikantbostad som en övervåning på det gamla huset som samtidigt renoverades. Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅLTA KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET har små dimensioner och upplevs som intimt. Koret har tresidig avlutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset, annat än att korgolvet är ett steg högre. Sakristia finns på korets norrsida. Bänkarna ansluter till västväggen under läktaren. Dopfunten är placerad på korets södra sida, och predikstolen på dess norra. GOLVET är av lackat trä, nyslipat i mittgång och kor. Golvet från 1950-51. VÄGGARNA är slätputsade och vita, med en bröstning av trä inne i bänkkvarteren. TAKET är ett välvt brädtak, avvalmat i koret. Taket är ljust gråmålat. Tvärs över kyrkorummet går flera tvärbjälkar, målade i mörkt g… Tidsprofil: 1950–1951. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KAREBY KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Kareby kyrka är uppförd under medeltiden, troligen sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal. Den har byggts ut till nuvarande form under 1600- och 1700-talen. Tornet är byggt under 1600-talets andra hälft. Under 1600-talets början och mitt tillkom viktiga inventarier som predikstol och altartavla. En omfattande ombyggnad skedde på 1730-talet, då det medeltida koret revs och ersattes med det nuvarande tresidiga. Större fönster togs då också upp i kyrkan, samtidigt som också stora delar av träinredningen förnyades. 1738 byggdes det nuvarande trätunnvalvet, och 1751 bemålades interiören a… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KASTALAKYRKAN
InteriörbeskrivningSamtliga kyrkans verksamheter nås via FOAJÉN, belägen innanför huvudentrén. Foajéns vindfång är utfört i glas i en brunlackerad stålram. I kontrast till kyrkorummet har foajén en mörk karaktär, främst beroende på VÄGGARNAS beklädnad av brunt tegel. GOLVET är belagt med kalkstensplattor likadana som i kyrkorummet. I TAKET löper helt frilagda, välvda bjälkar av limträ tillsammans med tvär- och parallellgående system av klenare dimensionerat trävirke. I förhallen finns en ljushållarglob i smidesjärn, arrangerad tillsammans med stolar och en väv uppsatt på väggen. Från förhallen nås kyrkorummet, två samlingssalar, ett kök, hal… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kungälvs nya missionskyrka
HistorikSedan sin tillkomst år 1900 hade församlingen sitt hem vid Västra Gatan i Kungälvs äldsta delar. Tomtutrymmet var emellertid begränsat, och när barn- och ungdomsverksamheten krävde större utrymmen på 1970-talet uppfördes en paviljong, kallad Arken, på en rymlig tomt inom Komarken i västra Kungälv nära de nya bostadsområden som då byggdes upp. 1984 tog församlingen steget att flytta all sin verksamhet till denna tomt och en ny missionskyrka uppfördes. Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDEN
HistorikByggnaden uppfördes 1903 efter att en kraftig storm förstört dess föregångare. Den nya ladugården uppfördes som en mönsteranläggning som vid tillkomsttiden ansågs vara en av Europas modernaste. Den östra delen nyttjades för hästar medan den västra nyttjades för nötkreatur. Under 1960-talet nyttjades ladugården för svinuppfödning. Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LYCKE KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET är förhållandevis ljust och öppet. De kraftiga par av pilastrar från golv till taklist som omger såväl altaruppsatsen som de som är placerade mitt på vardera långväggarna utgör dominerande blickfång i rummet. Koret är inte särskilt markerat annat än att golvet är ett steg högre än i långhuset. Orgelläktare i söder och under denna har under senare tid byggts in kapprum mm. Sakristia är anordnad bakom altaruppsatsen, genom att en hel ny norrvägg 1960 byggts av trä i ett nytt läge, och sakristia m fl utrymmen anordnats där bakom. GOLVET är av trä, lackat i koret och gråmålat i långhuset. TAKET är ett brädklätt fla… Tidsprofil: 1879–1883. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARSTRANDS KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET är högt och ljust. Koret är något smalare än långhuset och skiljs från detta genom en hög välvd korbåge. Inredningen bär den klassicistiska prägel som är ett resultat av ombyggnaden 1807-1816. Golvet sluttar åt öster, vilket medverkar till att förändra perspektivet så att man får helt olika upplevelser av kyrkorummet beroende på om man betraktar det mot öster (då det förefaller vara längre) eller mot väster (då det förefaller vara kortare). Västpartiet domineras av orgelläktaren som fyller upp den västra tredjedelen av långhuset. Östpartiet är renare och har sparsammare med inredning. GOLVET i långhuset är bela… Tidsprofil: 1807–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Maskinhall
ExteriörbeskrivningHallen är uppförd 1958 i en våning. Större delen av byggnaden bärs upp av en takstolskonstruktion i trä. Den södra delen är uppförd av lättbetongblock som putsats och vitmålats. I övrigt är fasaderna klädda med rödfärgad stående panel. Byggnaden står på en gjuten platta av betong. Taket är ett sadeltak täckt med sinuskorrugerade asbestcementplattor. På den södra gaveln finns fem stora dubbelportar klädda med grönmålad dekorpanel. På vardera långsidan samt på den norra gaveln finns en skjutport i motsvarande utförande. Panel, fönster och dörrar är troligen från byggnadstiden. Övervåning med personalutrymme är påbyggt invänd… Tidsprofil: 1958. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRMANNEBO KAPELL (ROMELANDA KAPELL)
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: NORRMANNEBO KAPELL uppfördes på privat initiativ och tillhörde fram till 1963 Romelanda kapellstiftelse. Det byggdes 1918-1919 efter ritningar av byggmästare Albin och Carl-Wilhelm Gustafsson från Borås. För det dekorativa måleriet inne i kyrkan svarade Theodor Wallström från Lödöse. Kyrkan uppfördes i en nationalromantiskt inspirerad stil (även med barockdrag), och med stora partier spånklädda på såväl takryttare som västgavel och tak. Takspånet byttes dock 1934 till tegel, några år tidigare (1930) hade takryttaren klätts med kopparplåt. Kapellet fick sin första orgel 1937, en or… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PANNBYGGNADEN
ExteriörbeskrivningByggnaden uppfördes 1860 och 1865 och är sammanbyggd med stora magasinet från samma tidsperiod. Den är uppförd i rött tegel som på två sidor putsats. Gavelfälten är klädda med rödfärgad locklistpanel, vindskivorna är vitmålade. Taket är ett sadeltak täckt med enkupigt lertegel. Ingångar finns åt norr samt öster med grönmålade enkla dörrar av brädor. Panel, fönster och dörrar är troligen från byggnadstiden, medan taket är sentida. Tidsprofil: 1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SOCIETETSHUS
InteriörbeskrivningStora salen har en takhöjd på 9,5 meter. Mot norr finns en orkesterestrad. Runt de övriga väggarna finns balkonger på träpelare med konsoler och balustrad av profilsågade brädor. Taket är indelat i rektangulära fält . I fälten finns en smal profilerad list som skiljer en yttre bård från mittfältet. Inom fälten finns schablonmålningar i varje hörn. Övriga rumstak är av pärlspont sim inramas av en bred hålkälslist. Stora salongen utgör byggnadens centrala rum. Runt detta utrymme finns mindre rum och salonger. I de norra utrymmena har inrättats storkök. Läktarna bärs upp av pelare med konsoler som fortsätter upp till takkonst… Tidsprofil: 2004–2101. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SOLBERGA KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: SOLBERGA KYRKA är uppförd under 1100- eller 1200-tal, och var ursprungligen romansk kyrka med rektangulärt långhus samt smalare och lägre kor. Den hade också en ingång åt söder. Den saknade torn, vid 1600-talets början nämns en klockstapel, som var belägen strax sydväst om kyrkans sydvästra hörn. 1594 noteras att koret då var spåntäckt, medan långhuset hade tegeltak1598, och att kyrkan vid denna tid var vitlimmad. Under 1600-talet inleddes de förändringar, som förde kyrkan närmare det utseende den har idag. 1624-1629 byggdes ett klocktorn vid västgaveln, som byggdes på 1668. Ett v… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALL
ExteriörbeskrivningByggnaden uppfördes som stall år 1815, men är senare ombyggd. Den är uppförd i trä med en regelstomme i den västra delen. Resterande del är en regelkonstruktion fylld med timmer mellan reglarna. Byggnaden hålls idag samman med rundjärn spända mellan väggarna. Grunden utgörs av en kallmurad stenfot. Fasaderna är klädda med rödfärgad stående lockpanel i varierande bredder. Taket är ett sadeltak klätt med korrugerad plåt. Byggnaden har tre stora grönmålade portar. Tidsprofil: 1815. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STENMAGASINET
ExteriörbeskrivningByggnaden är uppförd som fårhus mellan åren 1880 och 1888 och har även nyttjats som svinhus. Det är en rektangulär byggnad i en våning. På östra gaveln finns en liten utbyggnad innehållande torrdass. Huset är uppfört med en stomme av gråsten, och med synlig sten i fasaderna. Murarna är vitputsade. Gavelröstena är klädda med rödfärgad träpanel. Taket är ett sadeltak täckt med korrugerad plåt. I byggnadens sydöstra del finns en hög skorsten i tegel. Ingång finns mitt på norra fasaden genom en grönmålad trädörr klädd med locklist. Panel, fönster och dörrar är troligen från byggnadstiden och målade i en grön kulör förutom på g… Tidsprofil: 1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA MAGASINET
ExteriörbeskrivningByggnaden är gårdens största sädesmagasin med samma funktion idag som vid uppförandet. Magasinet är en stor rektangulär byggnad i två våningar belägen vid älven. Byggnaden uppfördes av O J Kihlman år 1860 eller något år dessförinnan. Den är uppförd i trä med en timrad stomme och vilar på en stenfot som delvis är kallmurad och delvis murad. Stommen är försedd med vertikala inklädda följare. Fasaderna är klädda med rödfärgad stående locklistpanel. Taket är ett sadeltak täckt med enkupigt lertegel. På den norra delen av taket finns ett högt elevatortorn klätt med rödfärgad locklistpanel. Panel, fönster och dörrar är troligen… Tidsprofil: 1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUSET, KUNGÄLV
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är uppfört i en våning med inredd vind. Stommen, som är av timmer, vilar på en kraftig och tämligen hög naturstenssockel och är klädd med liggande gulmålad panel. Fasaden är omsorgsfullt utformad med kannelerade knutpilastrar och dekorativa konsoler som bär ett kraftigt utskjutande taksprång. Byggnaden har en rektangulär form och är liksom de flesta hus vid Västra gatan, placerad med långsidan mot gatan i sydväst. En smal trädgårdsremsa omger huset som vetter mot en brant bergvägg åt nordost. Tingssalen mätte 12x7 meter och här hölls ting för Inlands Södre… Tidsprofil: 1997–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.