SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “västra stallet”
VÄSTRA STALLET
HistorikStallet ligger direkt på berget, som delvis bortsprängts. Sprängstenen användes i grundmurarna och tegel i dagermurarna. Arkivaliska uppgifter om fasadernas ursprungliga färgsättning har inte påträffats. Bloms akvarellerade relationsritningar visar fasaderna i en ljust gul färg ned till stensockeln. Träfönsterbågarna var utvändigt målade med mörkt brun oljefärg och invändigt med svart. Stallet hade dubbla portar beslagna med järnplåtar och med överljusfönster. Taket var belagt med Gefle taktegel. Stallet var genom tvärmurar uppdelat i tre sektioner, som var och en innehöll två trätrappor till sadelkammare och höskulle i två våningar,… Tidsprofil: 2003–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stall
HistorikKnutarna vita i ändarna, mångåstak. Stalllogen är av en mycket vanlig byggnadslösning i norra Värmland. Byggnaden består i nedre plan av ett stall, sadelrum samt höloft. Upp till övre plan löper en körbro upp till ett logegolv. Stallogen på Laukomägg här tillbyggd med dass på södra fasaden samt mot väster ett vagnslider. Grundläggningen av stallogen består av hörnstenar. Själva stallet har dock ett betonggolv. Stallbyggnadens stomme och fasad består av både bilat timmer och rundtimmer och har en sned underhaksknut. Stallogens väggar är stabiliserad av fyrstjärningar. Timret är i stalldelen tätat med mossa, i övrigt finns ingen tätnin… Tidsprofil: 1923. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LANDSHÖVDINGENS STALL
HistorikByggnaden har ibland kallats för vagnslider, vilket hänger ihop med att denna funktion inrymdes i husets centrala del. De två stora portarna i husets mitt tillhörde vagnsdelen. I den västra delen låg stallet med 8 spiltor, tillsammans med en sadelkammare, och i öster fanns en fähusdel med plats för 7 kor. En trappa upp låg en foderskulle. Enligt boken Uppsala byggnader (Lundberg, K. Red, Upplandsmuseet, 1991) och även Byggnadsstyrelsens beskrivning av fastigheten från 1976 är stallet uppfört omkring 1820. Källa till uppgiften saknas och kan heller inte verifieras i arkiv. 1796 pågick en diskussion om det dåliga skick landshövdingegår… Tidsprofil: Cirka 1820. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALLET
HistorikVid en syn år 1828 fanns på fägården ett stall byggt av timmer under biskop Halenii tid (1753-1767). En stallkammare uppfördes i skiftesverk intill stallet, i förening med ett vagnsskjul omkring år 1826. Stallbyggnaden ansågs vid synen 1828 vara "av ålder så skadad att den ovillkorligen behöver ombyggnad". Den timrade delen ersattes med en ny timmerbyggnad 1829. Troligen rör sig detta om samma byggnad som står kvar än idag. På ett foto taget vid nordiska museets inventering på 1930-talet hade stallet fortfarande nakna timmerväggar utom på den västra delen som var panelklädd(sannolikt vagnsskjulet). Norra takfallet ser på fotot ut att… Tidsprofil: 1753–1767. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
F.d. Artilleristallet
HistorikUppfört 1833-1835 som stall och ridhus för Göta artilleriregemente. Mitt emot längs Larmgatan låg redan ett äldre stall. Arkitekten och konstnären J F Weinberg stod för ritningarna, som efter granskning av krigskollegiet ändrades något. Mot Larmgatan byggdes ett tvåvånings stenhus med 63 spiltor och längre in i kvarteret ett ridhus som var en envånings hallbyggnad. Mellan byggnaderna låg en stallgård som avgränsades med en stenmur mot Magasinsgatan. Cirka 1875 utvidgades stallet mot Kaserntorget med en lägre del. År 1898 byggdes hela komplexet om för Göteborgs Hyrverks AB. Över gården lades ett lätt välvt tak med takstol av järn och… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA FLYGELN
HistorikÖstra flygelbyggnaden, det f.d. stallet, uppfördes samtidigt som den västra. Den ersatte då en äldre stallbyggnad från 1600-talet som låg i ungefär samma läge som nuvarande flygelbyggnad. Den äldre byggnaden var större än nuvarande och låg förskjuten något längre öster ut. Ritningen över stallbyggnaden är daterad 18 februari 1808, signerad A.P. Boman och ritad af C. Meijer. Den ritade byggnaden är till det yttre i huvudsak identiskt med dagens byggnad. Interiören har dock förändrats i flera avseenden, framförallt efter branden 2001. Men även tidigare förändringar har påverkat byggnadens utseende. Redan på 1970-talet förändrades taket… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dass / hemlighus / avträde
ExteriörbeskrivningDasset är ihop byggt med stallet på gamla ladugårdens östra gavel. Fasaden är klädd med rödfärgad stående lockpanel med något varierande dimensioner. Dasset täcks av ett pulpettak. Dörren är grönmålad och fönstret är vitmålat och har en luft som är indelad i fyra delar. Dörren finns på den södra sidan och fönstret på den östra. På norra sidan finns en lucka för att tömma dasset, där är också gödselstaden från stallet placerat. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SLOTTSSTALLET
HistorikDen västliga av de tre vinkelställda längorna byggdes 1737 efter ritningar av Carl Hårleman. 1770-77 tillkom de två stallängorna ("svarta stallet" och "grå stallet") som är grunden för den befintliga högvakts- och stallflygeln, där stallen senare blivit garage. Stallen är uppförda i tegel på gråstensgrund. Corps de gardet i mittlängan utgör den högre delen av byggnadens mittersta del. Den visar en fasad med indragen kolonnportik och rusticerade murytor. Baksidan är helt slätputsad. Källare saknas. Corps de gardet är uppfört i tre plan, stallängorna i ett plan. Mittendelen har mansardtak, den östra stallängan har sadeltak och den väst… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stallet
HistorikStallet på västra sidan vid Mölndalsån var en del av en större utbyggnad 188286. Byggdes även en lagerkällare längs östra tomtgränsen och ett nytt pannhus. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDSLÄNGAN MED TRÖSKVANDRING
HistorikDen stora ladugårdslängan, som sträcker sig längs med vägen, består av ett flertal delar, som tillkommit vid skilda tider och för olika ändamål. De äldsta är av medeltidaursprung. Längst i öster ligger ett oinrett parti av tämligen oregelbunden planform, vilken förklaras av att det utgjort ett mellanled mellan två längor: den västra ännu befintliga och en östlig, numera riven. Det torde ha tillkommit under perioden 1815-44. Den följande delen av ladugårdslängan fram till portlidret är den äldsta. Av murverket framgår, att långväggarna ursprungligen varit blott hälften så höga som nu, medan gavlarna utvisar en osedvanligt brant resnin… Tidsprofil: 1815–1844. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnad
ExteriörbeskrivningBakom salsbyggnaden ligger ett gammalt stall och en uthuslänga/vedbod, nr 4. Stallet är i ett plan med loft och består av en rektangulär byggnadskropp med sadeltak, klädd i gulmålad lockpanel med tre panelade dörrar varav två enkla och en dubbel. Samtliga dörrar har bandgångjärn. De två enkeldörrarna har överljusfönster ovanför. Mittdörren omges av två mindre fönster med spröjs. På gavlarna sitter smalare avlånga fönster med spröjs Det andra uthuset är en lägre byggnad av förvaringskaraktär med pulpettak, även denna klädd i gulmålad lockpanel. Byggnaden har fyra enkeldörrar med bandgångjärn. Byggnaderna är troligen uppförd… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikVäckelsen nådde Kilandatrakten 1866. En missionsförsamling bildades på 1870-talet. 1893 anslöt sig missionsvännerna från Guntorp till församlingen som fick namnet Evangeliska Friförsamlingen Kollanda - Guntorp. 1905 bildade Guntorpborna en egen församling och Kollanda blev därigenom också en egen församling som senare tog sig namnet Kilanda Missionsförsamling. 1904 uppfördes Kilanda Missionshus. På missionshusets tomt uppfördes också ett stall för gudstjänstbesökarnas hästar. Stallet byggdes senare om till samlingslokal. På 1960-talet byggdes missionshuset till och renoverades. 1974 ersattes de gamla kyrkbänkarna med stolar. Så småni… Tidsprofil: 1870-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
herregården
HistorikHorn 7:2, Herregården Herregården ligger i den nordvästra delen av Horns by alldeldes intill Ösan, och har även kallats Bredegården. Gården var på indelningsverkets tid Löjtnantsboställe resp. kompanichefsboställe och var en av de gårdar som fick ligga kvar på ursprunglig plats efter laga skiftet. Till gården hör en stor del av jordbruksmarken norr om byn, bl.a. ett område med fossil åkermark väster om vägen mot byns utskiftade gårdar i nordost. Manbyggnaden är uppförd 1842, men har förlorat en hel del av sin ålderdomliga karaktär genom fönsterbyte i mitten av 1900-talet samt genom ombyggnad av verandan och tillbyggnad av en frontesp… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRD
Historiknull, Någon gång kring sekelskiftet år 1800 uppfördes ungdjursstallet. Årtalet är inte fastlagt men byggnaden har tillkommit efter storskiftet 1786. År 1813 nämns byggnaden i en beskrivning som det nya stallet. Syneprotokoll från andra halvan av 1800-talet redogör för att byggnaden då innehöll 16 spiltor, fölhus, drängkammare och foderlada. Kring sekelskiftet år 1900 moderniserades byggnaden. Bland annat sattes äldre dörrar igen och nya fönster sattes in. En ritning från 1903 visar en utbyggnad på gaveln mot norr. Utbyggnaden beskrivs som foderrum av korsvirke och råtegel, utvändigt brädbeklädd och med papptak. Ungdjursstallets tak v… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA LADUGÅRDEN
HistorikByggnaden är uppförd någon gång mellan åren 1743 -1767. 1743 fanns enligt källorna bara Fridhem men på Storskifteskartan från 1767 är båda ladugårdarna inritade. I 1857 års skifteshandlingar omnämns byggnaden "stall och vagnbod" och befanns vara "i någorlunda skick". Den var 14 ½ alnar lång, 9 ¾ bred och 4 alnar hög och hade halmtak. Stallet var då avsett för oxar. Byggnadsvårds åtgärder: I slutet av 1970-talet ersattes enstaka skadade stockar i timmerstommens nedre delar av nytt virke. 1997 lades vasstaken om. Källor: Ulf Larsson "Norra och södra ladugården, Renovering av vasstak 1997" Byggnadshistorisk rapport 2003:17, Västergötlan… Tidsprofil: 1743–1767. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stall
Stallet inrymde ursprungligen 17 spiltor samt dränkammare, selkammare och hackelsebod. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GARAGE MED GAMLA STALLET
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALLET
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALLET
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALLET, ROSENCAFÉT
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KLAGSTORPS hERRGÅRD
HistorikKlagstorps äldre bebyggelsehistoria är mycket oklar. Med utgångspunkt från äldre kartmaterial, kan man anta att den nuvarande gårdsanläggningen i sina huvuddrag torde gå tillbaka till 1600-talet. Den stora timrade huvudbyggnaden i två våningar under säteritak är en typisk barockbyggnad, som på stilistiska grunder kan dateras till 1600-talets senare del eller 1700-talets början. Den västra flygelbyggnaden förefaller ha uppförts på 1770-talet och vid samma tid fick huvudbyggnaden sina nuvarande exteriöra grunddrag. Likaså är tegelmagasinet sydost om mangården från denna tid. Den nuvarande östra flygelbyggnaden, som i likhet med den väs… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikAPOTEKET 4 - Fastigheten är belägen i kvarterets östra del. Det är långsmalt till formen och ligger med kortsidan mot Mellangatan. Under 1200-talet bebyggdes fastigheten med en stenhuslänga som sträckte sig längs hela den långsmala tomten. Fastigheten hade under den här tiden i stort sett samma sträckning som den har idag. På tomtens norra sida, mellan Apoteket 3 och 4, löpte då Martins gränd som delade kvarteret mitt itu. Vid 1600-talets slut hade tomtindelningen delvis förändrats. Den tomt som motsvarar dagens Apoteket 4 upptog även den västra delen av nuvarande Apoteket 5 och benämndes på 1697 års karta tomt nummer 200. På fastigh… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET REMMAREN - Kvarteret utgör ett rektangulärt område på norra Klinten. Det angränsar till Nygatan i väster, Murgränd i norr, Norra Murgatan i öster samt Klinttorget i söder. Remmaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 108-127. Spåren av verksamhet på Klinten från tiden före ringmurens tillkomst är magert. Eventuellt kan här ha funnits en spridd enkel bebyggelse. Kvartersområdet beskrevs som obebyggd mark och upptogs redan 1585 i en inventarieförteckning som ägd av kyrkan. Under 1600-talet benämndes området Biskopsåkern tillsammans med nuvarande kvarteret Låset samt delar av Östermur. Denna åker var… Tidsprofil: 108–127. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALL
HistorikHäststallet är troligen en del av den medeltida kungsgården från 1200-talet och är sannolikt anlagt som häststall. Byggnaden utgörs idag av envåningsbyggnad i gråsten med fogar i kalkbruk samt inslag av tegel och sandsten. Ursprungligen utgjorde byggnaden sannolikt en tvåvåningslänga med halmtak. Det är svårt att tolka och datera häststallets olika delar. Byggnaden har liksom magasinet genomgått många förändringar under årens lopp. Spår efter fönsteröppningar och murskarvar visar att byggnaden har uppförts i flera etapper. Flera medeltida fönster och portar, eller spår efter gotiska element, återfinns på fasaderna. Betydande delar av… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BORGHOLMS BIO
Historik1891 fick Thomas Alva Edisons uppfinning kinetoscopet patent. I och med detta gavs möjlighet att projicera bilder som för ögat uppfattades som en kontinuerlig rörelse. Uppfinningen utvecklades vidare av bröderna Lumiere så att rörliga bilder kunde visas för publik. Tekniken fick en mycket snabb spridning och var en av huvudattraktionerna på Stockholmsutställningen 1897. Filmen var då ännu inte ett självständigt medium utan förekom ofta tillsammans med cirkus, varietéprogram och liknande. Men snart började kringresande försäljare av "lefvande bilder" dra land och rike runt med sina stora, otympliga apparater. Spelfilmer började göras… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikMangårdsbyggnaden på Stommen är en salsbyggnad i ett och ett halvt plan med sadeltak. Takfoten är brädfodrad med profilerade taktassar. Byggnaden är tillbyggd på ena gaveln med en liten byggnadskropp i ett plan med pulpettak. Fasadbeklädnaden är oljevit locklistpanel. Fönstren är fyrluftsfönster med små halvvåningsfönster under takfoten. Sockeln är i råhuggen natursten med vitkalkade fogar. Entrépartiet består av en enkeldörr som troligtvis satts in någon gång i mitten på 1900-talet.Ladugården på Stommen är enligt en inskription uppförd år 1890. Den byggdes ut på 1940-talet med ytterligare en del, som utformades i samma stil som den… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Heymanska villan
HistorikHeymanska villan uppfördes 1874-76 efter ritningar av Adrian C Peterson. Detta var en av Petersons första stora uppdrag. Den fristående byggnaden ägdes av kommunpolitikern Gabriel Heyman., Heymanska villan vid Vasagatan är uppförd i mitten av I 870-talet av grosshandlande Gabriel Heyman, tidigare delägare av handelsfirman H. J. Heyman & Co men vid denna tid bl. a. stadsfullmäktig. Med sitt privatpalats, den första byggnaden vid den nya yttre ringboulevard som enligt Göteborgs stora utvidgningsplan 1866 skulle löpa parallellt med Nya Allen utefter Vallgraven, avsåg Heyman att slå an tonen i den nya stadsdelen. Här hade Göteborgs Byggn… Tidsprofil: 1874–1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Knistad
HistorikKnistad 2:4, Knistad Knistad är en av de större herrgårdarna i kommunen, och därtill en av de gårdar som har det största byggnadsbeståndet. Gården blev säteri i mitten av 1600-talet, men de nuvarande karaktärsbyggnaderna uppfördes först efter det att godset 1750 övergått till släkten Lind af Hageby. Mangården omges av en parkanläggning, som idag övergår i golfbanan. Huvudbyggnaden är uppförd under senare halvan av 1700-talet, olika uppgifter föreligger (ca 1750 resp. 1778). Huset är byggt i två våningar med valmat och brutet tak, mot baksidan tillbyggd 1910 och vid södra gaveln i början av 1990-talet. De två flyglarna närmast huvudby… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARKS HÄRADS TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tidiga fotografier visar att tingshuset från början var en mindre byggnad med en centralt placerad fronton och två flankerande takkupor. Huset utökades så småningom genom tillbyggda flyglar och byggnadens entréfasad består idag av ett flera gavelprydda fasadpartier som ömsom skjuter ut ömsom ligger indragna från fasadlivet. Dekorativa ankarslut och medeltidsinspirerad tegelornamentik pryder fasaderna. Entrén är centralt belägen i en svagt utskjutande risalit. På baksidan av huset syns de senare kublika tillbyggnaderna med fasader av rött tegel. Tingssalen markeras del… Tidsprofil: 1997–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVENLJUNGA KYRKA
InteriörbeskrivningLÅNGHUS GOLV - Slipat kalkstensgolv. VÄGG - Slätputsade vitmålade väggar som delas in i sektioner av ett pilastersystem. De ljust blå pilastrarna smyckas av längsgående lister i blått och guld samt i mitten en grå inåtgående list. Pilastrarnas kapitäl dekoreras av tre röda rektangulära fält bredvid varandra mot guldfärgad botten. Basen hänger samman med den ljusblå bröstningen som löper längs med långhusväggarna, och pryds av två liggande inåtgående fyllningar, rektangulärt formade och placerade över varandra. Fyllningarna är gråblå och kantas av en röd list. Bröstningen, som pryds av lister i guld och mörkare blått, bestå… Tidsprofil: 1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.