LADUGÅRDSLÄNGAN MED TRÖSKVANDRING

Verifierad identitet

LADUGÅRDSLÄNGAN MED TRÖSKVANDRING är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000690949. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1815–1844. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1815–1844.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Gotland · Gotlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikDen stora ladugårdslängan, som sträcker sig längs med vägen, består av ett flertal delar, som tillkommit vid skilda tider och för olika ändamål. De äldsta är av medeltidaursprung. Längst i öster ligger ett oinrett parti av tämligen oregelbunden planform, vilken förklaras av att det utgjort ett mellanled mellan två längor: den västra ännu befintliga och en östlig, numera riven. Det torde ha tillkommit under perioden 1815-44. Den följande delen av ladugårdslängan fram till portlidret är den äldsta. Av murverket framgår, att långväggarna ursprungligen varit blott hälften så höga som nu, medan gavlarna utvisar en osedvanligt brant resning. Genom murade tvärväggar delas det inre i tre avdelningar. Dessa väggar är sekundära, men på samma plats fanns ursprungligen delningsväggar i skiftesverk. Den mellersta avdelningen, som med breda portar öppnar sig mot gård och bygata, har använts som loge och avdelningen väster därom som sädesbås, medan östra delen har varit fähus och utrymmet däröver foderskulle. I fähusdelen har kreaturen stått uppställda i fyra båsrader i husets tvärriktning med bakdelarna mot två gångar, "tagater", som slutade i de rundbågiga portarna vid vägen. Dessa har inte varit avsedda för djurens in- och utgång utan endast att kasta ut gödsel igenom. Ursprungligen… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000690949. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000690949. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.