SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
11 träffar
för “vä kyrka (sankta maria kyrka)”
VÄ KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
ExteriörbeskrivningKyrkans äldsta delar har en tydlig romansk karaktär med fasader av oputsad natursten medan klocktornet och nykyrkan är putsade och vitmålade. Det romanska murverket består av skalmurar uppbyggda av kvaderhuggen hård sandsten med inslag av granit. Kvaderstenen är mycket noggrant tillhuggen med minimala fogar. Under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal var stenmurarna kvadermålade med vita fogar. Rest av denna fasadbehandling syns på enstaka platser i fasaderna framför allt där skador i murverket täckts med ytputs. En del putslagning samt överputsning av sentida tegelinslag finns också i naturstensfasaderna. Murverket på långhu… Tidsprofil: 1110–1140. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BORRBY KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
HistorikBorrbys första stenkyrka tros ha byggts under 1100-talet kanske i samband med att ett prebende inrättades på orten. Kyrkan var helgad åt Sankta Maria som fanns avbildad på kyrkosigillet. De äldsta delarna tros ha bestått av västtorn, långhus och kor, möjligen utan ursprunglig absid. Långhuset hade ett par högt sittande fönster och väggarna var invändigt redan före 1300-talet dekorerade med målningar. Tornet var mycket smalt med rektangulär planform, samma bredd som långhuset och fem våningar högt. Dess bottenvåning täcktes av ett tunnvalv och öppnade sig mot långhuset genom två valvbågar. I tornets sydöstra hörn fanns en spindeltrapp… Tidsprofil: 1838–1841. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA MARIA KYRKA
Historiknull, Kyrkobyggnaden Möllevångens församling bildades 1949 genom utbrytning ur Västra Skrävlinge församling och Sankt Johannes församling. 2002 slogs Möllevången och Sofielunds församling samman. 2014 uppgick den i S:t Johannes församling i Malmö pastorat. Byggnaden uppfördes 1928 som Västra Skrävlinge församlingshus. Arkitekter var August Ewe och Carl Melin. Församlingshuset innehöll två våningar plus källare och vind. Huset var byggt i 1920-tals klassicism. När Möllevångens församling bildades 1949 blev byggnaden Möllevångens kyrka. August Ewe (1875-1956) och Carl Melin (1877-1960) samarbetade fram till 1920-talet och har ritat ett… Tidsprofil: 1875–1956. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlingshem
ExteriörbeskrivningSANKTA MARIA FÖRSAMLINGSHEM - Församlingshemmet omger Sankta Maria kyrka i väster, norr och söder. Församlingsdelen skiljer sig från kyrkan genom att den är betydligt lägre. Norr om kyrkorummet finns en samlingssal och ett kök bland annat. Väster om kyrkorummet är en centralt placerad, inbyggd atriumgård, kring vilken övriga lokaler grupperar sig. Vapenhuset sammanlänkas med daghemsdelen genom en korridor väster om gården. Häremellan finns även en innerdörr i kyrkorummets sydvägg. FASAD - Byggnadsstommen är av betong liksom den låga cementsocken. Fasaden består av gult fasadtegel. Väggarna täcks över fönsterpartierna av tr… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKURUPS KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
InteriörbeskrivningInteriör Genom kyrkans huvudentré i väster nås vapenhuset som utgörs av ett avlångt rum i tornets bottenvåning, vars norra och södra delar har avdelats med skiljeväggar för att skapa utrymme för sakristia, wc, förråd samt trappa till orgelläktaren. Golvet är belagt med plattor av grå kalksten, skiljeväggarnas breda plank är målade i en ljust rödgul kulör och det plana innertaket är klätt med vitmålat skivmaterial med infälld belysning. Vid västentrén är murverket putsat och vitmålat. Entrédörrens insida utgörs av en ramverkskonstruktion med fyra fyllningar i vardera dörrblad, allt i ek. Dörrarna mot utrymmena i norr och sö… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEMMESDYNGE KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med röda kvadratiska tegelplattor, väggarna är slätputsade och vitfärgade, taket är lågt och klätt med vitmålade brädor. Rummet har dagsljus från två högt sittande fönster varav det ena skärs av med taket. I norra delen finns en trappa till tornets övre våningar. Under trappan finns ett teknikutrymme avdelat med en vit brädvägg. Rummet är möblerat med broschyrställ, bord och bänk. På väggen hänger Karl XII:s monogram. En ekådrad pardörr med blyglasad överdel leder till kyrkorummet. Kyrkorummet består av långhus och smalare kor. Öppna ekådrade bänkar står p… Tidsprofil: 1850-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA MARIA KYRKA (ÅHUS KYRKA)
ByggnadsdelKor - Öster, Torn - Västtorn, Sakristia - Norr, Kor - Rakt, Torn - Väster, Vapenhus - Söder, Sakristia - Norr, Sidokapell - Söder, Sidokapell - Söder, Vapenhus - Söder, Torn - Väster, Kor - Smalare Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA VEMMERLÖVS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Huvudingång till kyrkan är numera från tornets västra sida som leder in till en förhall i tornets bottenvåning. Här finns också trappa till orgelläktaren med vidare uppgång till tornets övre våningar och vindarna. Vapenhuset har en enkel kapprumsinredning och tre stora gravhällar står kramlade mot ytterväggarna. Golven är lagda med kalksten i diagonallagda plattor av röd och grå kalksten. Samma golv ligger i långhuset och koret. Väggarna är putsade och vitmålade och innertaket av brädor är indelat i kassetter. Under trappan i vapenhuset leder en dörr i renässansstil in till en elcentral. Ingång till kyrkorummet be… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKARA DOMKYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
HistorikDen romanska domkyrkan invigdes vid 1100-talets mitt. 1947-48 påträffades rester av dennas krypta med nedgång via två symmetriska trappor. Framför en kammare hittades en gravkista med den s.k. Sunekalken. 1100-talskyrkan var troligen treskeppig med absidförsedda korsarmar, av samma karaktär som klosterkyrkan i Gudhem. Sannolikt hade den även två västtorn. Murarna var uppförda av finhuggen sandstenskvader. Från denna domkyrka har bevarats relieftavlor, sedan 1999 uppsatta i södra sidokoret. Dessa visar genom sin naiva karaktär stark släktskap med relieferna i Forshem och har sannolikt samme upphovsman. Om byggandet av den nuvarande go… Tidsprofil: 1947–1948. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA MARIA KYRKA
ByggnadsdelTorn - Väster, Torn - Väster, Sakristia - Norr, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Kor - Öster, Kor - Fullbrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HJÄRSÅS KYRKA
HistorikKyrkans äldsta delar byggdes i tegel i början av 1200-talet. Ett försök till närmare datering är satt till 1230-talet och baseras på kyrkans blandstil med både romanska och tidiggotiska drag såsom exempelvis den spetsbågiga sydportalen. Förekomsten av räfflat tegel pekar också på att kyrkan tillhör den äldsta tegelbyggnadsperioden. Dateringen till 1200-talets början stöds av ett mynt med Valdemar Seir (1202-1241) påträffat på kyrkogården vid utgrävningar 1928. Kyrkan bestod till en början av långhus, lägre och smalare kor samt absid. Kyrkan hade sannolikt två rundbågsformade fönster på långhusets norra och södra sidor och ett på kore… Tidsprofil: 1202–1241. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.