SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
9 träffar
för “ulrika kyrka”
ULRIKA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: Kungl Maj:t resolution med tillstånd om sockenbildning och att bygga en kyrka föll i januari 1736. Platsen för kyrkan var redan klar och bygget påbörjades omedelbart. Kyrkan var färdigbyggd på ett år och invigdes den 1 juni 1737. Kyrkan fick en snarast medeltida form. Den är uppförd av timmer med rektangulärt långhus med ett smalare rakt avslutet kor. Sakristian fick en ovanlig placering på östra sidan. Den traditionella platsen för sakristian var vid den här tiden på norra sidan av koret. Exteriören är spånklädd och rödfärgad och ingången är via vapenhuset. En koringång finns även på s… Tidsprofil: 1710–1766. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOVISA ULRIKA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet har välvt tak, något spetsbågigt, fodrat med vitmålade brädor. Valven bildar ett kryssvalv i korsarmarnas mitt. År 1885 övertäcktes valven med puts men allvarliga problem medförde att det ursprungliga utförandet med vitmålade brädor återställdes i början på 1990-talet. Väggarna är rappade och vitputsade. Kring kyrkorummet löper en gråmålad bröstpanel med golvlist, lister och speglar uppsatta i dekorativa infällningar. Bröstpanelen tillkom 1908 och utgörs till större del av de forna fasta bänkarnas dörrar som återanvändes för ändamålet i samband med renoveringen av kyrkan. Invändigt har kyrkan innerfönster med b… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ulrika Eleonora kyrka
ExteriörbeskrivningStenkyrkan i barock har en korsformig plan med tresidigt avslutat korparti i öster. Över korsmitten reser sig ett torn, klätt med kopparplåt. Tornet kröns av en tornhuv med spira. Kyrkan står på en kraftig sockel och entréerna är tydligt markerade med murade omfattningar av pilastrar med överstycken. Under 1700-talet förstorades fönstren till nuvarande utseende med spröjsade och rundbågiga fönsteröppningar. År 1883 tillbyggdes de norra korsarmsvinklarna med ett ångpannehus som vid renoveringen 1971-72 inreddes till bl.a. brudkammare. Exteriört är kyrkan till sin form välbevarad från byggnadstiden även om tornöverbyggnaden,… Tidsprofil: 1971–1972. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDERHAMNS RÅDHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Söderhamns rådhus är uppfört i två och en halv våning och har formen av ett grunt U. Huvudbyggnaden vänder sin representativa fasad mot torget i söder medan flyglarna sträcker sig norrut, mot Rådhusparken. På andra sidan parken reser sig Ulrika Eleonora kyrka som ligger i rådhusets axel. Huset är uppfört av sten med fasader av rött holländskt klinttegel och vilar på en hög sockel av natursten. Sadeltaket är brant och täckt av falsad plåt. Ett högsmalt torn med kopparklädd huv och tornur höjer sig mitt på taket. Huvudentrén vetter mot Rådhustorget i söder. Den nås via… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FREDRIKSKYRKAN
HistorikFredrikskyrkan fick sitt namn vid invigningen 1744 efter dåvarande kung Fredrik I. Redan i Dahlbergs stadsplan från 1694 fanns en stenkyrka inritad vid Stortorget, då under namnet Stadskyrkan. Senare kom den även att benämnas både Svenska kyrkan (i förhållande till Tyska kyrkan vid torgets södra sida) samt Storkyrkan, det senare ett namn som kom att leva vidare parallellt med Fredrikskyrkan. Ritningarna upprättades under 1690-talet av Nicodemus Tessin d.y., en av landets genom tiderna mest inflytelserika arkitekter. Tessin ritade även Tyska församlingens Trefaldighetskyrka som började uppföras 1697 och invigdes 1709, medan planerna f… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KOLBÄCKS KYRKA
HistorikTillkomsten av Kolbäcks kyrka har daterats till 1100-talets slut. Den antas från början ha omfattat långhus med absid, samt västtorn. Över kyrkorummet fanns ett innertak av trä, förmodligen plant. Vid en utvidgning omkring 1300 förlängdes långhuset. Möjligen tillkom det tresidiga koret och sakristian vid samma tid, men det är osäkert. Motstridiga uppgifter råder även om när stjärnvalven slogs över kyrkorummet. En mer generell bedömning gör gällande att så skedde under senare hälften av 1400-talet, men räkenskapsuppgifter från 1543 antyder att valvslagningen ägde rum först då. I detta sammanhang byggdes troligen ett tidigare befintlig… Tidsprofil: Cirka 1300. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BARNARPS KYRKA
HistorikDen nuvarande kyrkan är sannolikt uppförd under 1200-talet. Arkeologiska undersökningar har dock visat på att en begravningsplats fanns redan innan den romanska stenkyrkan byggdes, eventuellt kring en nu försvunnen stavkyrka. Stenkyrkan hade ursprungligen en romansk planform med smalare kor. Troligen fi ck koret samma bredd som långhuset under senmedeltid och därigenom skapades en salkyrka i tidens anda. En uppgift fi nns om uppförandet av en sakristia 1426, men det är oklart varifrån denna är hämtad. 1655 togs en dörr upp i kyrkans västgavel och försågs med en qvist, samma år inrättades en läktare längs kyrkans norra långsida. Vid d… Tidsprofil: 1926–1927. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LYNGSJÖ KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Kyrkorummet består av långhus och kor och huvudingången är via vapenhuset i väster. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning och har ett golv, inlagt 1968, av rött murtegel som ligger lägre än porten samt med två stora hällar framför ingången i väster. På norra sidan är väggarna putsade och avfärgade i vitt och mot väggarna är tre äldre gravhällar uppsatta. Den södra väggen utgörs av breda trärena brädor med en högt placerad dörr till tornets övre våningar och en dörr till elcentral m.m. under trappan. Mot öster är den bevarade tornbågen försatt med en gråmålad träpanel av breda brädor samt med en gråmålad dör… Tidsprofil: 1150-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
REVSUNDS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet är stort och luftigt med ett rakt avslutat kor. Bakom koret ligger sakristian. Kyrkorummet täcks av ett högt valmat brädtak med en plafondmålning målad 1926-27 av Olof Karlsson. Plafonden ligger infälld i taket och ramas in av en marmorerad list, en marmorering som återkommer i listverket i taket. Takets början markeras av den marmorerade taklisten med tandsnitt. Innan branden 1925 täcktes taket av ett kassetterat tredingstak. De gråputsade väggarna ger ett något mörkt intryck liksom bänkarnas något dämpade kulör. Väggarna är fältindelade med en marmorerad bröstning i jämnhöjd med fönstrens början. Sedan marker… Tidsprofil: 1926–1927. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.