SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
25 träffar
för “tofta kyrka”
Tofta kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan består som framgått av beskrivningen av kyrkans byggnadshistoria av kor med sakristia, långhus och torn. Sakristians norra del används som pannrum. Kyrkans väggar och valv är uppmurad av kalksten. Utvändigt är väggarna putsade och vitkalkade med frilagda hörnkedjor, fönsteromfattningar etc. av huggen sten. Två dragstag är inlagda i N-S riktning i långhuset. De östra gavelröstena på långhuset respektive koret är påmurade med lättbetongsten, de västra gavelröstena på långhuset med rödtegel. Hela kyrkan är försedd med socklar av huggen kalksten. Tornhuven är av traditionell konstruktion av bilade virken med upplag för… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tofta kyrka
TakformSadeltak, Hjälmtak, Sadeltak - Med dubbla fall Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 196, Tofta kyrka
AnteckningarPå samma gravhäll finns G 195. Även majuskelinskrift. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 195, Tofta kyrka
MaterialbeskrivningKalksten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 197, Tofta kyrka
FöremålsbeskrivningFragment av gravhäll Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 198, Tofta kyrka
FöremålsbeskrivningGravhäll Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 199, Tofta kyrka
Ursprunglig platsOsäker Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
tävelsås kyrka
HistorikNamnet Tävelsås är första gången nämnt i de skriftliga källorna år 1336, då som Taeflisaas. Socknens gamla kyrka av trä uppfördes troligen i början av 1500-talet, men då den reparerades år 1750 upptäcktes återanvänt virke som tyder på att en ännu äldre kyrka funnits tidigare. Nästan samtidigt som Tävelsås gamla kyrka plockades ner revs även Tofta kyrka. Virke från båda dessa användes 1784 för uppförandet av den nya kyrkan, samtidigt som inventarier från dem båda samlades i denna. Den nya kyrkan var en enkel rektangulär salkyrka i klassicistisk utformning, utan utifrån synlig korindelning. Tolv år efter uppförandet flyttades klockstap… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bringetofta kyrkas klockstapel
HistorikKlockstapeln är inte exakt daterad, men den bedöms ha tillkommit under tidigt 1700-tal. Vid folklivsskildraren Nils Månsson Mandelgrens besök avbildades den utan den kjol den fick senare. I stället var endast stapeln vertikala stolpkonstruktion mitt under klockhuset inklädd. Klockstapeln var då rödmålad (Fors 1997:4f). Som nämnts tidigare skadades klockstapeln av ett åsknedslag så att den måste repareras 1918. Enlig bilder från 1917 alltså före dessa reparationer var klockstapeln försedd med en utskjutande inbyggnad påminnande om den kjol. Denna bör således tillkommit under perioden 1855-1917. År 1921 gavs tillstånd till upptagning a… Tidsprofil: 1855–1917. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Färingtofta kyrka (Josephina kyrka)
InteriörbeskrivningKyrkan har i stort den planlösning den fick vid ombyggnaderna i slutet av 1700-talet och 1828. Kyrkorummet består av korsarmar i norr och söder, båda med läktare. Altarpredikstolen står i öster och därbakom finns sakristian i koret. I väster finns en läktare i tornet. Den södra läktaren underbyggdes 1987 och innehåller samlingsrum, städförråd och toalett. I söder kommer man in under läktaren i samlingsrummet som är avskiljt från kyrkorummet med en målad gipsvägg. Golvet är av gråmålade brädor, ytterväggarna putsade och kalkade, taket av gråmålade brädor är läktarens undersida. Moderna spegeldörrar leder till toalett och fö… Tidsprofil: 1500–1600. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HYLLETOFTA KYRKA
HistorikHylletofta kyrka hör till de så kallade Njudungskyrkorna som uppfördes under 1100-talets andra hälft. Någon närmre datering av kyrkan har inte gjorts, men Njudungskyrkorna brukar tillskrivas byggnadshantverkare som lämnade Lund och bygget av domkyrkan när den stod färdig 1145. Om den äldsta tiden finns lite uppgifter, den ursprungliga kyrkan förmodas ha bestått av kor, korabsid och långhus, men ett kortare långhus än idag, ca sex-sju meter kortare. Den ovanliga placeringen av sakristian på södra sidan antas bero på att den uppförts där som stöd åt koret, vars södra vägg skulle ha varit instabil. Vid en omputsning av kyrkan 1995 upptä… Tidsprofil: 1100-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
IVETOFTA KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Kyrkans huvudingång är belägen i väster, i tornets bottenvåning. Entréhallens, eller vapenhusets, väggar och tak är slätputsade och vitmålade. Golvet är belagt med rött tegel. Mot långhuset finns en bred valvbåge som upptar större delen av vapenhusets östra vägg. Dörren till kyrkorummet är en dubbel ockrafärgad fyllningsdörr med tympanonparti med liggande brädor. Söder om denna är Sophia Brahes gravhäll monterad på väggen. Vapenhuset är möblerat för kyrkkaffe och andra sammankomster med bänkar längs kortväggarna och den västra väggen samt bord och stolar. På norra väggen har altarkorset från kyrkans altaruppsats f… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
jälluntofta kyrka
HistorikJälluntofta kyrka är uppförd 1860-62 och invigdes 1865. Den är uppförd på samma plats som den medeltida kyrkan. Kyrkan är uppförd av byggmästare Johannes Bengtsson, Bökhult, efter en nu förkommen ritning från ca 1850. Den från 1945 godkända ritningen, signerad Fredrik Wilhelm Scholander, Överintendentämbetet, följdes inte. Tidsprofil: 1860–1862. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kvistofta kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan består av ett kvadratiskt torn i väster, bredare långhus, smalare rakt avslutat kor i öster och korsarmar i norr och söder. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar runt fönster och dörrar vars öppningar är stickbågiga. Taken är belagda med brunt taktegel och tornet är försett med trappstegsgavlar. Kyrkans grundläggning är förmodligenen en kallmur av natursten. De medeltida murarna i tornet, långhus och kor är av sandstenskvadrar. Det förekommer även opus spicatum, stenflis som är lagd i fiskbensmönster, i vissa delar. Detta är en anledning till kyrkans tidiga datering. Tornets övre delar är av tegel.… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SJÖTOFTA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet i SJÖTOFTA KYRKA är rektangulärt med polygonalt avslutat kor i öster, täckt av ett trätunnvalv markerat med en tandad gesims. Utgång till sakristia i norr, sydportal samt utgång till vapenhuset i väster inrett i tornets första våning. Läktare i väster med senare tillkommen underbyggnad. Predikstol på norra väggen. LÅNGHUS GOLV - Lackat brädgolv med ljust grå matta i mitt- och sidogångar. Bred grön golvlist. VÄGG - Väv målad i bruten vit kulör. PORTAR/ INNERDÖRRAR - Speglad pardörr med rakt överstycke i söder med tre fyllningar per dörrblad. Dörrbladen är grönmålade och fyllningarna ådringsmålade i beige kulör o… Tidsprofil: 1854. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VISSELTOFTA KYRKA
HistorikKyrkobyggnad Kyrkan i Visseltofta är av medeltida ursprung men delade meningar råder kring en mer exakt datering. I kyrkans vård- och underhållsplan står att kyrkan vanligen daterats till 1200-tal, med bäring på bland annat dopfunten från samma århundrade och två träskulpturer från 1300-talet. Dendrokronologiska undersökningar har kommit fram till att virket i korets södra remstycke avverkats mellan 1362 och 1404 medan andra delar av kortaklaget har daterats till omkring 1420 och delar av långhusets taklag till 1440. Dessa resultat indikerar att kyrkan är yngre än man tidigare trott. Teorier om en tidigare träkyrka på platsen har dry… Tidsprofil: Cirka 1420. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FULLTOFTA KYRKA
ExteriörbeskrivningExteriör Fulltofta kyrka består av långhus, smalare och lägre kor med halvrund absid i öster, torn i väster samt vapenhus i söder. De vitkalkade ytterväggarna är uppförda i cirka en meter tjocka skalmurar av natursten. Långhus, kor och vapenhus har sadeltak medan kyrktornet har tälttak. Samtliga takfall är täckta med rödmålad enkelfalsad plåt. Långhusets östra hörn pryds med hörnkedjor i oputsad sandsten. Långhusets fönster är segmentbågiga och småspröjsade med blyinfattning i liv med fasaden. I söder finns två fönster, ett på varje sida om vapenhuset, medan norrfasaden bryts upp av fyra jämnt fördelade fönster. Samtliga.… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Örtofta kyrka
ByggnadsdelAbsid - Polygonal, Torn - Västtorn, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Öster, Torn - Västtorn, Kor - Öster, Absid - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRINGETOFTA KYRKA
ByggnadsdelVapenhus - Norr, Korsarm, Sakristia - Norr, Kor - Rakt, Kor - Söder, Sidokapell Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sm 70, Hylletofta kyrka
AnteckningarUpprepade söndagsrunor, fuþorkh (Gustavson 2013). Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bringetofta kyrka
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DR 320, Örtofta kyrka
HäradHarjagers härad Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÅGELTOFTA KYRKA
Antal våningar03, Vind och vindsvåning, Ej utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sm 67, Bringetofta kyrka
FöremålsbeskrivningPutsinskrift Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sm 68, Bringetofta kyrka
MaterialbeskrivningKalkputs Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.