SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “tuna kyrka”
TUNA KYRKA
HistorikRedan under tidig medeltid uppfördes en kyrka i Tuna. Någon närmare datering av denna kyrka finns inte men socknen omnämns för första gången 1337. I kyrkan förvaras några medeltida inventarier i form av en klocka från mitten av 1400-talet, en Mariaskulptur från 1500-talet och en apostel i trä som troligen tillhört ett medeltida altarskåp. Dessa vittnar om kyrkans äldsta tid. Kyrkan ska ha byggts som gårdskapell till Tuna Gård och familjen Hammarskjöld innehade patronatsrätten. Under 1600-talet byggdes den medeltida kyrkan ut och renoverades vid flera tillfällen. År 1737 byggdes ett torn i väster. Ny sakristia byggdes 1764. Under 1800… Tidsprofil: 1934–1936. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tuna kyrka
ExteriörbeskrivningVid slutet av 1200-talet hade domkyrkobygget i Uppsala nätt och jämt inletts, och tegel var fortfarande ett nytt och dyrbart material. Då byggdes kyrkan i Tuna i tegel, som en stor och påkostad sockenkyrka. Bygden måste alltså ha varit rik. Ingången var i väster, vilket var ovanligt, och i öster fanns ett tidstypiskt tredelat fönster. Vapenhuset byggdes troligen under första hälften av 1300-talet, vilket är ovanligt tidigt. Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TUNA KYRKA
ByggnadsdelKor - Rakt, Kor - Fullbrett, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Kor - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TUNA KYRKA
TakformSpira, Sadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fridhems kapell
HistorikÅr 1863 bildades Nordöstra Smålands Missionsförening på initiativ av kyrkoherdarna i Tuna och Hjorted. Till en början hölls mötena växelvis i de båda prästgårdarna men redan senare samma år byggdes missionshuset. Tomten där bönehuset byggdes skänktes av godsägare Thunberg från Hökfors. Platsen kallades Smemåla backe. Byggnadsmaterial skänktes och grovarbetet utfördes utan kostnad av folk från de större gårdarna. Betald arbetskraft anlitades bara för att leda bygget. På sommaren 1863 kunde kapellet tas i bruk och den 10 oktober samma år invigdes det. Namnet Fridhem fanns ännu inte, utan kapellet kallades till en början Tuna bönehus. U… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA TUNA KYRKA
ExteriörbeskrivningStora Tuna Kyrka är en treskeppig hallkyrka, till stilen sengotisk beträffande de murade strukturerna. I sin ursprungliga sena 1400-talsgestaltning med tegelornamentik var den av nordiskbaltisk karaktär. Sidoskeppen har en fortsättning i öster som bildar koromgång kring högaltaret, koret har en polygonal avslutning. I väster finns ett tillbyggt torn (1550) och i norr en sakristia som är samtida med långhuset (1400-tal). Till sakristian hör ett litet tillbyggt gravkor från 1750-talet. Utöver västporten finns två ingångar i söder; en port på norra långsidan igenmurades på 1910-talet. Västra porten på södra långsidan hade urs… Tidsprofil: Cirka 1550. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ATTMARS KYRKA
HistorikMedeltida socken, 1314 annex till Tuna. Fram till 1892 pastorat med Tuna, därefter eget. Socknen ligger i den sydligaste delen av landskapet och gränsar i söder till Hälsingland. Kyrkan ligger centralt i odlingsbygden på en sluttning ner mot sjön Marmen, omgiven av bebyggelse och odlingsmark i Attmarby. Kulturbygderna i älvdalen ingår i ett riksintresseområde och tillhör de äldsta i Norrland med tradition från tidig järnålder. 1760-63 om- och tillbyggd medeltida stenkyrka efter ritningar av länsbyggmästare Daniel Hagman. Den östra gaveln och en del av ena långväggen från den äldre kyrkan kom att ingå i den utvidgade byggnaden. Till s… Tidsprofil: 1760–1763. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KVARNSVEDENS KYRKA
HistorikKyrkan tillkom som en naturlig följd av Borlänges expansion och i synnerhet av utvecklingen vid Kvarnsvedens pappersbruk. Redan på 1910-talet var behovet av en gudstjänstlokal i Kvarnsveden påtaglig, sockenkyrkan i Tuna såväl som Amsbergs kapell låg för långt bort. Den omfattande restaureringen av Stora Tuna kyrka som pågick under 1910-talet var ansträngande för församlingens ekonomi. Genomförandet av ett nytt kyrkoprojekt i Kvarnsveden lät därför vänta på sig. Ett förslag till en ny anläggning, utfört av arkitekt Edward Dahlbäck, presenterades dock 1920. Kyrkoprojektet hade nu utvidgats till att även omfatta ett för-samlingshem som… Tidsprofil: 1910-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BREVIKS KYRKA
HistorikBreviks kyrka uppfördes 193637 och invigdes midsommardagen 1937 av ärkebiskop Erling Eidem. Kyrkan ritades av arkitekt John Åkerlund och hans son arkitekt Lars Åkerlund ritade tillbyggnaden till församlingssalen 1955 och nya utrymmen på nedre plan. 1969 invigdes församlingsgården med lokaler för kyrkans förskola, konfirmand- och ungdomsverksamhet. Arkitekt John Åkerlund (18841961) har förutom byggnaden även ritat den fasta inredningen i kyrkorummet och vissa inventarier. Han var mångsidig både som arkitekt och skriftställare, utförde restaureringar och ritade även möbler till sina egna anläggningar. Mest bekanta är Sigtunastiftelsen… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄRENTUNA KYRKA
HistorikFärentuna kyrka uppfördes under 1100-talets tredje fjärdedel, omkring 1175. Kyrkan bestod då av långhus och kor med absid. Ovanpå koret i öster fanns ett fyrkantigt torn med rymliga övervåningar. Möjligen har de kunnat användas som tillflyktsplats i orostider. Kyrkor med östtorn har omhuldats av kungamakten, och Färentuna kyrka kan ha uppförts på kungligt initiativ. Möjligen var det under 1300-talet, eller något tidigare som sakristian uppfördes i norr. Ursprungligen var koret och långhuset täckta av plant innertak, och absiden var försedd med hjälmvalv. Långhus och kor valvslogs dock under 1440-talet. Vid 1400-talets mitt förlängdes… Tidsprofil: Cirka 1175. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARIESTADS DOMKYRKA
MARIESTADS DOMKYRKA - Maristads äldsta kyrka var en liten träkyrka, använd omkring år 1500 - 1602 och knuten till kungsgården Tunaholm. 1583 anlades Mariestad av hertig Karl, blivande Karl IX. Karl lutade åt calvinismen och tog avstånd från brodern, Johans, mer katolska sympatier. Hertig Karl beslut därför att lösgöra Valle och Vadsbo härader, de härader i sitt hertigdöme, som lydde under Skara stift. Grundstenen till denna Mariakyrka lades av hertig Karls hovpredikant Mathias Marci Molitaeus 1593. Byggmästare hämtades bland annat från Tyskland. Kyrkan hade Klara kyrka i Stockholm som förebild och blev i det närmaste identisk med denna. Klar… Tidsprofil: 1500–1602. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TUNABERGS KYRKA
Historik1600-tal: Kyrkan uppförs som salkyrka i liggtimmer med vapenhus i söder och sakristia i norr under 1620-talet. Ungefär samtida med kyrkan är den slutna klockstapeln väster om kyrkan. Under århundradets andra hälft byggs vapenhuset i söder, delvis tas nya fönster upp i långhus och kor. Omkring år 1700 förses det nya vapenhuset liksom långhus och kor med målningar av Per Målare. Bevarad inredning från 1600-talet består av läktaren i väster samt predikstolen med äldre återanvänt ljudtak. 1700-tal. 1779 tillfogas den s k Nävekvarnsläktaren, en nykyrka på långhusets norra sida. Anledningen till tillbyggnaden var att socknen utökats med yt… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FORS KYRKA
21400000440906http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440906Bebyggelse - byggnadESKILSTUNA FRISTADEN 1:18 - husnr 1FORS KYRKALän: Södermanland, Kommun: Eskilstuna, Landskap: Södermanland, Socken: Eskilstuna , Stift: Strängnäs stift, Församling: Tunafors församlingNybyggnadsår: 1000 - 110016.516129394420965,59.367313808572526http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000440906http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000440906http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000440906RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
M 7, Tuna kyrka
HäradMedelpads västra domsagas tingslag Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 1123, Tuna kyrka
Ursprunglig platsNej Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 1124, Tuna kyrka
PlaceringInmurad i kyrkans östra vägg. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Väster Tuna kapell
ExteriörbeskrivningByggnaden är ett rektangulärt långhus, om 19 x 10,5 meter, med rak avslutning i öster mot koret. Plantypen är enskeppig och byggnaden är uppförd som salkyrka. Ingången är förlagd till västra gaveln som även har två rundbågiga fönster, samt ett rosettföns-ter över porten. Korgaveln i öster hade ursprungligen samma fönsteruppsättning dock med tre rundbågiga fönster. I samband med 1933-års restaurering igenmurades korets mittfönster likaså rosettfönstret på insidan. Samtidigt murades övriga korfönstren i nedre delen, och minskades därmed i storlek. Långsidorna fick fem fönsteraxlar med rundbågiga fönster. De vitmålade träföns… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RYSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2006: Kyrkobyggnaden Den äldsta kända kyrkan på platsen var uppförd av sten sannolikt under 1100-talet. Dess ursprungliga utformning är inte känd. Huruvida kyrkan från början uppfördes med torn eller om tornet tillbyggdes i efterhand är även oklart. Vid omputsningar av fasaden 1936 och 1961 kunde man konstatera att det fanns medeltida murar bevarade på södra och norra sidan. På södra sidan fann man även en igenmurad sydportal. Om de medeltida murarna kvarstår från den ursprungliga kyrkan är oklart och skulle även innebära att den var ovanligt bred. Det finns uppgifter som antyder att kyrkan u… Tidsprofil: 1745–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA NY KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Det är mycket litet känt om Östra Nys medeltida kyrka. Den var uppförd av sten, men dess utformning är inte klarlagd. Kyrkan hade dock ett flertal högkvalitativa medeltida inventarier, däribland en S:t Olovsskulptur. Den har daterats till tiden 1310-20 genom dendrokronologi, d v s årsringsdatering. Den har stilistiska likheter med skulpturer i Linköpings domkyrka och anses ha tillverkats i samma verkstad och med anknytning till domkyrkohyttan. I kyrkan finns också ett altarskåp från 1400-talet med en sällsynt rik skulptural framställning och anses vara tillverkat i Lübeck… Tidsprofil: 1310–1320. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sankt Ibbs kyrka
HistorikKyrkan byggdes troligen under första hälften av 1200-talet, kanske på samma plats som ett tidigare kapell. Kyrkans äldsta delar utgjordes av ett bredare långhus i väster och ett smalare kor i öster. Dessa två delar är murade i förband vilket visar att de är uppförda samtidigt. (Detta upptäcktes vid den murverksundersökning som publicerades 2007 och förändrar den tidigare byggnadshistorien). Kyrkan hade två entréer, mot norr resp. söder och högt sittande fönster mot söder. Innertaket byggdes som ett platt trätak. Dateringen till 1200-talet härrör från en ursprunglig tegelomfattad fönsteröppning murad med räfflat tegel. Senare under me… Tidsprofil: Cirka 1200. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Altuna kyrka
InteriörbeskrivningInteriören har även den en tidstypisk nyklassicistisk prägel. Långhuset är en stor, ljus kyrksal täckt av ett putsat tunnvalv ovanpå en putsad taklist. Väggar och valv är vitkalkade. Golven mellan bänkkvarteren är belagda med kalksten medan koret har ett gammalt brädgolv. Den fasta inredningen är samtida med kyrkobyggnaden. Bänkinredningen är uppställd i fyra slutna kvarter. Den är målad i grå nyanser med marmorerade fyllningar i ramverken. Altarväggen i öster är putsad med ritsade kvadermönster. Altaruppsatsen består av ett förgyllt kors med överhängande vit svepduk. Ovan korset finns ett allseende öga i en triangel som o… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DINGTUNA KYRKA
HistorikAv stiftets kyrkplatser räknas Dingtuna till en av dem med längst historisk kontinuitet. Vid den dåvarande tingsplatsen uppfördes troligen på 1000-talet den första kyrkan i trä, på 1100-talet ersatt med en liten stenkyrka med absid för koret, samt sakristia tillbyggd 1250-1300. Murverk efter första stenkyrkan finns under koret i dagens avsevärt större salkyrka, uppförd omkring 1300. Långhusets yttermurar fick redan då sitt nuvarande omfång. Mot söder fanns vapenhus och mot norr en tunnvälvd sakristia, smalare än dagens. Denna hade behållits från den tidigare kyrkobyggnaden. Kyrkan hade spånklätt sadeltak och högt sittande fönster. Öv… Tidsprofil: 1250–1300. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Estuna kyrka
HistorikKyrkans äldsta delar är koret och långhuset ungefär fram till vapenhusets västra vägg, dessa uppfördes under 1200-talets första årtionden. Murarna saknar helt tegel. Långhusets ursprungliga utsträckning västerut visas av ytterportalen som idag leder till vapenhuset och av en rest av långhusets första västmur som syns under läktaren. Koret är lägre och smalare än långhuset och ett av de äldre exemplen på Upplandskyrkor med rakt avslutat kor. Kyrkor med rakt avslutat kor bildar en mellanform mellan de äldre romanska kyrkorna med absid och senare salskyrkor där koret är lika högt och brett som långhuset. Kormurarna är kraftiga även mot… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frötuna kyrka
ExteriörbeskrivningFrötuna kyrka härrör till sina äldsta delar från romansk tid, troligen slutet av 1100-talet. Den äldsta kyrkan hade en rektangulär form och en mindre sakristia. Medeltida murverk efter den äldsta kyrkan ingår i den nuvarande kyrkans mellersta travéer. Den romanska kyrkans sydportal med rundbågig sandstensomfattning är bevarad och leder numera till vapenhuset. Den äldsta, mindre sakristian revs under 1800-talet och dess placering märks genom lämningar i långhusmurens norra sida. Efter 1200-talets mitt hade kyrkan blivit för liten och byggdes om till en salkyrka. Koret förlängdes åt öster som försågs med en trefönstergrupp m… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gottröra kyrka
ExteriörbeskrivningGottröra är en romansk gråstenskyrka vars äldsta delar är från årtiondena kring sekelskiftet 1100 1200-talet. Den har senare genomgått förändringar men har utvändigt ännu en tydlig romansk karaktär. Kyrkan brann 1893, efter branden återstod endast murarna och interiören präglas av den återuppbyggnad som gjordes. Av ursprungskyrkan återstår tornet, långhuset och västra delen av koret. Tornet har från början använts som refugium, tillflyktsplats i orostider. På norra sidan av tornet finns en rund tornliknande utbyggnad som fungerar som trapphus, utbyggnaden gjordes 1894. Tidigare fanns ett trapphus i trä och ursprungligen li… Tidsprofil: 1400-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hälsingtuna kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan har rektangulär planform med en smalare och lägre sakristia mot öster och tornet i väster. Huvudingången är placerad på tornets västra fasad, men även sakristian har en port, båda med trappor av huggen sten. Ovanför en synlig sockel med huggen natursten är fasaderna vitputsade och försedda med höga rundbågiga fönster från 1700-talet med spröjsindelade rutor. Sakristian har dock, putsad grund i grå kulör och stående vitmålad träpanel samt fyrkantiga fönsteröppningar mot öster och norr. Kyrkobyggnadens portar är kopparklädda och huvudingången, som består av en dubbeldörr, är även försedd med ett halvrunt överljusfönst… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lohärads kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan är byggd med skalmurar av gråsten. Tegel finns i senare tiders tillägg vid ombyggnader och reparationer i valven, i långhusets rösten samt i dörr- och fönsteromfattningar. Fasadernas enda dekorativa orneringar finns i långhusets västra röste. När tornet rasade drog det även med sig en del av långhuset västra gavel och valv. Provisoriska reparationer gjordes på 1680-talet men det kom att dröja till omkring 1730 innan de slutgiltiga reparationerna gjordes och gavelröstet och vapenhuset färdigställdes. Vapenhusets yttertak byggdes då så högt att tegelorneringen i form av ett kors i långhusets röste delvis skymdes. Kyrk… Tidsprofil: 1875–1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Närtuna kyrka
InteriörbeskrivningSedan 1949 - 1950- års restaurering finns dopkapell med nyanskaffad dopfunt mitt för ingången i västra delen av långhuset. Fönstren är rundbågiga och har bågar av gjutjärn, de fick sitt nuvarande utförande vid en restaurering 1896. Likt många medeltidskyrkor fick Närtuna fönster på norrsidan först på 1700-talet då ett fönster togs upp i mellersta travéen. I västra travéen togs fönstret upp först 1896. Närtuna kyrkas byggnadshistoria är särpräglad, medan interiören har genomgått en utveckling som är ganska typisk för de medeltida landsbygdskyrkorna. Nuvarande tegelvalv slogs omkring 1570 efter en brand och ersatte då trolig… Tidsprofil: 1949–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RUNTUNA KYRKA
ExteriörbeskrivningÖVERSIKT - Runtuna kyrka består av ett rektangulärt långhus, med tillbyggda korsarmar i norr och söder, samt med ett lägre, smalare och åt öster förlängt rakt avslutat kor. Söder om koret är det Lindhielmska gravkoret. Sakristian är byggd norr om koret. FASADER Fasaderna är spritputsade med slätputsade hörn- och fönsteromfattningar. Spritputsen är avfärgad i en orangegul kulör, medan slätputsen är vitkalkad. Spritputsen går ända ned till mark. I östra gaveln är ett slätputsat och vitkalkat blindfönster. Långhusets västra gavelröste är klätt med trätjärad locklistpanel. Sockeln är avfärgad i grått. Det Lindenhielmska gravko… Tidsprofil: 1954. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Simtuna kyrka
InteriörbeskrivningInvändigt präglas kyrkan av de senmedeltida valven med sina kalkmålningar. Kyrkan välvdes i samband med ombyggnaden på 1400-talet och försågs då med målningarna som brukar hänföras till Mälardalsskolan. Interiören fick sin karaktär vid en genomgripande restaurering som genomfördes 1954-55 under ledning av arkitekten Jörgen Fåk efter ett förslag från 1951 av arkitekten Erik Fant. Konservator var Torsten Hjelm som tog fram de senmedeltida kalkmålningar som varit överputsade sedan 1700-talet. Målningarna är bäst bevarade i valven och på valvknektarna men endast smärre målningsfragment finns på de putsade väggarna. Kyrkans gol… Tidsprofil: 1954–1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.