SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “trappan”
TRAPPAN
Antal våningar02, Souterrängvåning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kapell
ExteriörbeskrivningVi närmar oss byggnaden söderifrån genom ett brett grindparti av smide med bildmotiv. I fjärran syns kapellet med sin kopparklädda takkupol och rundbågiga portal. En rak asfalterad gång kantad av kraftigt hamlade lindar leder mot det upphöjda kapellet och rakt på trappan och ingången. Den breda trappan belagd med granit leder upp till en stor stenlagd terrass kring kapellet. En vitputsad mur i två nivåer omger terrassen, på den nedre nivån finns plantering. Trappan omges av kraftiga granitblock och på dem står eldfat som numera används som planteringskärl. Uppbyggnaden är strikt symmetrisk förutom den nya hissen vid sidan… Tidsprofil: 1937. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bod
InteriörbeskrivningBoden rymmer två bodar i bottenvåningen skilda av en plankvägg, den ena med plankgolv, den andra med jordgolv utom där trappan går upp till övervåningen. Trappan täcks uppifrån med en lucka. Dörren mot trappan har haft stocklås. Mot norr rymmer övervåningen en enkel drängkammare med vanligt fönster men annars helt oinredd och utan dörr, mot vägen en magasinsvind med trälucka för lastning av spannmålssäckar (på väggarna minnesstreck från räkningarna). Över dörrarna finns idag en trähängränna, som tidigare satt på bostadshusets framsida. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlimgshem
InteriörbeskrivningKyrkans huvudentré i nordväst leder in till en rymlig foajé med golv av kalkstensplattor och kassettak av betong. En monumental trappa i kalksten och kraftiga, målade pelare binder samman byggnadens olika plan. Runt trappan grupperar sig lokaler för församlingens olika verksamheter. Trappan avslutas med en rund lanternin som släpper in ett flödande dagsljus i byggnadens inre. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARRIE KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset i tornet har högt i tak och ljus från två mindre fönster i söder. På golvet ligger ursprungliga svarta och beige cementplattor i diagonalt mönster. Väggarna är putsade och vitmålade med alltför tät färg som flagnat. Taket är ett brunmålat kassettak av trä. Två grå ramverksdörrar i norr leder till torntrappa och till elcentral under trappan. Dörrarna har tidigare varit ekådrade som alla övriga snickerier. Mot söderväggen står två gravstenar från 1700-talet som legat i golvet i den gamla kyrkan. Vapenhuset är möblerat med äldre bänk, bord för broschyrer och ursprungliga klädhängare med järnkrokar på bräda… Tidsprofil: Cirka 1600. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningSmåstuga från 1938 av typ V från Stockholms stads fastighetskontors Småstugebyrå. Hustypen är uppförd i en våning med källare, om två till tre rum och kök. Hustypen byggdes mellan åren 1932-43. SOCKEL - Putsad, grå. ENTRÉ/DÖRRAR - Skärmtak över entré, ursprunglig trädörr med utkragande omfattning. Trappa av betong med järnräcke. Vägg av korrugerad plåt till trappan mot öster. FÖNSTER - En- två- och treluftsfönster med vitmålade snickerier. Tidsprofil: 1932–1943. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningEnfamiljshus i två våningar med souterrängvåning och inredd vind, uppfört i slutet på 1920-talet. SOCKEL - Puts, gråbrun. TAK - Utskjutande takfot med vitmålad undersida. Takkupa mot nordost. ENTRÉ/DÖRRAR - Entré mot nordost med brunmålad trädörr, skärmtak med plåtbaldakin, taket stöds av svartmålade järnstolpar. Bred trappa i betong, överst vid förstukvisten är den belagd med röd kalksten. Räcke av mur i betong, som mot trappan är dekorerad med lejonmaskaron. FÖNSTER - Ursprungliga småspröjsade flerluftsfönster med vitmålade snickerier. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL - Terrass med svart smidesräcke mot sydost. Intill denna en träterr… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikByggnaden norr på gården byggdes år 1832 och dekorerades invändigt 1843. Här har bottenvåningen rymt två likadana bostäder om vardera kök och två kamrar, medan övre våningen enbart använts för fest och förvaring. Interiören har bevarats i princip orörd sedan mitten av 1800-talet med tryckta och målade tapeter av 1850-tals karaktär, snickerier i ursprunglig färgsättning, kakelugnar och spisar. Planlösningen uppvisar ovanliga drag som t ex den centralt placerade trappan. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1991-06-19, Dnr 221-4383-91 Tidsprofil: 1991–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningSmåstuga från 1952 av typ XXXI ytong från Stockholms stads fastighetskontors Småstugebyrå. Hustyp XXXI är ett putsat hus i ett plan med källare eller souterrängvåning. Husen uppfördes med stomme i trä (bara 1951) eller i lättbetong. Hustypen byggdes 1951-52 och 1954-57. SOCKEL- grå cementputs. FASAD- slätputsade vita fönsteromfattningar. TAKTÄCKNINGSMATERIAL- ursprungligt enkupigt lertegel. ENTRÉ/DÖRRAR- takfall neddraget över entré. Ursprunglig betongtrappa med svart smidesräcke. Utrymmet under trappan inbyggt med brun stockpanel. Ej ursprunglig glasad trädörr med dekornitar. Ursprunglig vit källardörr. FÖNSTER- ursprungl… Tidsprofil: 1951–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningBostadshuset är en liggtimmerbyggnad i två våningingar. Det är en parstuga som troligen uppfördes under första halvan av 1800-talet. Ursprungligen var bara mellankammaren och blå stugan inredd upptill. Byggnaden genomgick en renovering under åren 1973-75. Källaren kompletterades med utrymme för värmepannan, fönstren byttes ut och de profilerade överstycken tillkom på övervåningen. Trappan i farstun byggdes om och väggen till mellankammaren flyttades så att rummet förstorades. Farstun har en mycket vacker och färgrik marmorering. Den östra salen har väggmålningar med damer som representerar de olika månaderna. Bevarade är m… Tidsprofil: 1973–1975. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningPunkthus med korsformad plan från 1950-talet. De fyra armarna utstrålar från ett gemensamt centrerat trapphus och har en lägenhet per våning. Bjälklagen i de fyra armarna är förskjutna med 1/4 våningshöjd gentemot varandra. Trappan har fyra vilplan per våning och en lägenhet i varje arm nås via varje vilplan. SOCKEL: Spritputs, grå. TAK: Varje byggnadskropp har varsitt inåtlutande pulpettak, trapphuset i centrum likaså. Taket är klätt med svartmålad falsad plåt. ENTRÉ/DÖRRAR: Indragna under hörn, stöttade av slätputsade pelare. Trappa och steg belagda med betongplattor och -element med frilagd ballast. Järnräcken. Lackad e… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningPunkthus med korsformad plan från 1950-talet. De fyra armarna utstrålar från ett gemensamt centrerat trapphus och har en lägenhet per våning. Bjälklagen i de fyra armarna är förskjutna med 1/4 våningshöjd gentemot varandra. Trappan har fyra vilplan per våning och en lägenhet i varje arm nås via varje vilplan. SOCKEL: Spritputs, grå. TAK: Varje byggnadskropp har varsitt inåtlutande pulpettak, trapphuset i centrum likaså. Taket är klätt med svartmålad falsad plåt. ENTRÉ/DÖRRAR: Indragna under hörn, stöttade av slätputsade pelare. Trappa och steg belagda med betongplattor och -element med frilagd ballast. Järnräcken. Lackad e… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikByggnadernas gatulinje följer kvarterets äldre sträckning som bestämdes av den 1878 rivna Preusservallen, en del av det befästningsverk som omgav Kvarnholmen. Huset nr 10 är byggt av timmer i två våningar omkring 1700, men har fått sitt nuvarande utseende under 1800-talets senare del. Det har en ovanlig planlösning med en halv mezzaninvåning över portgången. Fasaderna är reveterade och ljust brunfärgade, taket brutet och täckt med tegel. Den friliggande trappan är den nu enda bevarade på Kvarnholmen. Fast inredning från 1800-talet är bevarad liksom en intakt hissanordning på vinden. Byggnaden har genomgått en större renovering under… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTANICUM (LINNÉANUM)
HistorikOrangeribyggnaden i trädgårdens fond började uppföras omkring 1790 efter ritningar av Olof Tempelman, men färdigställdes under ledning av Louis Jean Desprez. Den invigdes 1807 som botanisk institution. Byggnaden har kallats såväl Botanicum som Linnéanum och utgör slutpunkten för den symmetriaxel, som utgår från slottsbyggnaden och följer trappan ned över terrasserna och den häckomslutna gången innanför muren. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: Cirka 1790. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DAHMSKA HUSET
HistorikDahmska huset, ett av de märkligaste husen från karolinsk tid i Kalmar, uppfördes 1666 för fortifikationskapten Anders Olofson Bergh. Namnet härrör från pedagogen O E L Dahm, som förvärvade gården 1847. Huvudbyggnaden, ett putsat stenhus i två våningar med kanellerade hörnpilastrar, får sin karaktär av det höga, svängda sadeltaket och de vågformigt svängda gavlarna. Fasaden mot torget har en praktfull portal i sten. Här fanns ursprungligen en fritrappa, som omkring år 1900 ersattes med den nuvarande inbyggda trappan. Flera rum i huset har rikt målade tak från 1600- och 1700-talen. Under hela huset finns höga välvda källare. Mot Västr… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GLANSHAMMARS TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Det är oklart när tingshuset i Hagaby uppfördes. Det användes som tingshus fram till 1904 då tinget flyttade till Örebro. Uppförandet stod Glanshammar härads tingshusbyggnadsskyldige för. Tingshuset är ett tvåvånings timmerhus under ett sadeltak belagt med tegel. Sockeln består av natursten liksom trappan till entrén. Fasaden är upp till fönstren klädd med liggande faluröd panel och i övrigt panelklädd med faluröd locklist. Knutlådorna är inklädda och vitmålade. Entrén, som är centralt placerad, består av en pardörr med överljus. Dörren är försedd med en vitmålad deko… Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GLEMMINGE KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Kyrkorummet består av långhus och kor med absid. Den norra korsarmen är ombyggd till bårhus och den södra till kyrksal och samlingsrum. Huvudingången är via vapenhuset i tornets bottenvåning. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning och golvet är lagt med röda och grå viktoriaplattor i ett dekorativt mönster. Väggarna är slätputsade och avfärgade i en bruten vit ton. Mot den norra väggen är två äldre bemålade och förgyllda gravhällar från 1700-talet uppställda. På norra sidan finns två enkeldörrar målade i ekimitation, varav den ena leder till trappan till orgelläktaren och tornets övre våningar och den andra… Tidsprofil: 1851–1924. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GROTTAN
HistorikSJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall ritade 1913 Grottan och arkitekt Karl Güettler gjorde några år senare en utvidgad plan för parken med den än idag tydliga ovala formen. Den välvda Grottan mitt emot järnvägsstationen är uppmurad av oregelbundna stenblock och flankeras av en trappa på var sida, vilka leder upp i parken i riktning mot bergbanan. Inne i Grottan porlar ett litet vattenfall. Framför Grottan finns en halvmåneformad avsats med en stenmur som kröns av några bautastenar. Grottans byggmästare var Mårten Ohlson. Arkitekt Folke Zettervall kan eventuellt ha inspirerats av den stora trappan i Central Park i New York som i si… Tidsprofil: 2008–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GULLMARSBERGS SÄTERI
ExteriörbeskrivningMittbyggnaden samt flyglar är uppförda i ett våningsplan. Mittbyggnaden har säteritak medan flyglarna har sadeltak. Hela taket är täckt med enkupigt tegel. Fasaderna är vitputsade. Fönsterbågarna är brunmålade och småspröjsade. Huvudentrén på fasadens mitt har dubbla dörrar med diagonalställda breda profilerade bräder. Trappan har naturstenshällar. Dörrarnas beslageav 1600-talstyp är handsmidda. Entréportens välvda överljusfönster har småspröjsade färgade glasrutor. Flyglarnas entrédörrar har liksom huvudentrén också diagonalställda bräder. Ovan entréerna finns ovala överljusfönster med blyinfattat färgat glas. Skorstenarn… Tidsprofil: 1600. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUSTAV III PAVILJONG
HistorikPaviljongen påbörjades 1787 efter ritningar av Olof Tempelman. Kung Gustav III var mycket engagerad i byggprojektet och gjorde både egna ritningar samt förändringar då bygget redan var igång. Paviljongens interiörer skapades under ledning av Louis Jean Masreliez i pompeijisk anda. Efter mordet på Gustav III brukades paviljongen tidvis av hertig Karl. Byggnaden har sedan restaurerats i olika omgångar. Bland annat av Oskar I på 1840-talet då fasaden utsmyckades med gipsskulpturer. Spegelsalongens glasvägg gjordes om och trappan utanför kläddes med vit marmor. Denna restaurering utfördes med hjälp av arkitekten George Theodor Chiewitz.… Tidsprofil: 1937–1946. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAPARANDA TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset består av tre sammanhängande byggnadskroppar som tydligt beskriver den inbördes funktionsindelningen. De två ursprungliga huskropparna har gula tegelfasader medan tillbyggnaden har röda. Planen har formen av en slägga där tingssalens kubiska huskropp utgör huvud och kontorsdelen samt tillbyggnaden det långa skaftet. Allmänhetens entré till tingssalsdelen, som är något indragen från gatulivet, markeras av en arkad med kvadratiska stenpelare. Platsen framför trappan som leder upp till porten är täckt med skifferplattor. Tingssalsdelen är två våningar hög och… Tidsprofil: 1991–1992. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hedesunda kyrka
InteriörbeskrivningKyrkans inre är rikt smyckat och avspeglar skilda perioder. De mest markanta avtrycken kommer från medeltiden, från ombyggnaden på 1770-talet, samt från restaureringarna vid sekelskiftet 1900 samt 1950-talet. Kyrkorummet är en salkyrka med putsat tunnvalv. Koret finns i öster och orgelläktaren i väster. I vapenhuset finns smårum med wc och förråd samt trappan upp till orgelläktaren. Sakristian nås genom en dörr bakom altaruppsatsen på östra korväggen. I sakristians valv finns bevarade kalkmålningar från senmedeltiden. Kyrkorummets fönstersättning är symmetrisk med fönster även på östra väggen. Två vindfång är placerade vid… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEMMESDYNGE KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med röda kvadratiska tegelplattor, väggarna är slätputsade och vitfärgade, taket är lågt och klätt med vitmålade brädor. Rummet har dagsljus från två högt sittande fönster varav det ena skärs av med taket. I norra delen finns en trappa till tornets övre våningar. Under trappan finns ett teknikutrymme avdelat med en vit brädvägg. Rummet är möblerat med broschyrställ, bord och bänk. På väggen hänger Karl XII:s monogram. En ekådrad pardörr med blyglasad överdel leder till kyrkorummet. Kyrkorummet består av långhus och smalare kor. Öppna ekådrade bänkar står p… Tidsprofil: 1850-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HINNERYDS KYRKA
ExteriörbeskrivningDen enskeppiga kyrkan ligger i öst-västlig riktning med tornet mot väster och en femkantig absid åt öster. Huvudentrén går genom tornet men åt både söder och norr finns sidoentréer. Ingången till sakristian, inrymd i absiden, ligger på norrsidan medan trappan ner till källaren ligger på sydsidan. Stommen utgörs av sten och socklarna är utförda i släthuggen granit. Sockeln har längs långskeppets långsidor sex ventilationsgluggar på var sida. Fasaden är spritputsad, förutom fönsteromfattning och gesimser som slätputsats, och är genomgående avfärgad i vitt. Entréernas portiker är också slätputsade. De är kraftigt markerade me… Tidsprofil: 1885. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HOTELL KNAUST
HistorikHotel Knaust uppfördes på det efter stadsbranden 1888 tomma kvarteret Proserpina. Byggherre var källarmästare G.F. Knaust och arkitekt Sven Malm. I oktober 1891 kunde de första gästerna tas emot. Byggnaden har fyra våningar med putsade, rikt ornerade gatufasader i nyrenässans, avfärgade i ljusgrått med vita omfattningar. Huvudingången ligger i det avfasade hörnet, vilket i fasadkompositionen framhävs genom kolonner vid ingången i bottenvåningen, halvkolonner och pilastrar i övriga våningar samt hörntornet. Här har Malm skickligt utnyttjat möjligheterna med en hörningång och en diagonalt placerad vestibul. Den berömda trappan av vit c… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUSBY GAMLA KYRKSKOLA
HistorikKyrkskolan invid den medeltida kyrkan i Husby-Ärlinghundra är en av Sveriges första skolor på landsbygden. Huset uppfördes 1697 tack vare en donation från silvermästaren Jöns Eriksson, om vilket inskriptionstavlan över trappan berättar. Det gulputsade tegelhuset hade från början en enda våning som innehöll skolsal och lärarbostad om två kamrar med kök. År 1891 förlängdes huset mot norr och ytterligare en dörr upptogs, så att eleverna inte behövde passera lärarens bostad för att nå lektionssalen. Huset förhöjdes och erhöll sitt nuvarande topptak, klätt med tegel, och vindskupor byggdes med rundbågiga fönster, vars omfattningar bär dra… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUVUDBYGGNAD
HistorikHuvudbyggnad av spritreveterat och vitkalkat timmer i en våning under tegeltäckt sadeltak med en halvrund takkupa mitt på huvudfasaden. Profilerade och gråfärgade omfattningar. Uppförd omkring år 1820 på en äldre huvudbyggnads plats. Trappan framför huvudingången liksom källarens två välvda rum härrör från denna. Den nyklassicistiska byggnaden är uppförd helt i enlighet med A.P. Bomans normalritning för översteboställen från 1819 och den bäst bevarade av denna. Även interiören bevarar i stor utsträckning äldre fast inredning med flera ursprungliga kakelugnar, dörr- och fönstersnickerier m.m. Vissa ombyggnadsarbeten ägde rum 1952; bla… Tidsprofil: 1992–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Höganäs kyrka, Himmelsfärdskyrkan
InteriörbeskrivningKyrkan har en ansenlig storlek och förutom kyrkorummet med långhuset och koret finns även många mindre utrymmen med olika funktioner. I tornets nedre våningsplan finns vapenhuset i mitten med trapphall på norra sidan och kapprum i söder. I andra våningsplan är orgelvåningen belägen med trappuppgång från norra sidan. Trappan fortsätter till tredje våningsplan som utgörs av ett stort öppet utrymme som används till förvaring framför allt av gamla inventarier från den gamla brukskyrkan. Här finns ingång till vinden och en smal trätrappa leder vidare till klockvåningen där även tornuret står. Tornets utrymmen, framför allt trap… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGESTADS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Kyrkans huvudentré är via vapenhuset i tornets bottenvåning. Kyrkorummet består av ett rektangulärt långhus med smalare kor med absid. Vapenhuset är inrymt i tornets bottenvåning och har sedan renoveringen 19531954 ett golv av kvadratiska tegelplattor med breda fogar. Väggar och tak är sedan 19531954 klädda med lockpanel i omålad furu. Den södra sidan är försedd med en mellanvägg av furupanel med två dörrar som leder till elcentral respektive sakristia. Även trappan till orgelläktaren är utfärd i obehandlad furu och är placerad i vapenhusets nordvästra hörn. Mot väster finns två gråmålade gallergrindar, sannolikt… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖKÖPINGE KYRKA
InteriörbeskrivningVapenhuset i tornet har högt i tak och ljus från två höga gjutjärnsfönster. Väggarna är putsade och vitfärgade och taket är plant. På golvet ligger det ursprungliga golvet med åttkantiga gula tegelplattor med röda hörntärningar. En trätrappa längs norrväggen leder till tornets övre våningar. Under trappan är inbyggt städförråd. Entréns plankdörrar i väster är ekådrade. En stickbågig ekådrad pardörr med ramverk och fyllningar och glas i ovandelen leder in i kyrkorummet. Kyrkorummet består av långhus med ett upphöjt kor i öster med samma bredd som långhuset. I väster står orgelläktaren. Slutna grå bänkar står på ömse sidor o… Tidsprofil: 1918. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.