SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “torps kyrka”
TORPS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet är relativt brett i förhållande till sin längd. Det tresidigt avslutade koret är förhöjt ett steg i förhållande till långhuset samt förhöjt ytterligare ett steg innanför altarringen. I väster finns en orgelläktare. Ingångar till kyrkorummet finns från vapenhuset i väster, mitt på södra långsidan samt från sakristian på korets norra sida. Inredningen i kyrkorummet präglas av en sammansatt helhet med olika tidsskikt. Golvet är ett slipat och lackat trägolv och väggarna är putsade i en vitgul ton. Det välvda trätaket är gråmålat. Mellan långväggarna löper två dragbjälkar i underkant av den enkelt profilerade och d… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TORPS KYRKA
ByggnadsdelKor - Fullbrett, Kor - Rakt, Torn - Väster, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Rakt, Sakristia - Öster, Sakristia - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TORPS KYRKA
TakformSadeltak - Med valmad spets, Sadeltak - Med valmad spets Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VALLÖSA KYRKA
Historiknull, Vallösa kyrka, eller Sjörups nya kyrka, uppfördes 1882 efter ritningar utförda av byggmästare H F Möller i Ystad. H F Möller är troligen byggmästare Hans Fredrik Möller, f 1825 i Svendborg i Danmark. Han var 1880 bosatt i Ystad, men avled innan 1890. Möller har även ritat bl. a Östra Torps kyrka, som invigdes 1886, men brann 1909 och Björnbergska huset i Ystad 1852. Även domkyrkoarkitekt Helgo Zettervall fick i uppdrag att ta fram ritningar, vilket dock blev för dyrt. Möllers andra ritningsförslag, daterat 1879, godkändes av Överintendentsämbetet 1880. Enligt uppgift i förteckningen över kyrkoarkitekter av Krister Malmström ska… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TORPSHAMMARS KYRKA
ByggnadsdelTakryttare, Sakristia - Norr, Kor - Rakt, Kor - Fullbrett, Kor - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA TORPS KYRKA
TakformHjälmtak, Sadeltak, Spira, Kägeltak, Spira, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALGUTSTORPS KYRKA
HistorikKyrkan restes av gråsten, sannolikt under 1200-talet. Koret torde ursprungligen ha varit smalare och rakslutet. En dopfunt härrör från tidigt 1200-tal vilket kan stärka denna datering. 1695 tillkom en altaruppsats i barock. En predikstol i ålderdomligare utförande torde ha tillkommit tidigare under seklet. 1748 byggdes ett nytt fullbrett kor och inredningen nygjordes. Det nya plana innertaket försågs 1750 med en målning av Sven Kinnander, skildrande Den yttersta domen. 1766 byggdes ett vapenhus framför sydporten. 1770 försågs västgaveln med ett litet klocktorn av trä. Enligt 1829 års inventering var yttertaket då täckt med tegel. 185… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANDERSTORPS KYRKA
HistorikDet finns ett fåtal uppgifter om Anderstorps äldsta kyrka men dessa är så knapphändiga att det inte går att göra en klar bild av denna. Den nuvarande kyrkan har i vilket fall som helst haft minst två äldre föregångare, belägna ca 300 meter väster om den nuvarande kyrkan, norr om Anderstorpsån på mark som tillhörde klockaregårdens ägor. Idag finns en ödekyrkogård på dess plats. I en skrivelse till Kunglig Majt 1747 beskrivs den som 900 år gammal och Rogberg berättar 1846 att den var uppförd av gammalt ståndvirke troligen handlade det således om en träkyrka av stavkyrkomodell (dock knappast 900 år gammal vid tillfället). Den nuvarande… Tidsprofil: 1747. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ausås kyrka
HistorikDen kyrkliga historien i Ausås lär gå tillbaka till 1200-talet, då en romansk kyrka byggdes på samma plats som dagens kyrka. Vid markgrävningar i slutet av 1920-talet påträffades grundmurarna till det gamla långhuset omedelbart innanför de nuvarande murarna. Den forna kyrkan hade en typiskt romansk plan med långhus, ett kor i flykt och en absid. Till byggnaden anslöt ett torn, av samma bredd som långhuset, från sent 1400-tal eller tidigt 1500-tal. I övrigt är litet känt om den romanska kyrkans utformning, men det verkar troligt att gestaltningen påverkats av närheten till cistercienserklostret vid Herrevad. Enligt språkforskaren Anna… Tidsprofil: 1905–1906. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRANDSTORPS KYRKA
Historik1626 flyttades ett medeltida träkapell från byn Häldesholm till denna plats. 1687 klagade häradshövdingen Tyres Gunnarsson över att kapellet gynnades på bekostnad av sockenkyrkorna i Daretorp och Velinga. Olägenheterna skylldes på överjägmästare Adolf Hård, boende på säteriet Skämningsfors i Brandstorp. Konsistoriet i Skara fann dock att behovet av kapellet i dessa avlägsna bygder var berättigat, men att dess skick var eländigt. Efter erhållen kollekt och bidrag från den driftige Hård kunde en korskyrka uppföras 1697. Under korgolvet lät familjen Hård inrätta en gravkammare. Byggmästare var Anders Bengtsson från Jönköping. 1700 tillf… Tidsprofil: 1877–1878. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dagstorps kyrka
HistorikKyrkobyggnaden Dagstorps kyrka byggdes år 1861-62, då den ersatte en annan kyrka på samma plats. Tack vare noggrann dokumentation och uppmätning av den gamla kyrkan, bl.a. av domkyrkoarkitekten Carl Georg Brunius och N. M. Mandelgren, vet vi mycket om den gamla kyrkan. Den var helgad åt S:t Andreas och bestod av ett tvåkvadratiskt långhus, ett enkvadratiskt kor, ett troligen ursprungligt torn avslutat med ett kon-format tak och ett sekundärt vapenhus. Enligt pågående byggnadsforskning kan ett rakt kor möjligen antyda, att helgedomen stod relativt fri från biskopens tillsyn och/ eller att kyrkan hade begränsad äganderätt till marken.… Tidsprofil: 1861–1862. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DALS KYRKA
InteriörbeskrivningVapenhusets lilla entré har ett tegelgolv, putsade väggar och sågat, laserat, spåntat brädtak utan lister.I norr går en enkeldörr av lika fason som pardörrarna, men med rundad överdel, till läktaren och tornvinden. I söder sitter ett fönster. In till långhuset når man genom ytterligare en pardörr lika tidigare. Samtliga har gröngrå målning. Långhuset består av en medeltida salkyrka troligen från tidigt 1400-tal, täcks av två medeltida stjärnvalv och ett likartat valv i öster från 1819-20. Även förlängning mot väster nämns(-vilket är det riktiga?) Kyrkorummet har tegelgolv i mittgången och i det mot öster 1889-90 tillbyggda… Tidsprofil: 1819–1820. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DARETORPS KYRKA
ExteriörbeskrivningDARETORPS KYRKA - Salkyrkan består av ett 1761 - sannolikt utvidgat medeltida - långhus med fullbrett, rakslutet kor i öster och mittport. Norr om koret är en sakristia och i väster ett vapenhus, båda härrörande från 1886. FASAD - Långhus och kor vilar på en något utkragande sockel med stora kattgluggar, vilken är spritputsad och gråmålad. Sakristia och vapenhus har socklar av tuktad gråsten. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade. Vapenhuset har i röstet en slätputsad trappgavel samt korsblindering och längs takfoten tandsnitt i samma utförande. FÖNSTER - Alla ytterfönster tycks härröra från 1886 och har öppningsbara lu… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ELINGS KYRKA
HistorikEnligt sägnen skall Elings kyrka ha uppförts av en kvinna vid namn Eli på den närbelägna herrgården Bol. Nuvarande kyrka torde med tanke på sin karaktär och dopfuntens ålder ha uppförts under början av 1200-talet. Långhuset restes av gråsten med hörn- och portomfattningar av sandstenskvadrar. I öster hade kyrkan ett smalare kor. Under 1500-talet var kyrkan i mycket dåligt skick och saknade tak "påå thenn ena sidhann". Sannolikt under 1600-talets andra hälft tillkom en läktare. 1722 målades interiören. 1762-63 utvidgades kyrkan med ett fullbrett och tresidigt avslutat kor. Samtidigt reparerades södra långväggen och fick sina fönster f… Tidsprofil: 1762–1763. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
eskilstorps kyrka
ExteriörbeskrivningExteriör Kyrkan består av långhus och smalare femsidigt kor samt ett torn i väster. Långhus och kor är byggda 1874. Tornets nedre del är äldre, eventuellt från 1600-talet, och därefter förhöjt och ombyggt flera gånger. Samtliga fasader är slätputsade och vitmålade förutom dörr- och fönsteromfattningar samt takgesimser som är av oputsat tegel. Stenens ojämna struktur är delvis synlig genom putsen. Sockeln är utskjutande och gråmålad. Under takfoten på kor och långhus löper en takgesims av tre utkragande skift med gult tegel och därunder fyra oputsade tegelskift. Långhuset och korets murar är i övrigt byggda av gråsten med e… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FARSTORPS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Genom västentrén nås ett smalt vindfång som upptar murverkets djup. Insidan av kyrkporten och pardörren mot öster klädda med gråmålat skivmaterial. Vapenhuset i tornets bottenvåning har liksom kyrkorummet golv av rött tegel lagt på flatan i kvadratiskt mönster och vitputsade väggar. Rummet är slaget med två vitputsade ribbvalv som vilar på knippepelare. De senare är bevarade från senmedeltiden medan själva valven är rekonstruktioner från 1940-talet. Den lilla fönsteröppningen i söder har en polykrom glasmålning framställande aposteln Paulus. Rummet är möblerat med klädhängare, hylla för tryckmaterial och bord. I n… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gammalstorps kyrka
InteriörbeskrivningLånghuset täcks av ett flackt trätunnvalv. Väggytorna och takvalv är målade i en vit färgton. Bänkarna är uppdelad i sju kvarter och åtskilda av mitt- och sidogångar. Utmed korets sidor finns korbänkar. Bänkinredningen i de mittersta kvarteren är sluten medan övriga är öppen. Kyrkans golv täcks av tegel och kalksten. Koret är upphöjt med två trappsteg över långhusgolvet. Sakristian nås via dörrar i korväggens altaranordning. I väster finns en orgelläktare, vilken upptar kyrkans västra parti. Den har insvängt mittparti och bärs upp av 12 pelare och nås via två trappor från utrymmet under läktaren. Kyrkans interiör präglas i… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gråmanstorps kyrka
HistorikGråmanstorps kyrka uppfördes som Mariakyrka runt 1160, sannolikt genom att den kristna missionerande kyrkan övertog en hednisk kultplats. Fynd man gjort under kyrkan tyder på att platsen använts som begravningsplats i alla fall under ca 3000 år. Troligen restes kyrkan med hjälp av cisterciensermunkarna vid Herrevad, som anses ha medverkat vid många kyrkobyggen i närområdet. Vidare lär kyrkobygget ha stått under påverkan av domkyrkobygget i Lund, vars duktiga stenmästare spreds i trakten efter avslutat värv 1145 för att arbeta vidare med landsbygdskyrkor. Direkt inflytande till Lund kan spåras t.ex. i långhusportalernas reliefförsedda… Tidsprofil: 1970–1971. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRÄSTORPS KYRKA
ExteriörbeskrivningGRÄSTORPS KYRKA - Salkyrkan är uppförd i sin helhet 1915 och har hämtat sin inspiration från nordeuropeisk tegelgotik. Den består av långhus med ett smalare och lägre rakt kor som är riktat mot sydost. I den norra vinkeln mellan kor och långhus är en vidbyggd sakristia. I den södra vinkeln är en inbyggd källartrappa. Mitt på den norra långsidan är ett vindfång. I väster är ett torn med på södra sidan ett fyrsidigt trapphus i vinkeln mot långhuset. Om inget annat anges nedan så är dateringen samtida med kyrkan. FASAD - Väggarna visar den oputsade tegelstommen som utvändigt är murad i munkförband med röda och bruna tegelsten… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUDMUNTORPS KYRKA
HistorikDen ursprungliga kyrkobyggnaden uppfördes sannolikt under sent 1100-tal eller tidigt 1200 och utgjordes av långhus, kor, absid och västtorn. Kyrkan byggdes av sandstenskvadrar och gråsten samt hörnkedjor av finhuggen sandsten. På 1300-talet revs troligen den översta delen av det romanska tornet som införlivades i långhuset och ett nytt torn uppfördes väster om detta med ett utvändigt trapphus på norrsidan. Under senmedeltiden revs den romanska absiden till förmån för en korförlängning åt öster. En sakristia tillkom mot korförlängningens norrsida och ett vapenhus framför långhusets norrportal. I kyrkorummet slogs valv som dekorerades… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HALLTORPS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans exteriör illustrerar flera av dess byggnadsetapper och ombyggnadsfaser och de till dessa hörande idealen och behoven. De mittersta och västra delarna av den höga bottenvåningen härstammar från kyrkans första byggnadsperiod under tidigt 1200-tal. Kyrkvåningens mittersta och västra parti, delar av källarvåningens murar, den södra portalen, liksom utkiksgluggen i den södra muren härstammar från den andra byggnadsetappen, även den under tidigt 1200-tal. Båda dessa byggnadsetapper representerar med sina slutna, kraftiga murverk och smala öppningar den fortifikatoriska funktion som kyrkan hade. Samtidigt representerar de… Tidsprofil: 1951–1954. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅKANTORPS KYRKA
InteriörbeskrivningHÅKANTORPS KYRKA är en enskeppig salskyrka med tresidig sakristia i öster och ett tre våningar högt västtorn med vapenhus i första våningen. Kyrkans interiör genomgick en omfattande restaurering 2001 vilket idag präglar intrycket. Kyrkorummets väggar är sannolikt målade med en emulsionsfärg i mild varm gul kulör Fönstersmygarna och fönsteromfattningarna är vita med en smal gulbrun rand gränsande till väggytorna. Kyrkan har spröjsade, kopplade fönster med korsposter och rundbågiga överstycken. De yttre bågarna har breda blyinfattningar. De bågar, som är insatta tillsammans med nya karmar 1993-94, är målade i en ljust grå ku… Tidsprofil: 1993–1994. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
INGATORPS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriören utmärker sig framförallt genom sin välbevarade och stilmässigt sammanhållna karaktär. Hela inredningen utom dopfunt och enstaka lösa inventarier formgavs 1911-14 av kyrkans arkitekt Fredrik Falkenberg. Idag är Ingatorps kyrka Falkenbergs främsta och bäst bevarade byggnadsverk. Därtill ökar intresset och värdet genom att det under denna period endast uppfördes ett fåtal kyrkor. Långhuset har ett femdelat välvt tak, panelklätt och omväxlande laserat i blågrön ton. Listverk och hanbjälkar är målade i klara toner av blått och rött, liksom taksparrarna i form av snidade örn- och lejonhuvuden med gulddetaljer. Bänkinr… Tidsprofil: 1911–1914. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
INGELSTORPS KYRKA
ExteriörbeskrivningIngelstorps kyrka är orienterad i öst-västlig riktning med rektangulärt långhus med något lägre tresidigt östparti samt torn i väster. Kyrkobyggnaden är uppförd av marksten och tegel med hög putsad och svagt gråmålad sockel samt spritputsade fasader avfärgad i vitt. Fasaden är försedd med strävpelare och avslutas upptill med en dekorativ spetsbågsfris. Långhuset täcks av ett sadeltak, belagt 1951 med rött enkupigt tegel och tornets höga spira är sedan 1959 klädd med falsad kopparplåt. I tornspirans nedre takfall finns små takkupor med urtavlor åt varje väderstreck. Fönsteröppningarna är spetsbågiga i lite olika utförande m… Tidsprofil: 1951. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ISTORPS KYRKA
InteriörbeskrivningLÅNGHUS GOLV - Brädgolv av smala brädor, troligen gran. I mittgången leder en låg ramp upp till det förhöjda korgolvet. Golvlist saknas. Rödbruna gångmattor i mitt- och tvärgång. Förhöjt golv, lika övriga kyrkorummet, i bänkkvarteren. VÄGG - Putsade väggar, avfärgade i bruten vit kulör. PORTAR/INNERDÖRRAR - Gråmålad pardörr med rakt överstycke åt söder. Dörrspeglarna är marmoreringsmålade i ljust grå nyanser. Pardörr till vapenhuset i väster, speglad och målad lika sydportalen. En pardörr mellan läktarhall och läktare, lika övriga dörrar i utförande. Dörren är infogad i ett större uppglasat spröjsat fönsterparti med rundbå… Tidsprofil: 1990–1991. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klippans kapell
Historiknull, Åby ingick i Gråmanstorps församling. När byn utvecklades i slutet av 1800-talet väcktes tanken på en ny kyrka inne i samhället. Gråmanstorps kyrka ligger några kilometer bort och var för liten. I stadsplanen från 1915 var en kyrka inritad på den gamla marknadsplatsen i nuvarande Stadsparken. Det dröjde 50 år innan S:t Petri kyrka förverkligades. S:t Petri i Stadsparken har ingen kyrkogård. En mer centralt placerad kyrkogård i samhället jämfört med Gråmanstorp behövdes. Olika platser diskuterades. 1932 inköptes marken till den blivande kyrkogården. Länsarkitekt Nils A Blanck fick uppdraget att rita kapell och kyrkogård. Byggnad… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄLLSTORPS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan består av långhus med tresidig avslutning i öster från 1860, ritat av Brunius. Tornet i väster och sakristian norr om långhuset byggdes 1897, ritat av Salomon Sörensen. Murarna är av rött tegel och taket är belagt med skiffer. Långhuset är indelat med strävpelare mellan de spetsbågiga fönstren. Torn och sakristia har trappstegsgavlar med blinderingar. Långhusets fullmurar är uppförda av rött handslaget tegel murat i munkförband. Mellan fönstren indelas fasaden med slanka strävpelare som trappas. Murarna avslutas uppåt med en spetsbågsfris av tegel och en gesims med tre utkragande tegelskift. Långhusets sockel av grå… Tidsprofil: 1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ljustorps kyrka
Historik1757 ersatte en ny kyrka Ljustorps medeltida kyrka. Det var Daniel Hagman som fick i uppdrag att utföra arbetet. Möjligen via kyrkoherde Bredberg som varit den drivande kraften när Sundsvalls nya kyrka byggdes 1750-52, som var Hagmans första uppdrag i Medlpad. Rektangulär gråstenskyrka med sakristia i nordost och västtorn med en lanternin i trä. Ingång i väster och söder. Vit spritputs indelad i fält av slätputsade hörnlisener, horisontella band vid sockel och takfot, kraftig takfotslist och flackt sadeltak av falsad plåt, omlagt 1993, valmat i öster. Fönsterhål med bågform, djupt liggande fönster med tresidigt avslut på typiskt Hagm… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MIKAELSKYRKAN
HistorikKYRKANS FÖREGÅNGARE Miljön runt kyrkan är av stor historisk betydelse för Askim. Området är ett gammalt sockencentrum där utvecklingen kan följas från förhistorisk tid till nutid. Precis sydväst om klockstapeln ligger ett gravfält, daterat till järnåldern, som visar på den långa kontinuiteten av boende i området. Kyrkogården söder om kyrkan, med bevarade äldre stigportar och murar, är mycket gammal och har tidigare tillhört socknens medeltida kyrka. Kyrkan brann ner mitt under en gudstjänst år 1876. Den gamla kyrkan beskrivs under "Askims kyrka" http://www.bebyggelseregistret.raa.se/byggnad_hist.asp?id=212339&inv=934&depth=1 MIKAELSK… Tidsprofil: 1975–1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MORTORPS KYRKA
InteriörbeskrivningSammanfattande interiörbeskrivning Rektangulärt långhus med något smalare, rakslutet kor. Båda byggnadsdelarna täcks av dekorationsmålade trätunnvalv. Mot mittgången sluten bänkinredning, smala sidogångar. Predikstol i norr med uppgång från sakristian, golvur i söder, altaruppsats i koret bakom altarring. I väster orgelläktare. Ingång från söder och väster. Väggar och tak i ljus färgskala. Inventarierna huvudsakligen i en mörkare färgskala. Långhuset Långhuset täcks av ett trätunnvalv målat i vitt med äggtemperafärg samt dekorationsmålat i en brunrosa kulör. Dekorationsmåleriet delar in hela taket i stora rektanglar som va… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.