Dagstorps kyrka

Verifierad identitet

Dagstorps kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439684. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1861–1862. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1861–1862.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Kävlinge · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikKyrkobyggnaden Dagstorps kyrka byggdes år 1861-62, då den ersatte en annan kyrka på samma plats. Tack vare noggrann dokumentation och uppmätning av den gamla kyrkan, bl.a. av domkyrkoarkitekten Carl Georg Brunius och N. M. Mandelgren, vet vi mycket om den gamla kyrkan. Den var helgad åt S:t Andreas och bestod av ett tvåkvadratiskt långhus, ett enkvadratiskt kor, ett troligen ursprungligt torn avslutat med ett kon-format tak och ett sekundärt vapenhus. Enligt pågående byggnadsforskning kan ett rakt kor möjligen antyda, att helgedomen stod relativt fri från biskopens tillsyn och/ eller att kyrkan hade begränsad äganderätt till marken. Runda torn var mycket sällsynt i det medeltida danska beståndet. Från tornets första- och andra våning fanns stora, rundbågiga öppningar in mot långhuset, som hade en öppen takstol. Den övre öpp-ningen kan ha använts för en empor, en slags läktare som aristokratin använde som privat rum eller åskådarplats. Till kyrkan hörde även en fyrkantig klockstapel av trä, något var vanligt förekommande under 1600- och 1700-talen. Klockstapeln förföll efterhand och såldes på auktion 1843. När den nya kyrkan uppfördes, såldes material och inventarier enligt uppgift av på samma sätt, vilket gjorde att föremålen spreds över bygden och hamnade i privat ägo.… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439684. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000439684. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.