SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
27 träffar
för “stämma”
Stämma
Stämma är nature_reserve i Mjölby i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÖPINGE KYRKA
HistorikKyrkan brukar dateras till 1100-talets slut då den har likheter med grannkyrkan i Norra Åsum uppförd under denna tid. I sitt äldsta skede bestod kyrkan av långhus, ett smalare och lägre kor och en absidrundel. Redan tidigt förlängdes långhuset med ett torn i väster. Andra uppgifter menar att tornet är ursprungligt vilket kan stämma för de nedre våningarna. De övre våningarna torde tillhöra en senare etapp eftersom tornets östra mur rider på långhusets västra gavel. Tornet har tvärrektangulär planform med samma bredd som långhuset. Kyrkans äldsta murar är uppförda av tuktad eller vald marksten som under äldsta tid var oputsade med bre… Tidsprofil: 1843–1867. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Struves meridianbåge
Den vetenskapliga mätningskedjan genom tio länder gjorde det möjligt att bestämma jordens form med ny precision.
BOSTADSHUSET
HistorikTure Rydberg ritade bostadshuset av sten som uppfördes samtidigt som skolbyggnaden, 1926, och i en med den överensstämmande stil. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1993 Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOVALLSTRANDS KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Liksom i flera andra av de bohuslänska kustsamhällena med lång väg in till sockenkyrkan växte under 1800-talets slut fram en stark önskan att få tillgång till en kyrka i det egna samhället. På municipalstämman 1910 beslöts att söka plats för såväl kyrka som skola, och pengar började också att samlas in. Byggnadskommitté bildades 1913 samtidigt som en tomt skänktes, och man kontaktade byggmästaren Axel Johansson från Nösund som 1914-15 också byggde kyrkan i närbelägna Hamburgsund. Bovallstrands kapell, som från 1939 benämns kyrka, uppfördes under 1916 och 1917. Den 16 augusti murad… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GNOSJÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan är en salskyrka med nord-sydlig orientering där tornet ligger mot norr och i söder är koret beläget med bakomliggande månghörnig sakristia. Kyrkan uppfördes av byggmästaren Anders Larsson från Sandhult som 1880 uppdrogs av kyrkstämman att utarbeta planer för den nya kyrkobyggnaden. Som förlaga använde Anders Larsson ritningarna för Båraryds kyrka som ritades av arkitekten Johan Fredrik Åbom. Förslaget för Gnosjö kyrka fastslogs av Kungl. Maj:t 1881. Kyrkans stomme är av sten med putsade murytor, fasaderna är spritputsade med släta listverk. Tornet har plåtinklädd lanternin och spira, vid den nordliga gavel sitter ta… Tidsprofil: 1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GOTHEM PRÄSTGÅRD
HistorikGothem prästgård härstammar delvis från 1300-talet. Huvudbyggnadens nedre del består av medeltida byggnadsdelar. Vid sockenstämman 1862 beslutades att en ny manbyggnad skulle uppföras på gammal grundval, vilket ledde till att större delen av byggnaden, förutom den medeltida byggnadens bottenvåning, revs. Den nya envåniga kalkstensbyggnadens exteriör fick i samband med en renovering 1889 tillägg i schweizerstil och senempir med snickeridetaljer typiska för Gotlands prästgårdar vid denna tid. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 2221-2106-98 Tidsprofil: 2000–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖSSNA KYRKA
Historik1822 besiktigades den gamla kyrkan som uppvisade rämnor och takskador. Skadorna var omfattande och kyrkan var för övrigt för liten. Sockenstämman fattade beslut om nybygge. Finansieringsproblemet gjorde att planerna drog ut på tiden. Socknen var fattig och hade lidit av missväxt. Ändock var sockenmännen ovilliga att ansöka om rikskollekt, emedan villkoret var att kyrkan brandförsäkrades. 1838 lyckades dock nyblivne kyrkoherden Anders Essén att driva igenom ansökan om rikskollekt och stambok, vilket även beviljades av konungen. 1839 kunde bygget bli av. Ritningar hade upprättats av arkitekt G L Westerling vid Överintendentsämbetet. De… Tidsprofil: 1838. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JOHANNEBERGSKYRKAN
HistorikJohannebergs församling bildades 1929 i samband med utbyggnaden av den nya stadsdelen Johanneberg. Den nya församlingen skapades genom en delning av Vasa församling. Inledningsvis nyttjade man ett träkapell som tidigare hört till Gibraltar fattigvårdsanstalt. Under 1933-34 hölls en arkitekttävling för att bestämma utformningen av den nya Johannebergskyrkan. Tävlingen lockade drygt 150 tävlanden och bland dessa valde en enig prisnämnd Sigfrid Ericsons förslag till utförande. Johannebergskyrkan var den första större kyrkobyggnad som uppfördes i Göteborg efter perioden 1908-1915, då Annedals-, Vasa- och Masthuggskyrkorna tillkom. Inte f… Tidsprofil: 1933–1934. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KV PÄRONET
InteriörbeskrivningDen inre planlösningen är tydligt avläsbar i fasadutformningen och fönstergrupperingen har till stor del varit bestämmande för det oregelbunda utseendet. Varje våningsplan innehåller två lägenheter av en storlek mellan 140 och 160 m2. De två översta våningarna har mindre lägenheter. Bottenvåningen består av butiks- och lagerlokaler. Totalt innehåller huset 12 lägenheter. Planlösningen är en L-formad modifiering av den i 1800-talets högreståndslägenheter vanligt förekommande herrgårdsplanen. Lägenheterna är spegelvända mot varandra och har fyra respektive tre rum i fil och ett rum i vinkel. Lägenheternas främsta rum är mats… Tidsprofil: 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
HistorikNottebäck anges första gången i skriftliga källor år 1377, som Notabaek. Strax söder om den nuvarande kyrkan i Nottebäck har man hittat rester efter en äldre stenkyrka. Den var betydligt mindre än sin efterföljare och saknade torn, men i början av 1600-talet uppfördes en klockstapel intill. Båda byggnaderna revs i samband med att den nya kyrkan byggdes, varvid en del av stenen kom att återanvändas. Den nuvarande kyrkan började planeras redan på 1790-talet efter att planerna på att bygga om den gamla till Tegnérkyrka skrinlagts. Det dröjde dock till 1824 innan besluts tog i kyrkostämman och tre år senare kunde de första ritningarna pr… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÖLABY KYRKA
Historik1832 fattade kyrkostämman beslut om att bygga en ny kyrka. En ritning upprättades av lantmäteridirektör P G Friberger och insändes till Överintendentsämbetet. Där omarbetades ritningen av J Carlberg som ändrade koret så att dess avslutning blev rundad och mer modern än den avsedda tresidiga. Byggmästare Erik Persson, Sandhult, byggde ändå ett kor enligt den gamla ritningen när kyrkan uppfördes 1836. Lanterninens huv fick ävenså karnisprofil istället för den planerade pyramidformen. Som förebild skall den nu rivna kyrkan i Norra Åsarp ha tjänat. 1867 reparerades kyrkan utvändigt och man införskaffade en orgel, byggd av Erik Setterqvis… Tidsprofil: 1836. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LEKÅSA KYRKA
HistorikEfter att Barne-Åsaka kyrka år 1834 brann ned i samband med ett blixtnedslag så försökte biskop Butsch med alla medel att få till stånd en sammanbyggnad mellan denna socken och Lekåsa. Sockenstämman ville dock inte gå med på detta. Dock mognade så småningom tanken på nybyggnation. 1860 stod en ny kyrka klar efter ritningar av Överintendentsämbetets arkitekt Johan Fredrik Åbom. En orgel införskaffades 1892, tillverkad av Levin Johansson, Liared. 1938 renoverades kyrkan efter ritningar av arkitekt Axel Forssén. Korets östfönster murades igen och de gamla obekväma bänkarna byttes ut mot nya. Johan Wahlins altaruppsats från 1700-talet ko… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Magasin
HistorikÅr 1756 rådde spannmålsbrist och frågan väcktes på sockenstämman om uppförandet av ett spannmålsmagasin där säd kunde uppläggas under goda år för framtida nödår. Först 1764 fattades dock beslut om byggandet av två sockenmagasin, varav det andra vid Södra Fågelås kyrka. Tidsprofil: 1756. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MULSERYDS KYRKA
HistorikMulseryds kyrka restes under medeltiden av liggtimmer. Dopfunten, som saknar uttömningshål, talar för 1200-talets andra hälft. 1658 hölls sockenstämma då beslut togs om kyrkans ombyggnad. Sockenmännen var tveksamma till förslag om korskyrka, istället skulle hon byggas "efter thet wis som hon varit hafr". Kyrkan plockades ned 24 maj 1660 och uppbyggdes på nytt inom två veckor, varför större delen av det medeltida materialet torde ha återanvänts. Den sannolikt ursprungliga planformen med smalare, rakslutet kor bibehölls. Byggmästare var Tool i Svedbrandshult. För en stor del av byggets finansiering stod socknens adel. 1662 beslutades o… Tidsprofil: 1739–1743. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PERSNÄS FATTIGSTUGA
HistorikFattighuset i Persnäs byggdes 1884-86 och inrättades ursprungligen för två funktioner, fattigstuga i östra delen och lokal för sockenstämma i den västra. Sockenstugan ändrades omkring 1890 till skolsal och användes som sådan ända fram till 1966, medan fattigstugan/ålderdomshemmet var i bruk fram till 1933. Numera inrymmer huset ett hembygdsmuseum. Byggnaden är uppförd av sten i en våning samt putsad och vitkalkad. Taket är täckt med tegel. Från rummen med öppna kalkeugnsspisar för fattighjonens matlagning går rökgångar till den centralt placerade skorstenen. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli… Tidsprofil: 1884–1886. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PRÄSTGÅRDENS HUVUDBYGGNAD
HistorikHuvudbyggnadens medeltida stenhus påbyggdes 1705 med en överbyggnad i skiftesverkskonstruktion med festsal. Trädelarna revs redan 1738 för att ersättas med en övre våning i sten. Byggnaden kvarstod orörd fram till 1800-talets mitt. Vid sockenstämma 1862 beslutades att en ny manbyggnad skulle uppföras på gammal grundval. Större delen av huset revs till höjden av den medeltida byggnadens bottenvåning som idag, i hela dess längd, utgör den nya prästgårdsbyggnadens källare. Renoveringar genomfördes på 1890-talet. 1947 indrogs VVS och el. Prästgårdens exteriör präglas av fasader i senempir och med snickeridetaljer typiska för Gotlands prä… Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RISINGE KYRKA
Flera gånger under 1700-talet diskuterades frågan om en ny kyrka, trots att den gamla kyrkan med troligt ursprung i decennierna runt år 1200 var i relativt gott skick. Huvudskälet till en nybyggnad verkar ha varit att den gamla kyrkan ansågs vara för liten för församlingens behov. Kyrkan byggdes till med en stor korsarm åt norr 1738. Den var avsedd för smeder och andra arbetare i Finspång. Vid en sockenstämma 1804 lämnade konstnären Pehr Hörberg, som bodde i församlingen, ett förslag till ny kyrka både som ritning och som en modell. Modellen visar en kyrka i den för sin tid vanliga nyklassicistiska stilen. Han erbjöd sig också att måla en ny… Tidsprofil: 1746–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sankt Johannes kapell
HistorikS:t Johannes kapell stod klart 1954 och invigdes annandag pingst samma år av biskop Torsten Ysander. Byggnaden uppfördes efter ritningar av Johannes Dahl Arkitektfirma, Tranås av Carl Sandbergs Byggnadsaktiebolag. Kapellet uppfördes intill ett befintligt bårhus som integrerades med det nya kapellet och fick bilda dess vapenhus i öster. Kanske var bårhuset den byggnad som redan omtalades på 1830-talet. Bårhuset fick nytt innertak och nya fönster samt dörrar för att överensstämma med kapellets. Förutom en kyrkosal rymmer byggnaden kapprum och officiantrum i markplan samt kylrum, förråd, personallokaler och bisättningsrum i källarvåning… Tidsprofil: 1830-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKABERSJÖ SKOLA
HistorikI maj 1936 beslöt skolråd och kyrkostämma i Skabersjö att låta uppföra en ny skola. Greve Stig Thott på Skabersjö fideikommiss lät avstycka en tomt för den nya skolan. Ritningar beställdes från arkitekt S. Johnsson i Lund. I Skabersjöskolan inrymdes förutom lärosalarna även de föreskrivna specialverksamheterna. Skabersjöskolan är byggd av tegel med ljusputsade fasader. Taket är klätt med plåt och eternitplattor. Huvudbyggnaden har två våningar och souterrängplan. Den lägre byggnadsdelen med en våning och souterrängplan, gymnastikdelen, ansluter i nordvästra hörnet. Samtliga fönster och dörrar är original från byggnadsåret. Skabersjös… Tidsprofil: 1998–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKENE KYRKA
HistorikSKENE KYRKA uppfördes 1919-22 på ny kyrkplats på en markerad höjd i Skene samhälle. Kyrkan i moderförsamlingen Örby ligger på den andra, östra sidan av Viskan. När textilindustrin expanderade och folkmängden i Skene ökade behövde samhället en egen kyrka. Kyrkan är huvudsakligen uppförd med frivilliga medel genom donationer och gåvor. Kyrkostämman i Örby beslutade 1916 att kyrkobygget skulle realiseras och gav uppdraget till Boråsbyggmästarna Albin och Carl Wilhelm Gustafsson att inkomma med huvudritningar till den nya kyrkan. Samtidigt hade en givare till kyrkan för sin del beställt en skiss av Göteborgsarkitekten Sigfrid Ericson. Ar… Tidsprofil: 1919–1922. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA TEATERN
HistorikTeatern, ritad av hovarkitekten B C Malmberg, stod färdig 1859. Den är det tidigaste exemplet på den kontinentala teaterbyggnadstyp, som skapades vid mitten av 1800-talet med G Sempers hovteater i Dresden som förebild. Normen var att byggnadens inre skulle bestämma dess yttre form. Liksom Dresden-teatern sammanfattades Stora Teaterns scenhus och salong under ett gemensamt takfall. Den för denna teatertyp karaktäristiska runda salongen är bevarad i ursprungligt skick med förgylld stuckdekor av ornamentbildhuggaren Carl Ahlborn och dekorativa målningar i den cirkelrunda plafonden. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över bygg… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tegnérkapellet
Historiknull, När Tegnérkyrkogården anlades 1807-09 fanns inga konkreta planer på ett kapell. Förmodligen uppfördes ett enklare bårhus i trä istället. Det dröjde till år 1850 innan sockenstämman beslutade om uppförande å Begrafningsplanen af ett Capell, att begagna wid jordfästningar. En ritning signerad J. P. Lind antogs den 21 februari 1856, men den har påtagliga olikheter med det nuvarande kapellets utseende. Kapellet uppfördes först på kyrkogårdens norra del, för att år 1882 flyttas till sin nuvarande plats. Det restaurerades 1933-35 och fick då ett delvis förändrat utseende. Exteriöra förändringar Vid restaureringen 1933-35 under lednin… Tidsprofil: 1807–1809. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Uthus
HistorikForts. på domkyrkans historik! 1875 inlämnade den infödde västgöten Zettervall till domkapitlet ett förslag till restaurering av domkyrkan, "gifven af kärlek till fosterbygden". Denne hade tidigare restaurerat Lunds domkyrka i enlighet med Viollet-le-Ducs stilrestaureringar. En förening bildades för insamlande av medel till restaureringen och staten kom att gå in med understöd både innan och under arbetets gång. Grundidén hos arkitekten var att ge kyrkan i sin helhet en höggotisk karaktär, överensstämmande med den som ännu kunde skönjas i kyrkans västra del. Kyrkans planform skulle bibehållas, men senare tillsatser avlägsnas. Byggnad… Tidsprofil: 1886–1894. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ullstämmaskogen
Ullstämmaskogen är nature_reserve i Linköping i Östergötlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2001. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 756, Ullstämma
FöremålsbeskrivningStenblock Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 757, Ullstämma
Ursprunglig platsOsäker Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.