SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “stora kyrkan”
STORA KYRKAN
InteriörbeskrivningKyrkan har många gemensamma specifikationer när det gäller materialval i de olika utrymmena. Hit hör golv i omönstrat utförande med liggande tegelstenar samt ljust putsade väggar med slät struktur och fönsterbänkar i grå kalksten. Det förekommer lättare mellanväggar som är klädda med skivmaterial och målade som putsväggarna. Dörrar av normalstruktur har släta dörrblad av plywood i ramverk. Dörrbladen är tjocka och omges av foder som liksom golvlisterna har samma mörkbetsade ton som dörrbladen. Dörrbeslagen är enkla, raka och kraftfulla av funkistyp. Där innertak av trä finns är dessa plana med smal, spontad slät panel som… Tidsprofil: 1990. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
stora hammars kyrka
HistorikNär befolkningen ökade blev medeltidskyrkan i kyrkbyn i Stora Hammar för liten. Biskop Flensburg uppmanade vid visitationen 1871 församlingen att bygga en ny kyrka. Han uppskattade inte medeltidskyrkorna. En mer central plats mellan Lilla och Stora Hammar valdes för den nya kyrkan. Medeltidskyrkan stängdes men revs inte. Den gamla kyrkan i Stora Hammars kyrkby återöppnades 1928. Arkitekt Magnus Steendorff ritade den nya kyrkan 1890-95. Den uppfördes 1900- 1902. Kyrkan är inspirerad av holländsk renässansstil. Steendorff ritade även konstruktionsritningar på kyrkan och detaljritningar. Interiört lades Viktoriaplattor på golvet och bän… Tidsprofil: 1890–1895. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÄLLARYDS KYRKA
HistorikDen nuvarande kyrkan från 1782 föregicks av en äldre kyrka, troligen medeltida men av okänd ålder. Kyrkan var av trä och spånklädd, den hade enligt Rogbergs Historisk beskrifning över Småland måtten 40x12 alnar (ca 24x7 meter). Denna ska ha legat ca 50 meter söder om den nuvarande kyrkan. Kyrkan utvidgades åt öster 1664 ca 8,4 meter, en nya sakristia uppfördes 1685 och ett nytt vapenhus 1707. Den äldre kyrkan hade en separat klockstapel, som byggdes om 1694. Denna var försedd med en stor spira och fl era små. De två klockorna i klockstapeln fördes över till den nya kyrkan och är fortfarande i bruk, den stora från 1500-talets början o… Tidsprofil: 1944–1945. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA KÖPINGE KYRKA
HistorikProfessorn och medeltidsarkeologen Jes Weinberg gjorde 1990 en utförlig beskrivning och historik över Stora Köpinge kyrka. Den nedan presenterade byggnadshistoriken bygger i stora delar på hans artikel. Stora Köpinge har en komplicerad byggnadshistoria med murverk från vitt skilda perioder. Kyrkan uppfördes av Köpingesandsten och kalktuff sannolikt under 1100-talets början med långhus med smalare kor med sannolikt ursprungligen rakt avslut. Stenkyrkan kan ha föregåtts av en träkyrka, vilket tidigmedeltida gravar som påträffades omedelbart norr om kyrkan skulle kunna indikera. Inga spår av den har dock påträffats vid arkeologiska unde… Tidsprofil: 1300-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÄPPLINGE KYRKA
HistorikSockenkyrkan i Räpplinge är en för Öland typisk, nyklassicistisk, ombyggd medeltidskyrka. Kyrkan ombyggdes/uppfördes 1802 av Henrik Wermelin, den mest anlitade byggmästaren på Öland under 1700-talet, som med Räpplinge kyrka gjorde sitt sista stora arbete på ön. Kyrkan ersatte en medeltida och i flera omgångar tillbyggd klövsadelkyrka vars äldsta delar härrörde från 1100-talet. Västtornet, den västra gaveln, den södra långväggen samt vapenhuset i söder från den medeltida kyrkan införlivades med den nya kyrkan. 1820 byggdes det medeltida tornet om och försågs med dagens lanternin. Kyrkan Den första stenkyrkan i Räpplinge byggdes på 110… Tidsprofil: 1983–1984. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA KYRKAN (ÅTVIDS NYA KYRKA)
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: ÅTVIDS STORA KYRKA: Diskussionerna om att uppföra en ny rymligare kyrka var i full gång i mitten av 1800-talet. Patronatssystemt hade vid den här tiden spelat ut sin roll i Östergötland. Endast tre kyrkor som uppfördes efter 1860 lydde under jus patronatus, nämligen Trehörna, Blåvik och Åtvid. Störst inflytande över det nya kyrkobygget hade baron Adelswärd i Åtvidaberg. Erik Seth Adelswärd på baroniet Adelsnäs hade samarbetat med arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander vid uppförandet av den nya kyrkan i Gärdserum. Nu fick Scholander i uppdrag att rita en ny kyrka för Åtvid. Under 1850-oc… Tidsprofil: 1845–1933. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KYRKAN
Historiknull, Kapellet En av de första byggnader som Gustaf Soop lät bygga på Medevi, troligen redan 1678 -79 var just en kyrka. Änkedrottningen Hedvig Eleonora skriver i ett brev daterat 1691 om behovet av reparation av skiuhlet, varunder gudstjänst härtill blivit hållen. Därav förstår man att det inte var en välbyggd kyrka. På 1707 års karta över Medevi, omtalas den som förfallen. Bredvid kyrkan stod också en klockstapel. Den nuvarande kyrkan omtalas första gången 1771 och uppges då vara nybyggd. Den är uppförd med medel insamlade av brunnsgästerna och är placerad i stora gångens norra rad. Enligt 1784 års karta ligger Gamla Kyrkbyggnin… Tidsprofil: 1678–1679. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OFFERDALS KYRKA
HistorikDen nuvarande kyrkan i Offerdal uppfördes under senare delen av 1760- talet. Arbetet leddes av byggmästare Per Olofsson i Dillne. Denna kyrka ersatte en tidigare medeltida kyrka, kanske från 1100-talet. Medeltida murverk finns bevarat i den sydvästra långhusmuren. Medeltidskyrkan hade långhus med rakslutet kor och en eventuell absid i öster. Den gamla kyrkan användes fram till 1766 och i samband med bygget av den nya kyrkan revs stora delar av den gamla kyrkan. Vid en restaurering som utfördes 1904 upptäcktes kalkmålningar från sent 1400-tal eller tidigt 1500-tal på sydvästra muren. Vid 1933 års restaurering togs dessa fram. Sedan 17… Tidsprofil: 1813–1814. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sankt Knuts kyrka
ExteriörbeskrivningSankt Knuts kyrka uppfördes 197173 som en integrerad del i Linero centrum. Med sin uppåtsträvande triangulära form står kyrkan i arkitektonisk kontrast mot servicecentrets övriga byggnader som är horisontalt betonade. Den östra fasaden vetter åt det lilla torget och domineras av stora glaspartiet som täcker hela den övre delen av kyrkan. Entrén återfinns i den lägre framskjutna byggnadsdelen som även den försetts med stora fönsterpartier. Marken närmast kyrkan är belagd med kullersten med en kant av gatsten. Bortsett från klockspelets fyra klockor utgörs kyrkans sydfasad liksom övriga fasader av vit kalksandsten murad i lö… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA MELLBY KYRKA
HistorikStora Mellby kyrka är ursprungligen medeltida, sannolikt från 1100-talet, och var då en romansk stenkyrka med smalare kor i öster. Den äldsta kända klockstapeln uppfördes 1690. Långhuset vidgades 1724 och 1828 fick kyrkan dagens utformning, ritad av arkitekt M. Gyllenhoff. Tornet restes 1762-65, nuvarande kor 1828 och sakristia 1956, ritad av arkitekterna Ärland Noréen och Hampus Bergman. Den är Bjärke härads största kyrka. Från den medeltida kyrkan finns dopfunten bevarad. Av denna kyrka återstår idag den sydvästra väggen. Predikstolen härstammar troligen från 1600-talets slut. 1720 göts stora klockan, eller göts om av en äldre kloc… Tidsprofil: 1762–1765. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TOLEREDSKYRKAN
InteriörbeskrivningTolereds kyrka har en sydväst-nordostlig orientering, med vapenhus i klocktornet i söder och rakt avslutat kor i nordost. Kyrkorummet är ganska litet men öppet och luftigt. Långsidorna är genombrutna av stora fönsterpartier och passager in till församlingslokaler på ömse sidor om kyrkan. De stora fönsterpartierna släpper in mycket ljus. Rummet hålls visuellt samman av det stora innertaket och de slutna kortväggarna. Det stora blåmålade innertaket och korväggens blå mosaik dominerar färgsättningen i rummet. Formspråket bygger mycket på vertikala linjer. Mosaiken är rummets mest framträdande utsmyckning. ____________________… Tidsprofil: 1961. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOLSHÖGS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans äldsta delar, numera bestående av långhuset är uppbyggd av skalmurar av kalksten med inblandning av annat stenmaterial. På kyrkans romanska långhus finns en skråkantad sockel av huggen kalksten. Övriga delar saknar markerad sockel. Kyrkans ursprungliga öppningar har varit murade med kvaderformad kalksten vilket syns i de framtagna bevarade delarna till nord- och sydportalerna. En fönsteröppning med kalkstensomfattning har också dokumenterats i södra långhusfasaden något öster om västra fönsteröppningens valvbåge. Tornet är uppfört av stora gråstenar till synes obearbetade eller möjligen kluvna och kyrkans 1800-tals… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bälinge kyrka
HistorikBälinge kyrka är en av de största sockenkyrkorna i Uppland. Den består av ett torn och ett långhus med stora kvadratiska korsarmar samt en sakristia. Kyrkan är ursprungligen uppförd på 1200-talet, men fick sitt nuvarande utseende på 1780-talet då den byggdes om till en klassicistisk korskyrka. Bakom den klassicistiska dräkten finns de medeltida murarna kvar i tornet och långhuset. Kyrkan förlängdes åt öster redan på 1300-talet och kom senare under medeltiden att förses med korsarmar och ett vapenhus. På 1400-talet försågs den med valv och med kalkmålningar. På 1700-talet befanns kyrkan vara för liten och ombyggnadsritningar gjordes u… Tidsprofil: 1784–1788. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Elinghems ödekyrka
ExteriörbeskrivningSom framgått av byggnadshistorien är kyrkan övergiven sedan länge och dess murverk är till stora delar raserat. Kyrkan har bestått av ett kvadratiskt kor med kvadratiskt långhus. Väggar och murverk Murverk av kalksten. Hela kyrkan omges av skråkantade socklar. I korets väggar finns flera nischer. Fogarna består delvis av rent kalkbruk och dels av starkt cementbruk. Korets och långhusets väggar täcks med kalkstensflis. Fasader Fasaderna samt väggarna invändigt har delvis kalkbruks puts kvar. På putsen finns mycket klotter i form av ristningar främst från 1900-talet. Fönster och andra muröppningar Koret har två fönsteröppnin… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gann ödekyrka
ExteriörbeskrivningSom framgått av byggnadshistorien är kyrkan övergiven sedan länge och dess murverk är till stora delar raserat. Kyrkan har bestått av ett kvadratiskt kor, kvadratiskt långhus, samt ett torn. Väggar och murverk Murverken är uppmurade av kalksten, detaljer av rött tegel förekommer i korets östra gavel. Hela kyrkan omges av skråkantade socklar. Fasader Fasaderna samt väggarna invändigt har delvis kalkbruks puts kvar. På putsen finns mycket klotter i form av ristningar främst från 1900-talet. Fönster och andra muröppningar Koret har två fönsteröppningar, en i den södra och en i den östra fasaden, långhuset en i den södra och t… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUSABY KYRKA
ExteriörbeskrivningHUSABY KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, smalare och lägre kor, lägre och smalare rundad absid samt västtorn. Västtornet är ett fyrsidigt centraltorn , något smalare än långhuset, samt mitt på dess södra respektive norra sida av ett smalt, runt trapptorn. Tornet är något äldre än resten av den ovanligt stora romanska kyrkan. Kyrkan är ett välbevarat byggnadstverk från tidig medeltid. FASAD - Kyrkans torn är murade av oputsad, tuktad sandsten. Långhus, kor och absid består av finhuggna sandstenskvadrar. Även den skråhuggna sockeln i två låga avsatser är murad av sandstenskvadrar. Dörrar och portar har omfat… Tidsprofil: Tidig medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KROKSLÄTTSKYRKAN
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Kyrkan färdigställdes som församlingshem 1955. Ursprungligen bestod den vinklade entrédelen av kapprum och kök från vilket trappan gick ner till källaren som delvis var oinrett. Kyrkosalen var ursprungligen avdelad med halva väggar mellan stora och lilla salen, denna vägg är idag hel. 1972 fick kyrkan sitt namn och drevs som en stiftelse fram till 1988 då kyrkan övergick till Mölndals kyrkliga samfällighet. Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rådmansö kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan är uppförd i framförallt sandsten men även gråsten och tegel. Fasaderna är vita och slätputsade med profilerade takfotslister och gördelgesims. Kyrkans gråstenssockel är försedd med grått avfärgad puts som följer murverket. Kyrkan har stora, höga rundbågiga fönster med grönmålade, spröjsade träbågar. Långhusets flacka, valmade sadeltak täcks sedan 1862 av skiffer. Ursprungligen hade kyrkan tegeltak. Den raka tornhuven med lanternin är plåtklädd. Ingången är förlagd till västtornet och är försedd med en järnbeslagen, svart port i rundbågig portal. Till entrén leder en sandstenstrappa. Kyrkan har även en entré i södra… Tidsprofil: 1862. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKOGSHÖJDENS KYRKA
HistorikSkogshöjdens kyrka invigdes 1990, ritad av P. O. Wallner vid Arkitektkontoret Vallgatan 13 AB, Göteborg, och inredningsarkitekt Pelle Frenning från samma stad. Kyrkan skulle tjäna det nybyggda småhusområde som uppfördes där vid denna tid. Arbetet i kyrkan skulle ha en tonvikt på barn- och ungdomsverksamhet. Tillblivelsen var omdiskuterad. En ny kyrka i området upplevdes då som ett hot mot besöksantalet i Vassända-Naglums mycket stora kyrka ett kort stycke därifrån. Ursprungligen var flera samlingssalar planerade och takhöjden skulle varit 1,5 meter högre. 200 personer ryms i kyrkan. Tidsprofil: 1990. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tensta kyrka
HistorikTensta kyrka har omtalats som en av de märkligaste medeltidskyrkorna i Sverige, både vad arkitektur och målningar beträffar. Det har antagits att den ovanligt stora och påkostade kyrkan har bekostats av en person ur högfrälset, troligtvis av ägaren till det närliggande Salsta. Kyrkan är i stort sett oförändrad sedan senmedeltiden. Enligt Ann Catherine Bonnier är långhus, kor och sakristia uppförda samtidigt någon gång under slutet av 1200-talet. Vapenhuset har byggts till på 1300-talet. Gunnar Redelius har framfört att kyrkan byggts först omkring 1340 och att sakristian är byggd på 1430-talet samtidigt som kyrkvalven slogs. Han menar… Tidsprofil: 1760–1770. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TYSTBERGA KYRKA
Historik1100-TAL - Den första stenkyrkan byggs på platsen. Kyrkan hade rektangulärt långhus och ett kvadratiskt kor i öster. Rester av denna kyrka ingår i dagens långhus, d v s västra väggen och delar av norra och södra muren (den tunnvälvda delen av dagens kyrkorum). Ingången till kyrkan var placerad i sydöstra hörnet och intill denna fanns ett högt placerat rundbågigt fönster. Kyrkorummet var täckt av ett plant trätak som det än idag finns spår av på vinden. 1300-TAL - Det romanska koret rivs och kyrkan förlängs åt öster med ett nytt fullbrett korparti. Den nya delen av kyrkorummet täcktes av ett trätunnvalv, varav stora delar finns kvar p… Tidsprofil: 1937–1938. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Österlövsta kyrka
HistorikÖsterlövsta kyrka är en senmedeltida salkyrka som stod färdig år 1451. Den har sakristia i norr och vapenhus i söder. Sakristia och vapenhus är byggda några tiotal år efter att salkyrkan stod färdig. Kyrkan brändes 1719 när ryska trupper härjade den svenska östkusten. Kyrkan skadades svårt, bl a yttertak och korets valv rasade in. På 1720-talet påbörjades återuppbyggnaden som till stora delar bekostades av Charles de Geer på Lövsta bruk. Återuppbyggnaden förändrade kyrkans exteriör obetydligt men blev interiört desto mer genomgripande. Exteriört tillkom på 1730-talet de Geerska gravkoret på östra gaveln. Kyrkan har i övrigt behållit… Tidsprofil: 1720-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA HERRESTADS KYRKA
HistorikStora Herrestads kyrka anses tillhöra en av Skånes äldsta stenkyrkor. Enligt professor Carl Georg Brunius skulle kyrkan vara uppförd år 1102 enligt en uppgift i ett brev, som skulle vara utfärdat av ärkebiskop Birger Gunnersen i Lund. Det har senare diskuterats att det kan röra sig om ett förfalskat brev, skrivet så tidigt som i slutet av 1600-talet eller under 1700-talets början. Kyrkan uppfördes av kvaderhuggen köpingesandsten sannolikt under 1100-talets början med långhus och rakslutet kor utan sockel. Det senare har konstaterats genom murverksdokumentation och arkeologiska utgrävningar. Vid grävningar har även gravar som är äldre… Tidsprofil: 1300-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTERSTRANDSKYRKAN
HistorikVästerstrandskyrkan, eller "Kyrkan på vågornas näs" som den kallts, invigdes i januari 1978. Den uppfördes efter ritningar från SKANARKs arkitektbyrå, Karlstad, under ledning av arkitekt Janne Feldt. Kyrkan tillkom som ett led i den så kallade "Småkyrkorörelsen" som startade under 1950- och 60-talen. Bakgrunden till småkyrkorna var de stora stadsförsamlingarna som ofta var för stora för att skapa naturlig gemenskap mellan församlingsborna. I de kyrkor som uppfördes fanns förutom kyrkorummet också olika slag av församlingslokaler. Predikstol, dopfunt och altare tillverkades av Blekhems snickeri i Gamleby. Altartextilen komponerad av A… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA LUNDBY KYRKA
STORA LUNDBY kyrka är uppförd på platsen för en medeltida stenkyrka. Sockennamnet är skriftligt belagt år 1399. Dopfunten är daterad till 1200-talets mitt. I början av 1700-talet var medeltidskyrkan förfallen men den ansågs inte värd att reparera. Istället revs den och en ny stenkyrka med tresidigt kor uppfördes på platsen år 1728. Norra långhusväggen skall enligt uppgift ha flyttats ut 1,75 meter. Ett vapenhus tillbyggdes i väst på 1740-talets mitt. Sannolikt bemålades hela kyrkans interiör av Johan Ross den äldre år 1728-1730. Den brädklädda väggen bakom altaret försågs även vid samma tid med en draperimålning. Predikstolen är utförd 1730… Tidsprofil: 1728–1730. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA MALMS KYRKA
ExteriörbeskrivningÖVERSIKT Stora Malms kyrka består av ett enskeppigt, medeltida långhus som under 1700-talet har byggts till med korsarmar i norr och söder, en sakristia i norr och ett gravkor i öster. Kyrkans äldsta murverk är i huvudsak i uppfört av natursten medan de yngre tillbyggnaderna delvis är uppförda med tegel. TAK Långhuset och korsarmarna täcks av branta sadeltak, varav den norra korsarmens tak är valmat mot norr. Erisbergskoret täcks av ett tak i rokokostil med ett brant, karnissvängt nedre fall som ansluter till korets branta takfall med rundade former. Taket kröns av en huv med panelklädda sidor och däröver ett övre takfall… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BACKA KYRKA
InteriörbeskrivningBacka kyrka är en salskyrka med tresidigt avslutat kor i öster. Vapenhuset ligger i västtornets bottenvåning och ytterligare entréer finns via vindfång i antydda korsarmar på de norra och södra fasaderna. Kyrkorummet är öppet och luftigt. Det första intrycket domineras av det blå taket med Joël Milas takmålning över koret (1964) samt den stora altaruppsatsen från 1906. I inredningen dominerar nyklassicismen med bl.a. predikstol, läktarfront, orgelfasad och (ombyggda) bänkkvarter bevarade sedan 1860-talet. Glasmosaikfönstren från olika tider är också betydelsefulla för kyrkans karaktär. Kyrkans medeltida dopfunt berättar om… Tidsprofil: 1979–1983. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Borlunda kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkans murverk är uppfört på en grundläggning av natursten från den gamla kyrkan och består av gult tegel med bårder av rött tegel i av kryssförband. Ursprungligen var murarna fogade med cementbruk, men detta ersattes av kalkbruk 1929 då det svaga teglet tog skada av det hårda cementbruket. Stora delar av det ursprungliga teglet har succesivt ersatts av nytt tegel, vilket gett kyrkans fasader ett aningen flammigt uttryck. Samtliga byggnadsdelar vilar på en sockel av grå och rödaktig granit. I underkant med fönstren i långhus, korsarmar och absid löper en fris av rombiska röda tegel som ett pärlband runt kyrkan. En motsvar… Tidsprofil: 1929. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTKYRKA KYRKA
HistorikBotkyrka socken, belägen på norra Södertörn, gränsar i norr till Mälaren, i öster till Huddinge, i sydost till Västerhaninge, i söder och sydväst till Grödinge och i väster till Salem. Området Norra Botkyrka är beläget i en av Sörmlands rikaste bronsåldersbygder med rösen som karakteristiska inslag. Det finns fynd och lämningar efter kontinuerlig bosättning från stenålder till vår tid. Strax norr om kyrkan på Aspberget och Albyberget har ett flertal stora bronsåldersrösen med gravgåvor undersökts. Alla runstenar i Botkyrka är från 1000-talet. Kyrkan är belägen i en sänka mellan höga åsar. Marken har tidigare hört till Hammarby, S:t B… Tidsprofil: 1000-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRUNNSBOKYRKAN
HistorikBrunnsbo var från början ett distrikt i Backa församling. Brunnsbo församling bildades 1995. Inom församlingen finns den äldre villabebyggelsen i Tingstad, södra Bällskär, Kvillängen, Aröd och Lillhagens egna hem samt de stora hyreshusen kring Brunnsbotorget från sextiotalet. Brunnsbo församling ingår i Backa pastorat. Redan 1965 uppfördes vid Brunnsbo torget en provisorisk småkyrka av trä, en så kallad vandrings kyrka, med tillhörande klockstapel. Vandringskyrkan flyttades till Tynnered då den permanenta kyrkan uppfördes, enligt bygglovhandlingarna. Brunnsbo permanenta kyrkan tillkom som en så kallad småkyrka och invigdes söndagen d… Tidsprofil: 1986–1987. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.