SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “stora huset”
STORA HUSET
HistorikDen nuvarande huvudbyggnaden uppfördes på 1730-talet. Den är byggd av sten i två våningar och har ett sadeltak från 1813. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Statens Fastighetsverk, http://www.sfv.se Tidsprofil: 1730-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKERMANSKA HUSET
HistorikEKERMANSKA HUSET - Huset uppfördes 1761 som bostadshus för professor Petrus Ekerman. Det ansluter nära till den hårlemanska byggnadsstilen. Till huset hörde tidigare en trädgård, som sträckte sig fram till S:t Olofsgatan. Från 1850 användes huset som länslasarett. Universitetet förvärvade det 1868 och fortsatte användningen som sjukhus och senare för historiska institutionen. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X, Av huskartor från slutet av 1600-talet och början av… Tidsprofil: 1697–1783. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅS, VEDENS OCH BOLLEBYGDS TINGSLAGS FD TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Det forna tingshuset vid Sturegatan är uppfört av gult flensburgstegel i en och en halv våning med inredd vind. Entrén är placerad mot gården och utformad som en portal med doriska kolonner som bär upp en mindre tempelgavel. Huset står på en naturstenssockel och det oregelbundna sadeltaket är belagt med svart plåt. Exteriören präglas av dekorativa listverk och blinderingar vilka återkommer som rytmiska element i fasaden. Tingshuset uppfördes ursprungligen som ordenshus av godtemplarorden. Godtemplarna hade redan i början av 1880-talet börjat planera för byggandet av e… Tidsprofil: 1880-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
H-HUSET, M-HUSET
ExteriörbeskrivningM-huset är beläget längs Malmskillnadsgatan med gavlar mot Mäster Samuelsgatan och Hamngatan, inalles 10 våningar samt indragen takvåning. Byggnaden är något vinklad för att följa gatusträckningen. Underbyggnad under Malmskillnadsgatan tillhör byggnaden. H-Huset är beläget längs Hamngatan och har sex våningar samt högt takfall med infälld takvåning. Från parkeringshuset Parkaden är gårdsfasaderna synliga och beskrivs här kortfattat. M-HUSET: FASAD- Fasaden till stora delar uppbyggd av grå finhuggen granit i skivor. Även butiksfasaderna och terrassräcken är av granitskivor. Partier med slät fasad har stående skivor med band… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VISBY RÅDHUS
I slutet av 1600-talet finns det uppgifter om ett öde stenhus vid S:t Hansgatan. Detta var antagligen resterna av ett eller flera sammanbyggda medeltida hus som man efter undersökningar har konstaterat har funnits på platsen för nuvarande byggnad. På grunderna av detta öde hus uppförde borgmästare Lange ett ståtligt köpmanshus i tre våningar 1751. Längs Rådhusplan, något i souterrain, var huset försett med en flygel i tre våningar. I bottenvåningen av denna inrymdes bakstugan och brygghuset. Flygeln var i sin tur sammanbyggd med nuvarande Rådhuset 6, valvhuset. År 1770 genomgick huset en besiktning för brandförsäkring och då var delar av hus… Tidsprofil: 1999–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASSCHIERSKA HUSET, GAMLA RÅDHUSET
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING -Det forna rådhuset består av två tvåvåningslängor uppförda i korsvirkeskonstruktion. Teglet kommer från ett tegelbruk som borgerskapet hade anlagt utanför det så kallade Österport (Svenska Handelsbankens skrift, 1959, s. 6ff). Timret är tjärat och fyllningarna av tegel har delvis lagts i mönstermurning. Det höga sadeltaket med en antydan till konkav kontur har belagts med rött lertegel. Andra våningen är delvis utkragad. Mot torget har byggnaden två entréer och mot sidogatan, Christopher Schröders gata, finns en port. Fönstren är utformade som tvåluftsfönster förutom t… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA HUSET
HistorikDet idag så kallade Gamla Huset tillhör den äldsta bebyggelsen på Waldemarsudde. Huset fick sitt nuvarande utseende under 1780-talet, när Waldemarsuddes dåvarande ägare Carl Magnus Fris lät bygga till den äldre knuttimrade parstugan som antas ha legat på denna plats. Huset är vinkelbyggt i två våningar, mörkgult till färgen och har ett brutet tegeltak. Detta trähus tjänade som sommarbostad åt Carl Magnus Fris och senare under 1800-talet åt den nye ägaren, familjen Johan Bergman Olsson. Av de senare hyrde prins Eugen ett rum första gången hösten 1892. Efter förvärvet av Waldemarsudde 1899 disponerade prins Eugen hela huset i väntan på… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CASSELSKA HUSET
HistorikBESKRIVNING Fastigheten kv Mercurius 11 ligger i korsningen Strandgatan - Storgatan i den yttersta östra delen av Sundsvalls stenstad. Casselska huset ritades och uppfördes 1894 - 95 efter ritningar av arkitekten Sven Malm, även känd för andra byggnader i stenstaden som hotell Knaust och de Blombergska husen. Huset har en sockel i granit och en stomme av tegel och uppfördes i tre våningar samt delvis inredd vind. Hela fasaderna försågs med spritputsade ytor och det saknas således rusticering i bottenvåningen vilket är mycket ovanligt i Sundsvall. Nuvarande färgsättning, från 2002-2003 års restaureringar, är ett försök att återskapa d… Tidsprofil: 1894–1895. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA RIKSARKIVET
HistorikGamla riksarkivet ligger på Riddarholmen i Stockholm. Huset uppfördes i tidstypisk nyrenässans av arkitekten Axel Fredrik Nyström under åren 1887-90. Inflyttning skedde året därpå. Byggnaden är ett unikt exempel på det sena 1800-talets institutionsbyggande och var mycket modern för sin tid. I dag är det ett av få bevarade 1800-talshus av sin art i Europa. För att öka brandsäkerheten byggdes huset som ett "skelett" av gjutjärn med tegelbeklädnad. Gjutjärnspelare bär upp våningsplanen och balkar av valsat järn utgör bjälklag som bärs av smäckra gjutjärnskolonner med ändarna upplagda på inmurade plattor. Golvet är av armerad betong - ut… Tidsprofil: 1887–1890. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Östra Hamngatan 17 / Kronhusgatan 13
HistorikByggnaden uppfördes efter branden 1758. I början av 1800-talet var huset två våningar högt mot Östra Hamngatan och i en våning mot Kronhusgatan. Här drevs Williamssons bryggeri fram till 1713 då bryggaren J Risberg tog över. Han ägde också den obebyggda tomten Kronhusgatan 11 som hade en av stadens få trädgårdar. I slutet av 1850-talet köptes fastigheterna av A Setterborg, destillator och apotekare. 1859 lät han om- och påbygga huset till tre våningars höjd, enligt ritningar av F W Ullrich. Mot gatan låg lägenheter med stora paradrum där bl.a. Setterborg själv hade sin bostad. Firman hade lokaler i huset vid Kronhusgatan 11. Under 18… Tidsprofil: Cirka 1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LIDKÖPINGS TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Byggandet av ett tingshus i Lidköping kom till stånd sedan domsagans tre tingslag slagits samman till ett med tingsställe i Lidköping kring sekelskiftet 1900 (Hallbäck, 1970). Sammanslagningen till ett tingslag påverkades också av att järnvägen underlättade resandet mellan de olika häraderna. Arkitekten Lars Kellman anlitades och lade fram två förslag - det ena med bostad för domhavanden och det andra utan. Man beslutade sig för att välja det alternativ som innehöll en våning för häradshövdingen. Staden Lidköping upplät en tomt utan kostnad den 18 januari 1904 invigde… Tidsprofil: 1998–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LINDESBERGS TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - 1869 brann det gamla tingshuset i Lindesberg men på grund av tingslagets dåliga ekonomi dröjde till 1895 innan det nya huset stod färdigt. Ritningarna hade tagits fram av Köpingarkitekten Theodor Dahl som var känd för sin rikt dekorerade arkitektur och byggmästare var Anders Hansson, också han från Köping. För att kunna bygga det stora huset erbjöd tingslaget andra aktörer att dela på lokaler, och kostnader. När huset stod färdigt rymde det på bottenvåningen tingssal med förmak och arkiv, rum för notarien, vittnen, länsman och häradsnämnd dessutom banklokaler och rum… Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Hyttnäs
HistorikHyttnäs omnämns första gången i skrift 1570. På 1600-talet ägdes Stora Hyttnäs av den adliga ätten Silverström och byggdes ut till en betydande bergsmansgård, med ett flertal byggnader och en större trädgårdsanläggning med krydd-, frukt-, humle- och kålgård samt två ruddammar. Stora Hyttnäs hade under 1600-talet en egen kopparhytta som låg norr om gården. På slutet av 1700-talet genomgick gården ett flertal ägarbyten och delades upp. Stora Hyttnäs samlades åter igen till en större enhet av Häradsskrivare L.G Rathsman, som 1822 gifte sig till gården. Under dennes tid som ägare av gården uppfördes nuvarande flygel år 1823 och huvudbygg… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELBYGGNAD
HistorikFlygelbyggnaden på Rådhuset 7 I slutet av 1600-talet finns det uppgifter om ett öde stenhus vid S:t Hansgatan. Detta var antagligen resterna av ett eller flera sammanbyggda medeltida hus som man efter undersökningar har konstaterat har funnits på platsen för nuvarande byggnad. På grunderna av detta öde hus uppförde borgmästare Lange ett ståtligt köpmanshus i tre våningar 1751. Längs Rådhusplan, något i souterrain, var huset försett med en flygel i tre våningar. I bottenvåningen av denna inrymdes bakstugan och brygghuset. Flygeln var i sin tur sammanbyggd med nuvarande Rådhuset 6, valvhuset. År 1770 genomgick huset en besiktning för b… Tidsprofil: 1900-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SUNDINSKA HUSET
HistorikSundinska huset stod färdigbyggt 1850som bostad och kontor för tobaksfabrikören A T Sundin. Efter dennes död har huset haft olika funktioner, bl.a. som banklokal, restaurang och kontor. För närvarnade ägs byggnaden av Västerås kyrkliga samfällighet, som utnyttjar byggnaden till kontor. Huset med 2 ½ våning samt källarvåning är uppfört i tegel på sockel av granit med putsbehandling på fasadytorna. Karaktäristiskt för huset är mittrisalitens avslutning som altan och en takkröning bestående av en åttkantig lanternin med inglasad trumma. Husets byggnadsstil är typisk för den sena Karl Johanstidens empire. Byggnadens interiör har till stö… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRUNSBO BISKOPSGÅRD, MANGÅRDSBYGGNADEN
HistorikHuvudbyggnadens källarvåning är återstoden av det medeltida stenhus som lär ha uppförts under Biskop Brynolf Gerlachssons tid (1478-1505). Huset var ända fram till slutet av sjuttonhundratalet ett stenhus i tre våningar. Våningen ovanpå nuvarande källarvången bestod av två stora rum utan fönster, tredje våningen innehöll en stor sal med tegelskodda väggar. Fönstren utgjordes i huvudsak av skyttegluggar. 1566 och 1611 brändes Brunsbo av danska trupper. Troligen övergav man efter den sista branden stenhuset och uppförde en ny karaktärsbyggnad av trä som flygel. Mot slutet av 1600-talet uppges att stenhuset var i dåligt skick bland anna… Tidsprofil: 1478–1505. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ENANDERSKA HUSET
HistorikByggnaden är uppförd i jugendstil 1907 som varuhus, ett av de största i den då nya tekniken skelettkonstruktion av järn med armerad betong vilken möjliggjorde fria våningsytor och stora fönster. Ritningarna gjordes av byggmästaren Fredrik Anderberg. Huset är tre våningar högt med inredd vind och grönmålat plåttak. Hörnet mot Stora Torget kröns av ett torn. Fasaderna är putsade och gråfärgade med sandstensomfattningar kring ingångar och fönster. Enanderska huset är ett av de få bevarade av denna byggnadstyp i en svensk småstad och utgör en viktig del av Västerviks torgmiljö. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggn… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikVåningsavskiljande list, tilläggsisolerad, stora taksprång, utsirade takfötter, utbyggd i nordöst. Detta hus uppfördes något av de första åren på 1910-talet. Bostadshuset är högt beläget och mot öster har man utsikt över skogens vidder på motstående bergssida. Huset är ett 1 ½ våningshus och har 5 rum och kök. I väster finns ett från byggnaden utgående trapphus som i entréplanet har en pardörr. 1975 renoverades mangårdsbyggnaden och utbyggnaden mot norr och väster byggdes. Då byttes bland annat fönstren och huset fick ny brädfodring. Tillbyggnaden i norr ersatte en äldre och mindre köksingång. Tillbyggnaden rymmer förutom en veranda… Tidsprofil: 1851–1858. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ENGESTRÖMSKA HUSET
HistorikPRIORN 7 - Fastigheten Priorn 7 är en av få bevarade stadsgårdar i Visby med samtliga ekonomibyggnader i behåll. Dess bebyggelse består av fyra hus. Huvudbyggnaden, i fastighetens södra del, med långsidan mot gatan, härrör från 1200-talet. I husklassifikationen från 1785 omnämns på fastigheten ett bostadshus i sten, samt brygghus, stall och lada i trä. Fastigheten var ursprungligen, under medeltidens början, bebyggd med två packhus, vilka på 1300-talet byggdes samman till ett. Under 1700-talet tillkom sedan vid olika tidpunkter uthusbyggnaderna. Även huvudbyggnaden fick vid den här tiden genomgå en förändring. Stora delar av huset ha… Tidsprofil: 1992–2001. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MUNKTELLSKA HUSET
HistorikMunktellska huset uppfördes någon gång mellan åren 1761 och 1765. Det är nu det äldsta huset i Falun som är uppfört i en byggnadsteknik introducerad av markscheidern (gruvmätaren) Eric Geisler. Falun härjades av två stora stadsbränder 1761, vilka påskyndade experiment med nya byggnadsmaterial. Geislers idé var att ta tillvara slaggen från kopparhanteringen och med utvalda slaggrusor (slaggstycken) murades stommen. Byggnaden är uppförd i två våningar under brutet och valmat tegeltak. Munktellska huset genomgick vid slutet av 1970-talet en fasadrenovering varvid putsen återfick sin ursprungliga rosa färg. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-198… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikHÖJDEN 2 - Fastigheten kom att planläggas och bebyggas under 1800-talets andra hälft och har sedan dess bevarat sin tomtgräns. Fastighetens huvudbyggnad uppfördes troligen under 1800-talets andra hälft. Huset placerades på den mellersta delen längs fastighetens västra tomtgräns, med långsidan i liv med Nygatan. Under 1800-talet fanns fyra lägenheter i huset, men sedan en renovering 1959 är det enfamiljshus. Byggnaden har en reveterad skiftesverksstomme i en våning med inredd vind under tegeltäckt sadeltak. Trots flera renoveringar på 1900-talet bevarar huset en småskalig karaktär mot gatan. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinven… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STRÖMSBRO TEXTILFABRIK
HistorikTextilfabriken i Strömsbro var på sin tid Sveriges första verkligt stora textilindustri och har som sådan ett mycket stort kulturhistoriskt värde. Bevarandet av fabriken är av stor vikt för förståelsen av den snabba utveckling mot storskalighet som skedde inom svensk textilindustri i mitten av 1800-talet. Den är också ett av de första exemplen på hur engelska idéer om planering och konstruktion av fabriksbyggnader introducerades i Sverige. Genom sin stora skala och väl sammanhållna arkitektoniska utformning ger fabriken ett magnifikt intryck som var högst avsiktligt. De stora fabrikskomplexen från 1800-talets andra hälft skulle inte… Tidsprofil: 1850–1851. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fabriksbyggnad
ExteriörbeskrivningStor f.d. fabriksbyggnad ursprungligen uppförd 1929, därefter till- och ombyggd i omgångar fram till 1980-talet. Byggnaden är uppförd i två, tre och fyra våningar, med en eller flera takvåningar. I väster hänger huskroppen ihop med hus 5, i öster med hus 7. Huset består av två nordsydliga högre delar, med lägre byggnadskroppar emellan. I nordväst finns utbyggda delar från 1970-och 80-tal. Byggnadens inre är sedan 1990-talet ombyggt för nya ändamål; lager, kontor osv. I samband med denna ändring av användningen har delar som fönster och dörrar ändrats, liksom hela fasaden mot väster. I söder har en hel sektion av den f.d. f… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TELEVERKETS HUS
InteriörbeskrivningUrsprungligen upptogs bottenvåningen mot Kungsgatan av telegrafavdelning och resten av lokalerna mot Kaserntorget skall ha hyrts ut som kontorslokaler. En trappa upp på Plan av andra våningen (nuvarande Plan 3) fanns bl.a. statens telegrafapparatsal som i sin volym delvis upptog även planet ovanför (idag avdelat av ett entresolplan). De stora salarna var generellt placerade i den byggnadsdelen som har sin fasad mot Kungsgatan. Den delen av byggnaden som har sin fasad mot Kaserntorget innehöll mestadels kontors- och samlingsrum efter korridorsystem med vanliga våningshöjder. På plan 4 (nuvarande plan 5) som var en mellanvån… Tidsprofil: 1989–1990. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÅLLANDSÖ MISSIONSKYRKA
HistorikKållandsö andra missionshus uppfördes som en ersättning för Bergs missionshus som 1900 brann ner. Folket på Kållandsö tog intresserat del av arbetet och hjälpte församlingsmedlemmarna med bygget, och trettondag jul 1901 på årsdagen av branden kunde huset invigas. Det nya missionshuset fylldes efter hand med allt större åhörarskaror, och 1918 var tiden mogen för en om- och tillbyggnad. Den befintliga lilla salen lades samman med den stora salen och en tillbyggnad uppfördes, som innehöll en ny liten sal och ett kök. Väggen mellan stora och lilla salen gjordes flyttbar, så att missionshuset kunde rymma många åhörare. 1920 målades huset… Tidsprofil: 1883–1958. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖRNSKÖLDSVIKS TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingsrätten är belägen i den västra delen av staden, på en höjd ovanför idrottsplatsen och busstationen. Västerut har man utsikt över hoppbacken och Paradiskullen på andra sidan dalgången och österut ligger staden. Tomten sluttar svagt mot Lasarettsgatan och präglas av en böljande gräsmatta glest bevuxen av högresta björkar. Huset ligger ett stycke från gatan och är uppfört i tre till fyra våningar suterräng, med fasader av grå betongskivor under ett platt tak. Planen är nästintill kvadratisk, oregelbunden med byggnadskroppar som omsluter en mindre atriumgård. Besökar… Tidsprofil: 1894–1994. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Varmbadhuset
HistorikI huset fanns såväl badinrättning som sällskapssalonger för musik- och teateraftnar. Huset är till skillnad från villorna intill strikt symmetriskt uppbyggd i en stram klassicistisk stil. Här fanns från början stora öppna och rymliga verandor mot parken och sjön, som redan på 1890-talet utvidgades så att de täckte praktiskt taget hela den östra fasaden. Sedan kurorten lagts ned, revs flyglarna och de stora verandorna i början av 1940-talet, varefter byggnaden fick det utseende den har idag. Kvar från storhetstiden finns fortfarande en påkostad och tidstypisk societets- eller sällskapssalong på övre våningen. I början av 2000-talet ha… Tidsprofil: 2000-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KINDA HÄRADS FD TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - När Kinda härads tingshus skulle uppföras genomfördes en entreprenadauktion i Kisa för att sälja det gamla tingshuset som stod på samma plats. I protokollet, som upprättades den 9 oktober 1822, antecknades att det nya huset skulle ha samma storlek som det gamla: "Furutimmer 30 1/2 aln långt, 17 alnar bredt inom knutarna, 5 1/2 aln högt, indelt i sal och fyra kamrar [...]. Tingssalen inrättas på wästra Gafweln, så långt som huset nu är bredt eller 7 alnar och Kammaren därnest, äfwensom de 2:ne Kamrarna på Ästra Gafweln 6 1/3 aln breda.". Trots flera ombyggnader överens… Tidsprofil: 1998–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bankekinds härads tingshus
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en timrad byggnad i en våning med delvis inredd vind. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel och det brutna valmade sadeltaket täcks av enkupigt tegel. Stensockeln är putsad. En trätrappa leder upp till den centralt huvudentrén som består av en pardörr med överljus. I takfallet ovanför entrén syns en takkupa med ett runt fönster. Hörnknutarna är klädda och vitmålade. Vid den lilla platsen framför huset ligger också en uthuslänga i en våning med sadeltak. Den har sannolikt använts som häkte och stall. Byggmästare Caspar Seurlin hade uppfört ett fle… Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HISTORISKA MUSEET
HistorikHuset uppfördes 1840-45 som biskopsresidens. Arkitekt var Axel Nyström och byggnadsledare C. G. Brunius. När huset var färdigbyggt ansågs det för stort för biskopen och byttes mot den för universitetets naturvetenskapliga institutioner nyuppförda byggnaden på sandgatan. 1917 byggdes huset om och har sedan dess inrymt Lunds universitets historiska museum. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X, Byggnaden är uppförd särskilt för universitetet och berättar om administrat… Tidsprofil: 1840–1845. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.