GAMLA RIKSARKIVET

Verifierad identitet

GAMLA RIKSARKIVET är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000045530. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1887–1890. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1887–1890.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Stockholm · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikGamla riksarkivet ligger på Riddarholmen i Stockholm. Huset uppfördes i tidstypisk nyrenässans av arkitekten Axel Fredrik Nyström under åren 1887-90. Inflyttning skedde året därpå. Byggnaden är ett unikt exempel på det sena 1800-talets institutionsbyggande och var mycket modern för sin tid. I dag är det ett av få bevarade 1800-talshus av sin art i Europa. För att öka brandsäkerheten byggdes huset som ett "skelett" av gjutjärn med tegelbeklädnad. Gjutjärnspelare bär upp våningsplanen och balkar av valsat järn utgör bjälklag som bärs av smäckra gjutjärnskolonner med ändarna upplagda på inmurade plattor. Golvet är av armerad betong - utom i de enklare lagringsutrymmena där durkplåt lagts. All inre dekor är också i järn liksom fönsterprofilerna. Dörrarna är av ångpanneplåt med karmar och trösklar av sandsten. Endast hyllplanen är av trä. Det har dock senare visat sig att om det arkivmaterial som förvarades i huset hade börjat brinna skulle det ha lett till en sådan upphettning av järnet att byggnaden sannolikt hade rasat. Av brandskäl ville man undvika att dra in elektricitet i huset och därför gjordes fönstren så stora att man skulle kunna arbeta i dagsljuset från dessa. Trots rädslan för elektricitet installerades en av Sveriges första elhissar i huset, men med motorn väl… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000045530. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000045530. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.