Stora Hyttnäs

Verifierad identitet

Stora Hyttnäs är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043405. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1600-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1600–1699.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Falun · Dalarnas län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikHyttnäs omnämns första gången i skrift 1570. På 1600-talet ägdes Stora Hyttnäs av den adliga ätten Silverström och byggdes ut till en betydande bergsmansgård, med ett flertal byggnader och en större trädgårdsanläggning med krydd-, frukt-, humle- och kålgård samt två ruddammar. Stora Hyttnäs hade under 1600-talet en egen kopparhytta som låg norr om gården. På slutet av 1700-talet genomgick gården ett flertal ägarbyten och delades upp. Stora Hyttnäs samlades åter igen till en större enhet av Häradsskrivare L.G Rathsman, som 1822 gifte sig till gården. Under dennes tid som ägare av gården uppfördes nuvarande flygel år 1823 och huvudbyggnaden ca år 1840. Han planterade även en lärkallé intill gården, varav delar finns kvar. Stora Hyttnäs förvärvades på 1870-talet av flottningschef Karl August Tundal. Han upplät gården som bostad för sin dotter Henrikas räkning, i samband med dennas giftermål med löjtnanten Pontus Linderdahl. På Henrikas initiativ omdanades trädgården i tysk stil med slingrande gångar och prydnadsplanteringar. I slutet av 1890-talet byggs huvudbyggnaden till med en lägre utbyggnad på västra gaveln, inrymmande kök, jungfrukammare och sängkammare. Samtidigt tillkom husets frontespiser. Det byggdes till på höjden och verandan fick sin slutliga utseende. I det in… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043405. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000043405. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.