SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “sals kyrka”
SALS KYRKA
Antal våningar03, 01 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Delsbo kyrka
HistorikUnder tidig medeltid uppfördes den första stenkyrkan i Delsbo, vilken var en liten rektangulär salskyrka med rakslutet kor, av den typ som var vanlig i hela Norrland vid denna tid. Kyrkan förlängdes sedan mot väster två gånger och fick därigenom en mycket långsträckt och smal form, cirka 40*8,5 meter. Kyrkobyggnaden försågs sedermera med en sakristia mot norr samt två tillbyggnader mot söder; ett vapenhus och den s.k. lillkyrkan. Under senmedeltiden försågs kyrkan troligen med tegelvalv som tillsammans med väggarna målades 1520 av kyrkomålaren Måns Gadh. Kyrkan blev med tiden allt trängre för den växande sockenbefolkningen och flera… Tidsprofil: 1892–1893. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Arnäs kyrka
HistorikSocknen, som bröts ut ur Själevad under 1300-talet, ligger i ett kuperat skogslandskap med odling på sluttningarna i kustbygden någon mil norr om Örnsköldsvik. Arnäs kyrka uppfördes mellan 1781-1784 under ledning av byggmästaren Per Hagmansson, son till kyrkobyggaren Daniel Hagman, som också gjort ett ombyggnadsförslag redan 1765. I samband med uppförandet revs den äldre medeltida föregångaren på samma plats. Arnäs kyrka, som är en stor rektangulär salskyrka av gråsten med rakslutet kor och västtorn, har nedtonade klassicistiska drag i den långa Tessinska traditionen. Se även exteriör samt interiör beskrivning. Tidsprofil: 1781–1784. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GNOSJÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan är en salskyrka med nord-sydlig orientering där tornet ligger mot norr och i söder är koret beläget med bakomliggande månghörnig sakristia. Kyrkan uppfördes av byggmästaren Anders Larsson från Sandhult som 1880 uppdrogs av kyrkstämman att utarbeta planer för den nya kyrkobyggnaden. Som förlaga använde Anders Larsson ritningarna för Båraryds kyrka som ritades av arkitekten Johan Fredrik Åbom. Förslaget för Gnosjö kyrka fastslogs av Kungl. Maj:t 1881. Kyrkans stomme är av sten med putsade murytor, fasaderna är spritputsade med släta listverk. Tornet har plåtinklädd lanternin och spira, vid den nordliga gavel sitter ta… Tidsprofil: 1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GISLAVEDS KYRKA
HistorikGislaveds församling, Båraryds socken, ligger i Gislaveds kommun i Jönköpings läns sydvästra del. I väster angränsar socknen till Halland. Vid mitten av 1800-talet inleddes en diskussion kring var man skulle uppföra en ny kyrka. Gislaved som hade kommit att utvecklas till en centralort var föreslagen men även andra möjliga platser presenterades, såsom Ödegärde, Smörhult eller Gislaveds Buskegård. Tanken var då att man skulle gå samman från flera mindre församlingar, främst för att kunna klara de omfattande investeringar som uppbyggnaden av en ny kyrka skulle innebära. Processen pågick under många år och man hann ändra besluten vid et… Tidsprofil: 1880–1882. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASKIMS KYRKA
InteriörbeskrivningINTERIÖRBESKRIVNING Askims kyrka är en salskyrka med tresidigt avslutat kor i söder. Vapenhuset ligger i norrtornets bottenvåning. Sakristian ligger i en låg, rakt avslutad tillbyggnad öster om koret. Interiören har genomgått tre stora renoveringar; 1921 efter förslag av arkitekt Yngve Rasmussen, 1940-41 under arkitekt Axel Forssén och 1998-99 efter ritningar av arkitekt Magnus Wångblad. Mycket av 1800-talskyrkans karaktär och interiöra delar har bevarats vid renoveringarna. Kyrkorummet är ljust och luftigt med ljusa färger och många stora fönster. Den stora altaruppsatsen är framträdande i kyrkorummet. ___________________… Tidsprofil: 1940–1941. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tensta kyrka
HistorikTensta kyrka har omtalats som en av de märkligaste medeltidskyrkorna i Sverige, både vad arkitektur och målningar beträffar. Det har antagits att den ovanligt stora och påkostade kyrkan har bekostats av en person ur högfrälset, troligtvis av ägaren till det närliggande Salsta. Kyrkan är i stort sett oförändrad sedan senmedeltiden. Enligt Ann Catherine Bonnier är långhus, kor och sakristia uppförda samtidigt någon gång under slutet av 1200-talet. Vapenhuset har byggts till på 1300-talet. Gunnar Redelius har framfört att kyrkan byggts först omkring 1340 och att sakristian är byggd på 1430-talet samtidigt som kyrkvalven slogs. Han menar… Tidsprofil: 1760–1770. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANUNDSJÖ KYRKA
HistorikAnundsjö senmedeltida kyrka ligger centralt i det betydligt modernare Bredbyn. Det är en välskött salskyrka med senare tillagda vapenhus och sakristia. Exteriört präglas den av sitt medeltida ursprung med solida murar och brant sluttande spånbeklätt sadeltak, dock med 1700-talets tillägg i form av putsade fasadytor, sakristia i norr och en mycket utrycksfull, konstfärdigt utstyrd klockstapel i trä. Kyrkotomtens inramning av alltför enkel staketkaraktär, samt samhällets okänsligt placerade bebyggelse strax inpå i söder, förtar dock det ålderdomliga intrycket. Medeltida salkyrka, byggnadsåret angivet till 1437, med vapenhus i söder sam… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BACKA KYRKA
InteriörbeskrivningBacka kyrka är en salskyrka med tresidigt avslutat kor i öster. Vapenhuset ligger i västtornets bottenvåning och ytterligare entréer finns via vindfång i antydda korsarmar på de norra och södra fasaderna. Kyrkorummet är öppet och luftigt. Det första intrycket domineras av det blå taket med Joël Milas takmålning över koret (1964) samt den stora altaruppsatsen från 1906. I inredningen dominerar nyklassicismen med bl.a. predikstol, läktarfront, orgelfasad och (ombyggda) bänkkvarter bevarade sedan 1860-talet. Glasmosaikfönstren från olika tider är också betydelsefulla för kyrkans karaktär. Kyrkans medeltida dopfunt berättar om… Tidsprofil: 1979–1983. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGS KYRKA
InteriörbeskrivningBERGS KYRKA - Kyrkan är en ljus salskyrka, präglad av olika tiders förändringar. Den består av långhus med tresidigt kor i öster, vidbyggd sakristia i norr och vapenhus i tornets nederdel. LÅNGHUSET - Långhuset är uppdelat genom en mittgång. I långhusets västra finns en läktare med en mindre läktarunderbyggnad i söder. GOLV - Golvet består av längsgående, obehandlade ca 15 cm breda furuplankor. VÄGGAR - Väggarna är putsade och målade i mycket ljust gult. De avslutas nedtill av en grålaserad, enkelt profilerad golvlist. Upptill avgränsas väggarna av en bred, profilerad och marmorerad taklist. En porträttgravsten är uppsatt… Tidsprofil: 1636–1686. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BORGUNDA KYRKA
InteriörbeskrivningBORGUNDA KYRKA är en salskyrka med korsarmar åt norr och söder, absidkor i öster och västtorn med vapenhus i första våningen. LÅNGHUS med putsade, vitmålade väggar och golv av diagonalt lagda, kvadratiska kalkstenshällar. Tredingstak av trä med synlig takstol med dekorsågade detaljer. Mellan takstolsbjälkarna finns blågrönmålade masoniteplattor. Utmed långsidorna där tak och vägg möts finns en stor, utskjutande taklist. Taklisten är nedtill målad rosa. Dess profilerade konsoler är målade gråblå likt takksparrana. Långhusets östra del upptas huvudsakligen av stora kvadratiska öppningar mot vardera korsarmen. I öppningarnas… Tidsprofil: 1936–1937. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BURSERYDS KYRKA
ExteriörbeskrivningBurseryds kyrka har föregåtts av flera tidigare kyrkobyggnader, den nuvarande kyrkan utom tornet uppfördes 1752 av byggmästaren Jon Andersson. 1793 uppfördes tornet och samtidigt revs en äldre klockstapel. Kyrkan är en salskyrka med ett västorn med nästan samma bredd som långhuset. I öster finns ett rakt avslutat kor med tillbyggd sakristia på norra sidan. Hela kyrkan är uppförd i timmer och är sedan 1892 klädd med en vitmålad panel. Ursprungligen var kyrkan klädd med rödfärgade spån. Tornhuven och lanterninen är täckta med koppar i skivtäckning, övriga takytor är spånklädda. Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅKANTORPS KYRKA
InteriörbeskrivningHÅKANTORPS KYRKA är en enskeppig salskyrka med tresidig sakristia i öster och ett tre våningar högt västtorn med vapenhus i första våningen. Kyrkans interiör genomgick en omfattande restaurering 2001 vilket idag präglar intrycket. Kyrkorummets väggar är sannolikt målade med en emulsionsfärg i mild varm gul kulör Fönstersmygarna och fönsteromfattningarna är vita med en smal gulbrun rand gränsande till väggytorna. Kyrkan har spröjsade, kopplade fönster med korsposter och rundbågiga överstycken. De yttre bågarna har breda blyinfattningar. De bågar, som är insatta tillsammans med nya karmar 1993-94, är målade i en ljust grå ku… Tidsprofil: 1993–1994. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄLLESTADS KYRKA
InteriörbeskrivningHÄLLESTADS KYRKA är en enskeppig salskyrka med brett och högt kyrkorum och ett smalare, tresidigt kor åt öster med sakristia norr om koret. I väster finns ett smalare torn med vapenhus och huvudingång i första våningen. Långhuset, korparteti, sakristian och vapenhuset har trägolv med relativt smala brädor, lackade i långhuset och vapenhuset och gråmålade i övriga utrymmen. LÅNGHUS - Kyrkorummets väggar är klädda med pärlspånt och uppdelade i tre horisontella väggytor som avgränsas genom profilerade lister. Nedtill finns en bröstning av stående panel, väggytan ovanför denna har liggande panel och återstående yta, upp till t… Tidsprofil: 1953–1954. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JÄLA KYRKA
InteriörbeskrivningJÄLA KYRKA är en enskeppig salskyrka med ett tresidigt avslutat korparti åt öster och ett torn åt väster med vapenhus i första våningen. LÅNGHUS - Kyrkorummet är långsmalt med putsade och vitmålade, ej kalkade, väggar och ett platt trätak. Taket ansluter till väggen genom ett takparti som har formen av en hålkärlslist. Taket och dess lister, sannolikt från 1924-27, är målade i två olika nyanser av turkos. I taket ovanför mittgången finns tre "rundlar" som markerats med lister. Från mitten av varje rundel hänger en takkrona. Två i mässing och en, över koret, i kristall. Den södra och den norra långhusväggen har vardera tre… Tidsprofil: 1924–1927. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRÅKSHULTS KYRKA
ExteriörbeskrivningKråkshults kyrka är en enskeppig nyklassicistisk salskyrka med raktslutet kor i öster, sakristia i utbyggnad mot öster och lanterninprytt torn i väster. Kyrkan ligger i sydväst-nordostlig riktning och har huvudingång i västra delen av tornet samt på södra långsidan. Kyrkan har ett sengustavianskt typiskt utseende med slätputsade fasader och oartikulerade rundbågiga fönsteröppningar. Fönstren har ett rundbågigt spröjsverk av gjutjärn som sattes in 1903. Portalen på södra långsidan inramas av enkla pilastrar och en enkelt profilerad arkitrav under ett rundbågigt överljusfönster. Fasaderna är slätputsade och vitkalkade, vilar… Tidsprofil: 1860-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SMEDBY KYRKA
HistorikDen tidigaste kyrkan på platsen uppfördes i slutet av 1100-talet och var en romansk absidkyrka med högt västtorn som utökades på 1200-talet. Den nuvarande nyklassicistiska kyrkan byggdes 1851-53 norr om den plats där den medeltida föregångaren stått. Smedby kyrka är en salskyrka med smalare rakt avslutat kor, utbyggd femsidig sakristia i öster samt torn i väster. Tornet är krönt av en lanternin. Arkitekt till kyrkan var J A Hawerman och byggmästare P Isberg. Extriören är i stort sätt oförändrad sedan byggnadstiden. År 1952 förändrades interiören en kraftig, främst i och med korets ombyggnad. Ett tunnvalv och två sidorum byggdes och k… Tidsprofil: 1851–1853. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STENSTORPS KYRKA
InteriörbeskrivningSTENSTORPS KYRKA är en stor enskeppig salskyrka med polygonalt kor i öster, vidbyggd sakristia åt norr samt vapenhus i västtornet. Väggarna är putsade milt gulvita och det flacka, tunnvälvda trätaket är målat i ljust gråblått. Nedtill avslutas taket av en gråblå taklist. Kyrkorummet är ljust med djupa, stickbågiga fönstersmygar åt norr och söder. De blågrå fönsterbågarna är spröjsade. Fönsterbänkarna är ej lika djupa som smygen utan under fönstren finns radiatorer. Mitt på fasaden åt söder finns ett i rummet utskjutande vindfång med en pardörr med fyllningar. Vindfånget kröns upptill av ett klassicerande listverk som pryds… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅNGE KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan uppförd 1957-58, ritad av arkitekt Johan Thomé, konstnärlig utsmyckning av Foke Heybroeck. Modern kyrka på gjuten grund, tegelmurad stomme, utvändigt slammad puts där tegelstrukturen syns, vit målning. Invändigt slätputsad, vit målning. Sadeltak med svartmålad falsad skivplåt. Källarplan i väster med garagenedfart i betong. Här nere finns en verkstadsdel för kyrkogårdsförvaltningen. Två fönster i marknivå. Adderade volymer till salskyrka med vapenhus i söder och sakristian i norr, församlingslokaler i väster. Tidsprofil: 1957–1958. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅS KYRKA
ExteriörbeskrivningDen första kyrkan i Ås uppfördes i mitten av 1100-talet. Kyrkan var vigd åt helgonet Sankta Katarina och bar under sina två första sekel namnet Ottenby kyrka. På 1300-talet fick den sin nuvarande benämning. Kyrkan bestod då av långhus och torn i öster. År 1773 byggdes kyrkan till. Då förlängdes långhuset åt väster och vapenhuset tillkom. Byggmästare var Henrik Wermelin. Med sitt trätunnvalv erhöll Ås Ölands första salskyrka. Den är också Ölands enda bevarade östtornskyrka. Översta våningen byggdes om 1820 och försågs då med lanternin för klockorna. Ombyggnaden leddes av murmästaren Johan Petersson från Kalmar. Kyrkans yttr… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA TUNHEMS KYRKA
InteriörbeskrivningÖSTRA TUNHEMS KYRKA är en mindre, enskeppig salskyrka med vapenhus i tornet i väster och sakristian bakom koret i öster. LÅNGHUS - Kyrkorummets golv är belagt med relativt smala träplank som lackats. Väggarna är putsade och målade gulvita. Långhuset har ett välvt trätak som är målat i samma färg som väggen. Taket avslutas nedtill med en ljust grönmålad rundstavslist. Kyrkan har två öppna bänkkvarter som går ända bak till västväggen in under orgelläktaren. Färgsättningen harmonierar med bänkarna utvändigt. Framför det norra bänkkvarteret finns en enkel psalmnummertavla på fot som upptill pryds av en lyra. Bredvid denna finn… Tidsprofil: 1946–1949. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKIRÖ KYRKA
HistorikSkirö socken ligger i Vetlanda kommun, i Jönköpings läns östra del, knappa fem kilometer från länsgränsen mot Kalmar län. Där uppfördes Skirö kyrka 1837 och lades då i nord-sydlig riktning på kyrkotomten. Den nya kyrkan ersatte en medeltida stenkyrka som låg några hundra meter sydväst om nämnda nybygge. Platsen för den gamla kyrkan är ännu tydligt markerad både genom den tidigare kyrkans grund och den fristående klockstapeln som uppfördes 1951. Den nya kyrkobyggnaden utgör att tydligt exempel på en nyklassicistisk kyrka, både till volym och sättet på hur formspråket har använts. Kyrkotomten placerades på en högt belägen kulle, varifr… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANNEDALSKYRKAN
InteriörbeskrivningAnnedalskyrkan är en salskyrka med entré i norr, långhus med sidoskepp i väster samt kor i söder. Kyrkan har två läktare, en sidoläktare i väster och orgelläktare i norr. Kyrkorummet genomgick en större renovering 1939-40 och 1971 tillkom en läktarunderbyggnad i väster. Kyrkans ursprungliga karaktär är i huvudsak bevarad. De största förändringarna består i att väggmålningarna försvunnit och innertaket byggts om. Andra, något mindre uppenbara förändringar består i att korets möblering ändrats, bänkarna byggts om, delar av den tidigare mörkbetsade träinredningen målats och armaturen bytts ut. Kyrkorummet är öppet, ljust och… Tidsprofil: 1939–1940. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÄPPLINGE KYRKA
HistorikSockenkyrkan i Räpplinge är en för Öland typisk, nyklassicistisk, ombyggd medeltidskyrka. Kyrkan ombyggdes/uppfördes 1802 av Henrik Wermelin, den mest anlitade byggmästaren på Öland under 1700-talet, som med Räpplinge kyrka gjorde sitt sista stora arbete på ön. Kyrkan ersatte en medeltida och i flera omgångar tillbyggd klövsadelkyrka vars äldsta delar härrörde från 1100-talet. Västtornet, den västra gaveln, den södra långväggen samt vapenhuset i söder från den medeltida kyrkan införlivades med den nya kyrkan. 1820 byggdes det medeltida tornet om och försågs med dagens lanternin. Kyrkan Den första stenkyrkan i Räpplinge byggdes på 110… Tidsprofil: 1983–1984. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Västra Karaby kyrka
HistorikKyrkobyggnaden Västra Karaby kyrka byggdes år 1825, då den ersatte en förfallen, medeltida kyrka på samma plats. På en geometrisk avmätning från 1776 syns den gamla kyrkan anlagd med långhus, kor, absid, ett torn från 1724 i liv med långhuset samt vapenhus i norr och söder. Tornet ersattes 1794 av ett nytt torn i nyantik stil. Befolkningen i Skåne ökade snabbt kring sekelskiftet, inte minst i den rika trakten kring Västra Karaby präglad av storjordbruk, vilket ledde till att många kyrkor behövde utvidgas eller nyuppföras. Byggandet övervakades av Överintendentsämbetet, ett statligt ämbetsverk från 1810, som granskade kyrkornas utform… Tidsprofil: 1950–1951. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EDS KYRKA
ExteriörbeskrivningUrsprungligen en senmedeltida salskyrka, under 1800-talet tillbyggd med lägre östkor och sakristia i norr. Kyrkobyggnaden har grund av natursten, kraftiga murar av gråsten, fasader i slätputs, vit målning, sadeltak med falsad kopparplåt omlagd 1968. Stuprör med trattar samt ståndrännor i koppar. Sockel i kvadersten i sakristia, källare i betong gjuten under densamma för pannrum och elcentral ca 1940. Nedgång via gjuten sockel med svarta stålluckor i väster. På kyrkans gavlar, som konstruerades vid restaureringen 1888-90 murade blinderingar med rågade fogar, kors och rundlar, allt vitmålat. Krönande smideskors med förgyllda… Tidsprofil: 1888–1890. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Estuna kyrka
HistorikKyrkans äldsta delar är koret och långhuset ungefär fram till vapenhusets västra vägg, dessa uppfördes under 1200-talets första årtionden. Murarna saknar helt tegel. Långhusets ursprungliga utsträckning västerut visas av ytterportalen som idag leder till vapenhuset och av en rest av långhusets första västmur som syns under läktaren. Koret är lägre och smalare än långhuset och ett av de äldre exemplen på Upplandskyrkor med rakt avslutat kor. Kyrkor med rakt avslutat kor bildar en mellanform mellan de äldre romanska kyrkorna med absid och senare salskyrkor där koret är lika högt och brett som långhuset. Kormurarna är kraftiga även mot… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Grundsunda Kyrka
ExteriörbeskrivningMedeltida salskyrka med vapenhus i sydväst, tillkommet under 1400-talet, och sakristia i nordost. Den senare troligen uppförd först, någon gång under 1200-talets sista decennier. Kyrkan är utvändigt 22,5x11,7 m. Utskjutande grundsockelstenar runt om. Väggarna är uppförda av gråsten i sk skalmursteknik med ca 1,45m tjocklek. Slätputsade fasader, vit målning. Tegel har använts i fönster- och dörromfattningar. Högt, brant sluttande sadeltak belagt med rundad spån. Centralt en konformig takryttare klädd med spån. Flöjel i järn med årtalet 1769. Gavelnockarna med två järndekorer, fyra små ankare bildar ett grekiskt kors. Östra… Tidsprofil: 1957–1958. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RAGUNDA GAMLA KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan består av ett rektangulärt långhus som är orienterat i öst-västlig riktning, med en vidbyggd sakristia i nordöst. Den stora salskyrkan är väldigt bred i förhållande till dess längd vilket är ett senmedeltida drag. Troligen är kyrkan byggd i slutet av 1400-talet eller början av 1500-talet. Kyrkans långhus och sakristia är uppfört av granitblock med röd och grå färg i ojämna skift. Gavelröstena är murade. Murarna vilar på en stensockel av ohuggen granit. Murverket är ca 1,5-2 m tjockt. Murverket står huvudsakligen bart. Det finns också puts bevarad främst på den södra väggen. Den har en gulrödaktig kulör. Sydportalen… Tidsprofil: 1925–1929. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ramsele Gamla kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden, enligt traditionen uppförd av elva bönder, utgörs av en liten medeltida salskyrka, troligen uppförd redan under 1200-talet, med träsakristia. Kyrkan är murad i skalmursteknik och vitkalkad. Gavelröstena är spånklädda. Ett brant sadeltak är belagt med spån, vilket på taknockens mitt pryds av en takryttare utförd i trä 1925 med spira av järn och med en flöjel i svartmålad plåt. Flöjeln har mönster med två utsirade fiskar. Mot norr en liten kupa för norrfönstret i trä. Sakristia i timmer, laxknutar, falurödfärg, sadeltak med rundspån. Kyrkan har två runda fönster, inklädda i trä, i öster och väster, med enkelb… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.