SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “s:t pers kyrka”
S:t Pers kyrka
Exteriörbeskrivning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PERSNÄS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriört kom den nyklassicistiska stilen att dominera kompletterad med äldre drag. I Persnäs kyrka som i så många andra öländska kyrkor som byggdes om under 1800-talet återanvände man en hel del inventarier från den medeltida kyrkan. Det var en följd av församlingarnas ekonomiska situation i samband med ombyggnaderna men tyder också på en uppskattning av de äldre föremålen. På det här sättet kom flera värdefulla föremål från medeltid och århundradena därefter att bevaras. I många fall används de än idag i de öländska kyrkorna. I Persnäs kyrka överfördes läktaren, läktarorgeln med sin fasad, predikstolen, altaruppsatsen, g… Tidsprofil: 1993–1994. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÄMTA KYRKA
HistorikTämta gamla kyrka låg mitt i Tämta by, någon kilometer söder om nuvarande kyrka, och var av okänd ålder men troligen medeltida. Den var av gråsten och ungefär 15 x 8 meter med två målade läktare (en i väster och en i norr med långa stolrum), rymmande 240 personer och täckt med ekspån. Sakristia saknades. Troligen blev den målad dels 1666 och dels strax efter 1753 av Detleff Ross. Altaret var av sten med träskiva. Befolkningen ökade, kyrkan blev för liten och förföll alltmer. Kungl. Maj:t hade 1830 förordnat att varken Tämta eller Vänga kyrka fick repareras mer. När de båda rasat samman skulle en ny gemensam kyrka byggas. Detta accept… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Perstorps kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden består av ett långhus, ett smalare, rakavslutat kor och ett vapenhus i söder. Långhuset och korets västligaste del är från 1250, vapenhuset från ca 1540 och korets östförlängning från 1836. Sydöst om kyrkan finns en klockstapel från ca 1504. Kyrkan står sannolikt på en kallmur av natursten. Fasaderna är täckta med grovkornig spritputs och därefter vitkalkade. Från vinden kan konstateras, att det medeltida mur-verket är gjort av kluven gråsten, rikligt skolad och lagd i regelbundna skift. Murarna är odekorerade, frånsett ett murat och putsat sågskift längs kyrkorummets takfot, och saknar utvändiga synliga spå… Tidsprofil: Cirka 1540. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKOGSHÖJDENS KYRKA
HistorikSkogshöjdens kyrka invigdes 1990, ritad av P. O. Wallner vid Arkitektkontoret Vallgatan 13 AB, Göteborg, och inredningsarkitekt Pelle Frenning från samma stad. Kyrkan skulle tjäna det nybyggda småhusområde som uppfördes där vid denna tid. Arbetet i kyrkan skulle ha en tonvikt på barn- och ungdomsverksamhet. Tillblivelsen var omdiskuterad. En ny kyrka i området upplevdes då som ett hot mot besöksantalet i Vassända-Naglums mycket stora kyrka ett kort stycke därifrån. Ursprungligen var flera samlingssalar planerade och takhöjden skulle varit 1,5 meter högre. 200 personer ryms i kyrkan. Tidsprofil: 1990. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Perstorp 21:6 - hus nr 5, klockstapel
ExteriörbeskrivningSydöst om kyrkan står en klockstapel, fodrad med stående, tjärad lockpanel. Det utkragande sadeltaket är täckt av röda tegelpannor. Stommen av ek har en mittstolpe, försträvad med kryss- och tvärbjälkar till väggarna, byggda av sparrar och bjälkkryss. Reglarna står på fotträn. Stapeln renoverades bl.a. 1914 och 1949 och senast 2002-2003. Då renoverades fasadklädseln från 1949, samtidigt som det västra fotträet byttes och rötskadat virke lagades. Tidsprofil: 2002–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÅNGAREDS KYRKA
HistorikLångareds kyrka uppfördes 1818 sånär som på tornet vilket uppfördes 1824 och fick nuvarande takutformning 1891. En sakristia byggdes till åt norr 1959 med bårhus i källaren. Beslutet om att ersätta Långareds gamla träkyrka med en ny togs 1816. Kyrkan uppfördes med plats för 500 personer. Ritningarna till en nyklassicistisk kyrka utfördes 14 oktober 1817 av arkitekt J. P. Serén i Stockholm, troligen vid Kungl. Överintendentsämbetet. Kyrkan försågs med en tresidig avslutning där sakristian inrymdes. Byggstarten skedde våren 1818 och i juni uppstod stenbrist, men redan en månad senare var stenarbetet dock färdigt och oxarna för stenkörn… Tidsprofil: 1860–1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OSCAR FREDRIKS KYRKA
HistorikMASTHUGGS FÖRSAMLING BILDAS Masthuggs församling bildades 1883 och omfattade ursprungligen västra delen av Haga samt Olivedal, Masthugget och Stigberget. Gudstjänster hölls först i S:t Johanneskyrkan, men den ansågs med sina 770 fria bänkplatser alltför liten. År 1883 bodde 13 000 personer i den nya församlingen. PLANLÄGGNING AV OSCAR FREDRIKS KYRKA Förslag om en ny, större kyrka restes redan samma år som församlingen bildades. Efter undersökningar utsågs en lämplig tomt på det Dahlinska berget. År 1884 anlitades överintendenten Helgo Zettervall (1831-1907) i Stockholm som arkitekt för kyrkobygget. Zettervall var vid denna tid en av… Tidsprofil: 1831–1907. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA RÖRUMS KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Södra Rörums medeltida kyrka uppfördes sannolikt på 1100- eller 1200-talet och bestod av långhus, rakavslutat kor i öster samt vapenhus i söder. Nordöst om kyrkan stod en fristående klockstapel av trä med två klockor. Kyrkan som invändigt hade vitkalkade valv och läktare i väst rymde på 1800-talet 325 personer. Församlingen hade vid samma tid omkring 1200 medlemmar, varför det beslutades att en ny kyrka skulle uppföras på samma plats. Informationen om den äldre kyrkan och dess rivning är begränsad, men sannolikt har byggnadsmaterial återanvänts vid bygget av den nuvarande kyrkan, möjligen finns även bevarade medeltida… Tidsprofil: 1986–1991. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UCKLUMS KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: UCKLUMS KYRKA är byggd 1859. Den ersatte då en äldre medeltida kyrka i socknen, som var belägen på den gamla kyrkogården en dryg kilometer nordöst om den nuvarande kyrkplatsen. På den gamla kyrkogården, nu ödekyrkogård, är planen av den gamla kyrkan markerad med en stensättning. Den nya kyrkogården anlades samtidigt med kyrkan. Kyrkan byggdes av byggmästare Anders Persson från Bollebygd. Den gamla kyrkan revs samtidigt och sten från denna kom till användning i det nya kyrkbygget. Invigningen skedde 1862. Kyrkans stildrag är typiska för 1850-1860-talet, när de nya historieinspirera… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGS KYRKA
HistorikBergs kyrka hade en medeltida föregångare, riven 1792- 93, med placering strax söder om nuvarande kyrkan. Den nya kyrkan uppfördes 1793- 95 av byggmästaren Johan Christian Loëll. Ritningarna kan ha utförts av Loëll och omarbetats av arkitekt Thure G. Wennberg vid Överintendentsämbetet eller det omvända. Kyrkans murar uppfördes enligt den Rydingska metoden med kullersten i murbruk, s.k. gjuthus. 1852 putsades kyrkan om samt vitkalkades både exteriörts samt interiört under ledning av byggmästare Johan Nordell. Mellan åren 1908- 1913 genomfördes en restaurering efter ritningar av Fredrik Falkenberg. Enligt Mats Persson i Jämten 1997 var… Tidsprofil: 1792–1793. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BISKOPSGÅRDENS KYRKA
HistorikSödra Biskopsgårdens kyrka var färdigbyggd 1961 efter ritningar av arkitekt Johannes Olivegren och invigdes av biskop Bo Giertz den 26 februari 1961. Kyrkan skulle rymma 600 personer. Verksamheten hade fram tills dess bedrivits i förhyrda lokaler i ett par av de nybyggda bostadshusen. Biskopsgårdens församling bildades i januari 1961. Lundby församling delades då i tre delar; Lundby, Biskopsgården och Brämaregården. Med åren växte församlingen och bostäder byggdes även i Länsmansgården. I mitten av sextiotalet sattes det därför upp en vandringskyrka i Länsmansgården. På 70- talet var församlingen som störst och ytterligare lokaler oc… Tidsprofil: 1989–1993. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODSJÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningBodsjö kyrka byggdes 1794 - 1796. Byggmästare var Pål Pehrsson. Kyrkan uppfördes med ett timrat långhus, sakristia och torn i stolpkonstruktion. Fasaderna är panelklädda med en nedre bröstning av liggande panel målad i en gul kulör med vita omfattningar och knutar. Kyrkan brädslogs 1824-26 under byggmästare Lars Perssons ledning. Det skifferklädda sadeltaket har en vitmålad profilerad takfot. Sakristian i öster är en lägre än kyrkobyggnaden. Kyrkobyggnadens sockel är låg och klädd med stenskivor. Grunden är något högre i öster. I väster står det i proportionerna väl anpassade tornet med karnischsvängt tak samt lanternin li… Tidsprofil: 1794–1796. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KLÖVEDALS KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: KLÖVEDALS KYRKA hade en medeltida föregångare, som revs i samband med att den nuvarande kyrkan byggdes 1846-47 (invigd 1848). Ritningarna var uppgjorda av M G Ankarsvärd, och kyrkan byggdes av Andreas Persson från Bollebygd. Han hade något år tidigare byggt grannkyrkan i Stenkyrka, och byggde några år senare kyrkan i Valla. Till den äldre kyrkan hörde ett klockhus på berget intill, och detta fick fortsätta att tjäna som plats för kyrkklockan även när den nya kyrkan byggdes, eftersom den byggdes utan torn. 1916 skedde en större renovering, då bl a sakristian byggdes. Då försågs ock… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KLÖVESKOGS KYRKA
HistorikSedan lång tid hade det bland befolkningen på halvön i nordöstra delen av Grinstads socken funnits en önskan om en egen begravningsplats. Förutom det geografiska avståndet, ca sju kilometer mellan Klöveskogs och Grinstads kyrkor, har området på den delvis skogiga och kuperade halvön en annan karaktär och historia än på den utpräglade slättbygden. En drivande kraft vid tillkomsten av Klöveskogs kyrka var kyrkoherde Lars Magnus Engström, en tongivande person, engagerad i flera sammanhang. Han sägs ha satt sin prägel på kyrkliga livet i hela södra Dalsland och ägnade sig bl a åt ett omfattande kristet författarskap. Under hans tid som k… Tidsprofil: 1930–1932. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÖLABY KYRKA
Historik1832 fattade kyrkostämman beslut om att bygga en ny kyrka. En ritning upprättades av lantmäteridirektör P G Friberger och insändes till Överintendentsämbetet. Där omarbetades ritningen av J Carlberg som ändrade koret så att dess avslutning blev rundad och mer modern än den avsedda tresidiga. Byggmästare Erik Persson, Sandhult, byggde ändå ett kor enligt den gamla ritningen när kyrkan uppfördes 1836. Lanterninens huv fick ävenså karnisprofil istället för den planerade pyramidformen. Som förebild skall den nu rivna kyrkan i Norra Åsarp ha tjänat. 1867 reparerades kyrkan utvändigt och man införskaffade en orgel, byggd av Erik Setterqvis… Tidsprofil: 1836. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MASTHUGGSKYRKAN
HistorikMasthuggskyrkan uppfördes 1911- 1914 efter ritningar av Sigfrid Ericson. Kyrkklockorna ringde förstagången för att meddela att första världskriget brutit ut, det var innan kyrkan invigdes. Kyrkan invigdes den 11 oktober 1914 och hade plats för 1050 personer. Altarskåpet som skulpterats av Ninnan Santesson och målats av Bertel Nordström kom på plats först 1923, altarskåpets ram som ritades av Sigfrid Ericson fanns med vid kyrkans invigning 1914. Triumfkrucifixet också det skulpterat av Ninnan Santesson tillförs kyrkan 1925. Expeditionsflygelns vind inreds 1933 för ungdomsverksamhet och 1938 i ordning ställs två WC i expeditionsbyggnad… Tidsprofil: 1911–1914. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tensta kyrka
HistorikTensta kyrka har omtalats som en av de märkligaste medeltidskyrkorna i Sverige, både vad arkitektur och målningar beträffar. Det har antagits att den ovanligt stora och påkostade kyrkan har bekostats av en person ur högfrälset, troligtvis av ägaren till det närliggande Salsta. Kyrkan är i stort sett oförändrad sedan senmedeltiden. Enligt Ann Catherine Bonnier är långhus, kor och sakristia uppförda samtidigt någon gång under slutet av 1200-talet. Vapenhuset har byggts till på 1300-talet. Gunnar Redelius har framfört att kyrkan byggts först omkring 1340 och att sakristian är byggd på 1430-talet samtidigt som kyrkvalven slogs. Han menar… Tidsprofil: 1760–1770. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRÄSLÖVSLÄGE KYRKA
HistorikTräslövsläge kyrka ritades 1926 av arkitekten Sigfrid Ericson, Göteborg. Byggnaden, vilken är uppförd helt i trä, invigdes 1927. Medel till kyrkans uppförande åstadkoms på frivillig väg, främst genom ortsbefolkningen. Tornet har två klockor en storklocka från 1927 och en lillklocka från 1957. 1951 genomgick kyrkan en stor interiör förändring. Då tillkom kyrkans målningar, vilka utfördes av konstnären Joel Mila och hans hustru Hilma. Joel svarade för de bibliska motiven föreställande Kristi liv och gärning på jorden. Personavbildningarna är utförda efter levande modeller, huvudsakligen bosatta i Träslövs läge. Hilma Mila svarade för b… Tidsprofil: 1983–1984. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VAPNÖ KYRKA
HistorikVapnö kyrka, vars tidigaste delar är från 1350-talet, är en murad stenkyrka med rektangulärt långhus samt gravkor utbyggt på östgaveln. I väster finns ett torn, och på kyrkans norra sida en vidbyggd sakristia. I långhusets västra del ingår betydande mursträckningar av en medeltida stenkyrka som hade romansk planform med smalare kor, vars östliga avslutning är okänd. År 1767 omdanades kyrkan till en salkyrka och utvidgades i öster genom att det smalare koret revs och ersattes med ett kor i jämnbredd med långhuset. Samtidigt tillfogades det Staël von Holsteinska gravkoret avsett för personer från godset Vapnö. 1874-76 uppfördes ett ste… Tidsprofil: 1874–1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖRSÅS KYRKA
HistorikÖRSÅS KYRKA uppfördes på en medeltida kyrkplats 1857-58 och invigdes 1860. Kyrkan uppfördes gemensamt av de kända byggmästarna Peter Petterson och Andreas Persson från Sandhultstrakten, som tillsammans med sina släktingar låg bakom byggandet av ett stort antal kyrkor i Sjuhäradsbygden under 1800-talet. Kyrkan restaurerades 1924 och åtgärderna omfattade ommålning, inläggning av nytt golv och putslagning. 1931 insattes bemålade korfönster tillverkade av Stockholms glasmåleri efter kartong av Boråskonstnären John Hedaeus. En altartavla utförd av samme konstnär insattes detta år. Kyrkan restaurerades 1951 under ledning av arkitekten Sigf… Tidsprofil: 1857–1858. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖVERLIDA KYRKA
HistorikÖVERLIDA KYRKA uppfördes under åren 1961-63 efter ritningar av arkitekterna Nils Halla och Bengt Edman 1959. När kyrkan uppfördes gjordes emellertid en hel del avvikelser från det ursprungliga ritningsförslaget. Kyrkan är byggd av trä i stolpkonstruktion. Till grund för kyrkobygget ligger en donation efter framlidne hemmansägaren Fritz Petersson i Finnabo. Tomten donerades av direktören Fritz Sterner, Överlida. Kyrkobyggnaden innehåller kyrkorum och församlingssal, med vapenhuset som gemensam entré, samt sällskapsrum i bottenvåningen. Fast inredning och klockstapel utfördes efter omarbetat förslag 1963 av annan person än kyrkans arki… Tidsprofil: 1961–1963. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKINNSKATTEBERGS KYRKA
ExteriörbeskrivningSkinnskattebergs kyrka byggdes i nygotisk stil 1858-66, på en höjd som kallas Kyrkberget. Långhuset är rektangulärt med korsarmar, ett smalare, tresidigt avslutat kor i öster, tresidig sakristia i vinkeln mellan långhuset och den norra korsarmen, samt torn i väster. Ingångar finns genom tornet och de båda korsarmarna. Murarna består av tegel med gråstensfyllning, stödda av inalles elva strävpelare. De detaljrika fasaderna är komponerade av en granitsockel med mejslad yta, slätputsade, vita väggfält med perspektivportaler, blinderingar och bågfriser. Inom perspektiviskt avtrappade fönstersmygar sitter sirliga, spetsbågiga g… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DEGEBERGA KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Kyrkorummet består av korsamens norra del och det medeltida långhuset och rummets orientering är mot altaret i norr. Huvudingången i söder leder in i vapenhuset eller förhallen i korsarmens eller tillbyggnadens södra del. Golvet täcks av rött golvtegel, väggarna och det plana taket är vitputsade. Från vapenhuset i norr leder en gråmålad pardörr med tre fyllningar till kyrkorummet. Dörrbladen och den omgivande dekorativt utformade omfattning tillkom 1926. På den östra sidan finns dörrar till förråd samt till ett personal-eller samtalsrum i sydöstra hörnet. Rummet har ett golv av kalkstensplattor och ingång utifrån… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HORLA KYRKA
HistorikKyrkan är uppförd av gråsten, sannolikt under 1200-talet. 1684 eldhärjades kyrkan av vådeld som med vinden spridit sig från ett närliggande hus i byn. Endast murarna kvarstod efteråt. Först restes ett nytt tak och reparerades murarna. Omkring 1690 tillverkades en predikstol. Först 1699 kalkades kyrkan av murarmästare Sven Persson på Klinten, Bredared, och fick ny bänkinredning, tillverkad av snickaren Lars Jonsson i Mälltorp. 1715 färdigställdes en altaruppsats av Gustaf Kihlman, Borås, enligt inskriptionen "Af Samtelige Horla Sochns Gudälskande Hiertan Bekostad". Kihlman utförde även ett ljudtak till predikstolen och målade korgen.… Tidsprofil: 1729–1730. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KALLS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet täcks av kassettindelat tredingstak av trä över långhuset som är putsat vitt. Väggarna är putsade vitgrå. Västväggen är sekundär, uppsatt när utrymmet under läktaren inreddes till lillkyrka 1925. Väggen är av trä men har putsats. Sex pilastrar utskurna i trä delar upp väggen (från 1954). Läktarbarriären är vitmålad med förgyllda utskurna ornament. Orgeln har samma färgsättning och ornamentik. Koret har ett tak i form av ett putsat hjälmvalv. Korvalvet delas upp av lisener som utgår från de fyra väggpilastrarna, vilka flankeras av perspektiviskt målade kolonner. Liksom korvalvets målade rankornamentik är sannoli… Tidsprofil: 1954–1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARSTRANDS KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET är högt och ljust. Koret är något smalare än långhuset och skiljs från detta genom en hög välvd korbåge. Inredningen bär den klassicistiska prägel som är ett resultat av ombyggnaden 1807-1816. Golvet sluttar åt öster, vilket medverkar till att förändra perspektivet så att man får helt olika upplevelser av kyrkorummet beroende på om man betraktar det mot öster (då det förefaller vara längre) eller mot väster (då det förefaller vara kortare). Västpartiet domineras av orgelläktaren som fyller upp den västra tredjedelen av långhuset. Östpartiet är renare och har sparsammare med inredning. GOLVET i långhuset är bela… Tidsprofil: 1807–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ORNUNGA GAMLA KYRKA
HistorikKyrkan är uppförd av gråsten, sannolikt under 1200-talet. Enligt sägnen skall den ha byggts åt församlingen av två rika systrar på godset Sällerhög. Ursprungligen hade kyrkan smalare kor. Vid okänt tillfälle före 1600-talet utfördes muralmåleri. Under 1600-talet restes i väster en läktare, vilken sedermera utökades åt öster längs nordväggen i samma utförande. Den ursprungligen öppna takstolen doldes vid denna tid ovan ett plant brädtak, vilket dekorerades med bibliska scener i en folklig variant av den äldre Läcköskolans renässansmåleri. Samma person som målade taket torde ha gjort den naiva figurdekoren på den västra läktaren, vilke… Tidsprofil: 1923–1924. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sankt Peters klosters kyrka
InteriörbeskrivningKyrkans huvudentré utgörs av vapenhuset på långhusets södra sida, vars planform genom nischer i väster och öster får en korsformad karaktär. Golvet är belagt med rödgrå kalksten och en meterhög naturstenssockel, delvis bestående av återanvänd sten från den romanska kyrkan, löper runt rummet. Ovan sockeln är väggarna murade i rött handslaget tegel i varierande förband. Rummet är valvslaget med ett vitputsat spetsbågigt tunnvalv. I den norra väggen, som utgörs av kyrkans södra långhusvägg, leder en spetsbågig perspektivportal med mönstermurad omfattning in i kyrkorummet. Kyrkorummet består av långhus med integrerat tresidigt… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SIKNÄS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet är slätputsat och avfärgat i vitt, liksom övriga rum i kyrkan. Det täcks av ett tunnvalv med raka sidoanfanger. Taklisten längs med långsidorna skymmer en ljusramp som ingår i kyrkorummets belysningsscenografi. En rundbågig valvöppning skiljer kyrkorummet från koret, vilket har sidofönster och täcks av ett kryssvalv. Kalkmålningen som täcker hela korväggen är utförd 1939 av dekorationsmålaren Erik Alm. Den skapar ett himmelskt perspektiv i förlängningen av kyrkorummet; med namnet Jahve inom en kringstrålad triangel, symbol för treenigheten. I kyrkorummets södra vägg, intill predikstolen, leder en enkel dörr til… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.