HORLA KYRKA

Verifierad identitet

HORLA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443691. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1729–1730. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1729–1730.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Vårgårda · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikKyrkan är uppförd av gråsten, sannolikt under 1200-talet. 1684 eldhärjades kyrkan av vådeld som med vinden spridit sig från ett närliggande hus i byn. Endast murarna kvarstod efteråt. Först restes ett nytt tak och reparerades murarna. Omkring 1690 tillverkades en predikstol. Först 1699 kalkades kyrkan av murarmästare Sven Persson på Klinten, Bredared, och fick ny bänkinredning, tillverkad av snickaren Lars Jonsson i Mälltorp. 1715 färdigställdes en altaruppsats av Gustaf Kihlman, Borås, enligt inskriptionen "Af Samtelige Horla Sochns Gudälskande Hiertan Bekostad". Kihlman utförde även ett ljudtak till predikstolen och målade korgen. 1729-30 täcktes taken med ekspån. Samma år byggdes en läktare i väster. En mäster Levenborg målade dess tak med slingdekor och målade ljudtaket. Troligen i samband med dessa arbeten tillkom ett vapenhus av trä i väster. 1825 uppsattes en läktare i norr "att gagnas af fruntimmer" medan den västra gagnades "af karlar". Vid denna tid tjänade ett med brädskrank avskilt hörn av koret som sakristia. Inredningen hade ännu kvar sin ursprungliga bemålning, i den mån sådan fanns. 1845 försågs kyrkan med ytterligare ett fönster i söder och de två befintliga vidgades. Takens spåntäckning byttes mot tegel. Murarna putsades och kalkades på nytt och äldre m… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443691. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000443691. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.